Dagens gos

Dagens finaste var helt klart Agnes som spontant utbrast "gosa bebis i magen" och böjde sig fram och kramade och gosade med min mage.

Renovering pågår

I det stora hela är jag jättenöjd med vårt nya hus. Det har potential att bli riktigt bra. Men det behöver lite jobb. Det som är på gång just nu är att väggarna i vardagsrum och kök samt köksskåpen kommer att bli målade vita under tiden vi är på resa i Kroatien. Vi kom fram till att det är bäst att anlita nån för jobbet om det ska bli gjort eftersom det behövs specialställningar för att komma åt överallt. Sprutmåla dörrarna har vi inte möjlighet att göra själva. Dessa förändringar kommer att fräscha upp dessa rum mycket. Alla små rum kommer vi att spackla och måla om själva så småningom. Jag är nog ganska frustrerad då jag inte kan göra nåt av det just nu men samtidigt är de väggarna inte lika katastrofala som de i köket och vardagsrummet som är mycket slitna och fulla men hål.

Vardagsrummet väntar, förutom på ny väggfärg, på nya möbler och hemtrevligare inredning. Men det tar sin tid...

Jag ser enormt mycket fram emot att få vita skåp istället för gräddvita (som ser gula ut). Det gör att vi nog ska klara oss med detta kök ett tag till tills vi, i nåt skede, byter ut allt och eventuellt öppnar upp väggen mot vardagsrummet. Förutom ny färg på skåpdörrarna väntar köket också på ett stort bord, gardiner, lampor i taket, kanske nån hylla eller eventuellt ett vitrinskåp och varför inte en kökssoffa. Kanske. Får se vad vi hittar på.

Det jag gärna skulle göra genast är att totalrenovera vårt lilla badrum samt hjälpkök och dusch/bastu. Trots att huset är byggt år 2004 så skriker materialen och färgerna 90-tal Tyvärr är detta så dyra grejer att vi inte har möjlighet att renovera dessa bara pga av estetiken. Men vi har beslutat oss för att göra lite ytrenovering själva. Vi ska nämligen försöka oss på att måla kakel. Har hört både bu och bä då det kommer till att måla kakel i våtutrymmen men vi väljer att go wild and crazy och lyssna på de som haft positiva erfarenheter. Vi börjar med att måla golv, vägg (det lilla som finns på väggen) i lilla wc:n samt de gräddfärgade skåpdörrarna. Om väggkaklet blir snyggt så överväger vi att måla väggarna i duschrummet också. Golvet i hjälpköket och duschen vågar vi dock inte måla eftersom det utsätts för så mycket slitage men det kan man eventuellt kakla på.

 

Ni ser. Klinkers och kakel fula som bara den. Laminatskivan likaså. Dörrarna är gräddfärgade vilket ger ett ofräscht intryck. Tänk; grått golv, vitt kakel på väggen och laminatskivan... ja, den har vi inte kommit fram till vilken färg den ska bli. Ideér? Sen lite snygga korgar att gömma saker i som nu står på öppna hyllor. Vi tänker att det ju inte kan bli sämre iallafall. Hoppas vi har rätt.

 

Hjälpköket. Ja, här vågar vi inte som sagt inte måla golvet men bänkskivan rakt fram målas och här är skåpdörrarna iallafall vita. Mattan har vi redan bytt ut.

Samma sak med golvet i duschen och bastun, vi vågar inte måla. Men eventuellt vågar vi oss på att måla väggarna vita + taket i så fall. Tror det kunde göra en stor skillnad.

Just nu håller Frank på att grundmåla laminatskivorna (!! vilket jag aldrig trodde man kunde göra men enligt personal i två butiker ska det tydligen gå..) Han planerar fixa så mycket han bara hinner under dagarna som jag och Agnes är borta i Helsingfors. Det ska minsann bli intressant att komma hem efter resan...

