Edwin 8 månader

Edwin blev åtta månader för ett par veckor sedan. Åtta månader som gått otroligt fort men samtidigt känns det som att han funnits med oss längre än så.
Åtta-månaders kollen var vi på i veckan och Edwin väger nu 8940gram och är 71,2cm lång. Han har bara gått upp 140gram på två månader men vuxit 3cm så han har slankat till sig rätt ordentligt. Han ligger fortsättningsvis lite över medel och enligt  hälsovårdaren och läkaren är det vanligt att vikten inte ökar så mycket just vid den här tidpunkten då barnet börjar röra sig massor och är väldigt aktivt.
Och aktiv är han minsann. Han gymnastiserar konstant under sin vakna tid känns det som. Han ålar omkring med fart överallt, tränar hela tiden i krypställing men kryper inte ännu. Tränar också väldigt mycket björnställning-stark är han! Han sätter sig upp och sitta själv och ställer sig också på knäna och börjar smått klättra uppåt. Igår ställde han sig upp och stå i sängen för första gången. Hög tid att jag sänkte sängbottnen idag.... Edwin är nöjd på golvet långa stunder för sig själv. Delvis följer han med vad Agnes och Cafu gör men ofta grejar han nog på med helt egna saker. Han verkar ha ett ganska långt tålamod och blir inte frustrerad så fort även om saker inte riktigt går som han tänkt sig.

Han äter helst själv och vi ger honom så mycket fingermat som möjligt. Att mata med sked är svårt om han inte får plocka i sig nåt annat samtidigt. Ändå äter han nog nästan allt man bjuder honom. Mellan målen, han äter morgongröt, lunch (grönsaker och kött/fisk), middag (grönsaker) och kvällsgröt (ibland ett mellanmål mellan lunch och middag), ammar han så han ammas fortfarande kring fem gånger/dygn. Nattätandet är, tack och lov, borta!
Att dricka själv är också roligt och han dricker gärna och utan problem ur pipmugg själv.

En tand har han nertill. Den andra hårt på kommande men verkar inte ha så farligt ont för om dagarna är han lika nöjd som vanligt men de senaste par nätterna har varit lite mera oroliga än tidigare vilket jag tror beror på tandsprickningen,.

Edwin pratar inte så väldigt mycket. Hej! Säger han men annars säger eller härmar han egentligen inga ord vi kan identifiera. Fast Frank hävdar bestämt att han försökte säga "gräsklippare" härom dagen. Höhö. De senaste par dagarna har han dock börjat babbla mera så ska bli intressant att följa med bur talet utvecklas kommande månaderna.

Edwin är fortsättningsvis en nöjd kille men det känns samtidigt som att han nu börjar visa mera temperament. Han är nu så stor att man oftast förstår varför han är missnöjd och det brukar vara lätt att åtgärda en missnöjd situation. 

Äntligen har vi lite mera fason på dagsrutinerna. Efter att det blivit lite svalare ute har han börjat sovs längre sovpass. Oftast sover han 1,5h på förmiddagen, från nån gång mellan 10 och 11. På eftermiddagen sover han ofta 40min men ibland också (och allt oftare) 1,5h. Han orkar vara vaken kring 3h åt gången förutom före natten då han ofta är vaken kring 4h.

Relationen mellan syskonen blir bara finare hela tiden. Edwin ser helt klart upp till Agnes och söker kontakt. Agnes, som kanske varit lite mera reserverad, verkar ha börjat uppskatta och njuta av brorsans sällskap mera den senast tiden. Hon har har alltid varit duktig och snäll med honom men nu börjar hon visa en mera beskyddande och omhändertagande sida. Det är härligt att följa med deras relation och se hur mycket glädje de har av varandra.

Edwin är en väldigt fysisk typ. Med det menar jag både det att han tycker om stt kramas och gosa men också att han gärna känner och pajar på människor han träffar. Fysisk kontakt, även men nya människor, verkar vara viktigt för honom. (Klart fysisk kontakt är viktig för alla och alla barn, men jag tycker att han verkar extra fysisk av sig. Åtminstone då jag jämför med storasyster) 

Edwin är lätt att få kontakt med och han har alltid nära till ett stort härligt leende. Han är en riktig solstråle!

Jag märker nu att jag varit riktigt dålig på att fotografera den senaste tiden. Imorgon ska jag fota lillkillen lite! Tillsvidare får ni nöja er med några relativt ny familjebilder.

Tillbaka till vardagen

Som så många andra inleder vi vardagen idag då pappa i huset återgått till jobbet efter semestern. Starten kunde knappast börja bättre då vi senast nätter sovit från 20.30 till 9.00 endast för att vakna för morgonmjölk vid kl 5. Inatt sov vi från 20.00 till 8.00, vaknade kl 3.30 för att sätta i tutten och nästa gång kl 6.30 för morgonmjölk.  Det är knappt så man tror att det är sant. Vi hoppas på att det fortsätter i samma stil.

