Kris!

Jag har aldrig riktigt haft någon ålderskris. Fram till alldeles nyss. Jag hittade flera grå, nästan vita, hårrötter! Seriös 30-års kris inleds härmed.

Tyhmä

Idag berättade en tidigare kollega till mig att hon haft att göra med en patient som jag jobbat med i något skede av karriären. I min slututvärdering hade jag tydligen rekommenderat patienten "tyhmäliikunta". Jag bjöd mig själv på dagens skratt.

Fortsätting på följetongen

Alldeles nyligen skrev jag en kommentar gällande att jag under tiden som förälder blivit bättre på att styra fokus på de positiva sakerna, det som fungerar, istället för det som inte funkar så bra. Nå, nu blir det trots allt lite mera fokus på vårt problemområde- nattsömnen.

Jag borde inte ha skrivit att Agnes knappast vaknar så tidigt idag eftersom hon somnade sent igår. Efter 2,5h av nattning nummer 2 somnade hon äntligen klockan 23. Vaknade klockan 6. Mellan elva och sex var jag uppe med henne ungefär 10 gånger. Jag tänkte först att jag definitivt inte tänker stiga upp utan flickan få faktiskt underhålla sig själv en stund i sin säng. Det tänkte inte Agnes utan stod i sängen och skrek och tyckte att det var urtråkigt. Jag låg och tyckte synd om mig själv en liten stund, sen var det bara att inta en positiv inställning och börja dagen. 
Och tro det eller ej så har vi, mot alla odds, haft en riktigt bra förmiddag. För det är faktiskt så att vi har ganska bra flyt med allt annat just nu bortsett från nattsömnen. Det är viktigt att komma ihåg. För tänker jag bara på att jag inte sovit ordentligt på en mindre evighet, på hur trött jag egentligen är och hur mycket jag önskar få sova ens en halv natt utan att bli väckt så blir jag tokig. Så vi tänker inte på det utan tar en natt i taget och fokuserar på att uppskatta allt det som fungerar. Så gör vi.

Vad hände sen?

Efter den andra sömnen vaknade en liten solstråle. Och en liten solstråle vad hon fram till läggdags. I det skedet hade hon varit vaken så länge så att hon somnade bums jag lade ner henne i sängen. Det har inte hänt sen..ja, jag kommer inte ihåg när det skulle ha hänt senast. Det var en timme sedan, klockan 19. Jag har redan hunnit med en aning hemmaträning, en lång dusch och ännu har vi en hel del tid kvar före det blir sovdags. Känns ovant.

Här är solstrålen i färd med en av favoritaktiviteterna, ordna och greja med skorna. Det ska börjas tidigt. Favoritskorna är träningsskorna och högklackade pumps. Vi har med andra ord samma favoriter.

 

Ni som är observanta reagerar kanske på hur Agnes sitter. Så här har hon börjat sitta mycket de två senaste dagarna och är inte en ställning som man rekommenderar. Vad säger ni kolleger och andra insatta, hur illa är det att sitta som hon gör? Jag har ännu inte hunnit researcha desto mera- själv har jag ju inte jobbat med dessa småttingar.

Edit kl 21.35: Borde väl inte ropat "Hej"!... Efter 1h 40 minuter vaknade en jättepigg flicka. Just nu vrålar hon jag-vill-inte-lägga-mig! högt och bestämt. Lite rädd var jag nog då hon somnade strax efter kl 19 istället för mellan 20.30 och 21 som hon vanligtvis gör. Men om hon somnar vid typ vid midnatt borde hon inte vakna 5.30 igen. Kan man ju hoppas iallafall.

En sån dag

Idag tyckte Agnes det var dags att börja dansa igen klockan 05.30. Oh, joy. Hade redan hunnit bli lite bortskämd med att vakna mellan 7.30 och 8.00.  Av nån konstig anledning har jag, trots att jag är trött, svårt att somna om kvällarna nuförtiden. Som värst har det tagit upp till 3h. Hujedamig, hoppas detta går över fort.

Fast dansa gjorde Agnes inte så länge idag. Efter två timmar av frustrerande gnäll över att hon inte kan allt hon skulle vilja själv sov vi båda 1,5h till. Sen följde ytterligare några timmar av frustration och gnäll. Hon vill så mycket men blir så arg då hennes planer går i stöpet.
Jag har även insett att vi har ett ganska knepigt hem att bo i då man är en nybörjare i att stå. Vi har svåra möbler, lättare var det i Vasa.
Nu vaknar snart en liten flicka för tredje gången idag  (undrar hur vi ska få dagssovandet att gå ihop på ett vettigt sätt idag...). I väntan på det funderar jag på att ta mig en tredje kopp kaffe på raken. En sådan dag.

Party!

"Dansa, dansa" säger Agnes och står och dansar i sängen då det egentligen är sovdags.

Home sweet home

Nu är vi hemma igen efter en riktigt bra vecka i Vasa. Bilresorna upp och ner gick över förväntan med tanke på att Agnes är så otroligt aktiv just nu och helst bara vill röra på sig hela tiden. Av någon anledning orkade hon sitta stilla otroligt bra i bilen. Visst hade vi med hela leksaksarsenalen, men ändå!

Väl hemma insåg vi genast att nu är det en ny vardag som gäller. Hon ska upp, upp, upp och stå överallt, hela tiden. Även om det ju hör till att barn faller och slår sig så märker vi nog nu att vi har en del otroligt vassa hörn som vi tänker skaffa "hörnskydd" till.
Hunden fattar ingenting. Har stått och stirrat på oss och Agnes och undrar hur han riktigt ska bete sig nu då Agnes plötsligt står. Han lär väl nog vänja sig. Hunden var alltså inte med i vasa.

Sen vi kommit hem har vi hunnit packa upp, tvätta hälften av rese-kläderna, Agnes har sovit gott på balkongen,  vi har badat söndagsbastu hela familjen, sänkt Agnes sängbotten och nu håller hon på att somna i sin säng efter en hel del gymnastiserande. För oss vuxna blir det varsin bastu cider och solsidan så fort Agnes somnat. Känns skönt att vara hemma även om vi haft det super i Vasa.

Nu märker jag att bilderna blivit alldeles för stora då jag bloggat med telefonen. Ska försöka åtgärda det för framtida blogginlägg.