Sist av alla har jag också upptäckt pinterest. Att surfa runt där har verkligen gett mig en ny kick gällande inredning av hemmet. Eller, kanske inte direkt gällande inredning för det känns fortfarande svårt att få till på optimalt sätt. Egentligen har jag nu plötsligt lust att fixa små renoveringsgrejer men har konstaterat att jag kan frustrerande lite. Tänk så roligt det vore att ha kunskap så att man kunde bygga och renovera själv! Finns det månne intensivkurser för nybörjare?

Blöjproblem

De senaste veckorna har vi haft ett nytt problem. Agnes blöja läcker var och varannan natt vilket innebär att hon vaknar totat nerpissad och hon har självklart svårt eller kan inte somna om efter byte av kläder och sängkläder. Har bytt blöjmärke och större blöja på natten men det har inte hjälpt. Jag vet inte riktigt vad vi ska testa näst...Har nån tips på superblöja värd att pröva?

Vattengymnastik

Igår gick jag på vattengymnastik och blev en ny människa.

Först tänkte jag inte hinna till passet, stressade som en dåre och böt om och duschade på 3 minuter. När jag stod på bassängkanten och bad om ursäkt för att jag var ett par minuter försenad så sa instruktören att det redan är 20 personer i bassängen vilket är max antal. Jag trodde inte det var riktigt sant. Jag hade ju sett fram emot vattengymnastiken i flera veckor och anmält mig för länge sedan.
Som tur gjordes ett undantag och jag fick  trots allt hoppa i bassängen.
Vissa rörelser var jag tvungen att göra lite försiktigt pga foglossningen men överlag kändes det jättebra! Underbart var det att få röra på hela kroppen igen för första gången på länge. Jag var nog lite orolig över att jag skulle ha ont idag eftersom jag tog i så mycket jag i princip kunde, men hör och häpna så har jag haft mindre ont än på flera dagar! Halta började jag göra först på kvällen.
Vatten verkar helt klart fungera för mig och min foglossning. Jag vattenjumppade ju även med Agnes fram till en dryg månad före hon föddes och tyckte om det massor. Vatten är en skönt element att röra sig i då man har ont och känner sig som en valross.

Härmed är tisdag kväll veckans höjdpunkt. Tänkte också försöka mig på att vattenlöpa nån eller några dagar i veckan nu då simhallen har öppnat igen. Tycker egentligen att vattenlöpning är rätt trist men just nu tror jag nog att jag njuter bara jag får jobba med kroppen och får upp pulsen.

Helt otroligt att märka hur lite fysisk aktivitet kan påverka humöret så enormt också. Jag längtar verkligen efter att kunna träna mycket och ofta igen nu då jag blivit påmind om hur bra jag mår av det. Samtidigt njuter jag massor av att ens kunna göra nånting. Om jag kommer att kunna gå på ett pass vattengymnastik en gång i veckan så känns det som att jag kommer att fixa de resterande 15 graviditetsveckorna helt fine. Tänk att så lite kan göra så mycket.

Vilan

Jag är så trött på att vila.Vila,vila,vila,vila. Det hjälper ju inte ens. Så fort jag gör nåt någålunda normalt så har jag genast ont igen.
Det är en fin dag idag. Resten av familjen åkte precis ut till villan. Själv stannade jag hemma. Och, just det, vilar. Att hoppa in och ut ur båt kändes liksom inte som en bra kombination med en typ som inte kan gå normalt på vanligt underlag.
Idag insåg jag också att det faktiskt inte är omöjligt att jag måste plocka upp ett par kryckor i nåt skede. För det är 15veckor kvar och det händer oftare och oftare att jag inte kan stödja på min högra ben.

Jag hade tänkt låta bli dylika klago-inlägg men nu blev det ett ordentligt iallafall. Just nu känns det som att det enda jag gör är att väntar på att tiden ska gå. Den går riktigt jäkligt långsamt.

Äta med sked

Jag som nyss skrivit att Agens mest bara äter med händerna får nog ta tillbaka de orden. Eller, det handlar tydligen inte om att inte kunna utan snarare om att inte vilja. Finns det hjortronglass i skålen går det nämligen tydligen galant att äta själv. Med sked.
Och efter att ha fått en ny gaffel med katt på så har det också blivit populärt att öva använda den. Om det är nåt tillräckligt gott på tallriken vill säga.
Vi har tydligen bara inte motiverat henne på rätt sätt. Hah.