Själv är jag både pigg och jättetrött. Kroppen är på nåt vis i chock. Men fortsätter jag få denna sömnmängd kan jag återuppta träningen vilken jag pausar från ett pat veckor nu. För kroppen stopp för allt annat än det absoluta nödvändiga. Jag sa motvilligt okej och har vilat och vet att det varit det vettiga beslutet i det här läget. I väntan på nya tider.  Nya tider som verkar komma fortare än jag vågat hoppas på.

Den första tanden

Idag har lillkillens första tand spruckit fram. Inföll samtidigt som avvänjningen av nattamningen. Som tur verkar han inte ha besvärats så mycket av tanden.
Fyra nätter utan amning har vi bakom oss. Jag har sovit två i systers gästrum, två i eget gästrum. Edwin var jätte arg första natten och skrek 2 + 1,5h. Stackarn. Men pappa fanns där och tröstade. Andra natten var han vaken 15min kl 00 och 10min 3.30. Tredje natten har vi båda tydligen förträngt i tröttheten,  en gång var han vaken en liten stund i samband med att Agnes var vaken iallafall. Fjärde och förra natten var han vaken en gång, kl 1.30, och tog honom ca 20min att somna om.
Han har somnat ca kl 20 varje kväll och vaknat för morgonmål vid ca 5.30. (Till en början känns det helt ok att amma första gången mellan 5 och 6 vid behov för att förhoppningsvis sova nån timme till efter det) Två senaste nätterna har han somnat om efter första morgonmålet.
Sånt sysslar vi med här.

Vår grabb har ju faktiskt blivit 8 månader också! Ett 8mån inlägg på kommande.

Mammaradare

Det är helt sjukt vilken mamma-radare vår gosse har. Då jag går och lägger mig tar det kring två minuter innan han vaknar efter att jag kommit in i sovrummet. Han somnar a l d r i g om utan en slurk mat. Ikväll nattade Frank honom. Jag tog en liten kvällspromenad med hunden och Edwin hade sovit gott under stunden jag var ute. Ungefär två minuter hann jag vara inne i huset (nej, inte ens samma rum som honom) innan han vaknade.

Från och med imorgon är grabbarna ensamma ett par nätter. Agens sover hos sin fammo och jag intar gästrummet i grannhuset. Håll tummarna att det hjälper!

Inredningsinspiration

Igår hälsade vi på bekanta i deras egenhändigt planerade och byggda hus. Med havsutsikt. Det var ofrånkomligt att bli sugen på ett splitternytt hus där man själv planerat planlösning och valt alla material. Jag har redan hunnit totalrenovera badrummen, hjälpköket, köket i mitt huvud. Det är ju saker vi tänkt göra i framtiden men nu blev jag så sugen så sugen på att göra allt riktigt fint. Genast! Tillsvidare får jag fokusera på att försöka göra det trevligare här hemma genom inredning och mindre dyra små förändringar. Att så småningom få upp nåt  väggarna och fixa gardiner kunde ju vara en bra start...

Hälsningar från dimman av trötthet

Alla tips om hur man får en bebis att somna om utan att bli matad hit nu. Tack! Detta insomnande har bara blivit värre istället för bättre och grabben kan numera i princip aldrig somna om om han inte får mat.
Jag vet, jag vet att denna otroligt dåliga ovana måste brytas av oss vuxna (läs mig) men jag önskar ändå att det skulle finnas en easy fix för jag skulle verkligen, verkligen inte orka ta tag i saken. Men jag orkar heller inte amma tre, fyra, fem gånger om natten mera.

Svackan

Har haft en riktig svack-vecka här. Frank har varit borta många hela dagar, Agnes har haft intensiv trots period, Edwin har sovit knas pga värmen och jag har mest fokuserat på att försöka hålla skeppet flytande. Hemmet är ett kaos, jag har inte tränat en endaste gång förutom mammamage träningen, tålamodet har stundvis varit icke existerande och trots extrem trötthet har jag legat sömlös till kl 02 flera nätter och vridit mig av frustration.
Så kan det också vara ibland och det är helt okej. Jag känner att vi redan är väg upp ur svackan. Jag sov bättre inatt, vi har haft en skön familjedag på villan (först på eftermiddagen bröt trotskalaset lös), vi har kramats mera, bråkat mindre. Imorgon ska vi träffa vänner på stranden, planera in träning för såväl Frank som mig. (Det märks då vi inte får våra träningsdoser! Träningen behövs för att orka, inte bara fysiskt utan energinivån, humöret och tålamodet blir så mycket bättre och stabilare då vi får in träningen. Det märks tydligt.) Städa huset. Planera mat (åter igen), storhandla och fylla skåpen. Snart, snart är semestern här vilket innebär mera tid för allt. Inte bara flyta med nöd och näppe.