Vecka 24

Jag har nästan inte alls bloggat om den här graviditeten. Det finns många orsaker till det. Delvis har flytten och allt vad den inneburit och innebär tagit sitt, delvis har jag mått ganska dåligt största delen av tiden så här långt. Och jag har inte haft lust att skriva så mycket om det jobbiga. I korthet så har det egentligen varit helt typiska grejer, inga konstigheter. Men ack så tungt det kan vara ändå.
Från vecka 20 har illamåendet äntligen lättat avsevärt och även om det fortfarande finns kvar är det nu mycket sällan och alltid lindrigt.
Det som nu helt klart är jobbigast är foglossningen. Att jag mer eller mindre har ont hela tiden och att jag känner mig så otroligt begränsad. Att ha ont och att inte kunna göra normala saker i vardagen tar också en hel del på humöret.
Men, det går ju över. Sen. Det är bara att bita ihop och tänka att det ju inte är farligt för vare sig mig eller barnet. För allt verkar annars riktigt bra. I går besökte jag rådgivningen och fick bekräftat att magen verkligen ÄR stor. Det är inte bara jag som inbillar mig att den är enorm. Sf måttet ligger nämligen över den övre normalkurvan och är nu,  v23+6, 24. Som jämförelse var sf måttet 19 i samma vecka med Agnes men då följde sf måttet också den lägre normalkurvan graviditeten igenom.
Min vikt hade, som jag anat, ökat en hel del de senaste veckorna men den här gången fick jag inga skällor av hälsovårdaren vilket var skönt. Men jag hoppas att takten avtar, som den gjorde med Agnes, för att inte sluta på groteskt höga siffror mot slutet.
Blodtryck var bra men mitt hb hade sjunkit en del.
Höjdpunkten, bebisens hjärtljud, var fina och rörde sig mellan 125 och 145.

Jag är glad över att denna gång ha en hälsovårdare som det fungerar jättebra med. Jag lär inte ha angst över varje besök som jag hade senast.

Och så en magbild på det. Tagen igår, vecka 23+5. Det ser ut som att jag redan är fem före förlossning.

Nystart

Nu har vi bott i Jakobstad en dryg månad. Många frågar hur det känns och jag konstaterar varje gång att jag inte riktigt vet ännu. Hittills har ju Frank varit ledig och vi har levt semesterliv. Vi har fixat och grejat i den takt vi haft lust med. Vi har träffat mycket folk, vi har njutit att ha ganska få måsten. Vi har haft massor med tid tillsammans. Så, det har ju varit jätteskönt med en semestermånad i eget hus och egen gård.
Men imorgon börjar Frank jobba och nu är det dags att hitta en vardag igen. Inte återgå till vardagen utan hitta en ny. Skapa nya rutiner, nya aktiviteter, skapa nya cirklar, hitta nya träffpunkter och människor. Ja, och dessutom bygga upp en vardag där Frank inte jobbar dagtid utan i tre skiften.
Ärligt så känns det ganska tungt och jobbigt att på sätt och vis börja bygga upp det nya livet nu. Samtidigt tror jag nog det kommer bli bra. Bara vi får en början.

Sämsta talkojobbaren

Är på talko.  Alla jobbar flitigt men jag insåg fort att det inte fanns nåt för mig på listan över uppgifter som ska göras.  Varje dag är jag frustrerad över att jag är så begränsad.  Igår var det tex för mycket för min foglossning att plocka vinbär vilket min värkande höft påminner mig om idag.  Små saker då man ser på helhetsbilden,  jag vet.  Men tungt ändå så man är inne i det.

Nå,  eftersom gräset som bäst klipps med högljudd minitraktor var nån ändå tvunget att traska iväg med en sovande Agnes.  Så lite nytta gör jag trots allt.