P.S. I love you

...man kan ju inte bli annat än glad då man får denhär som present

vinterdepression

Vinterdepressionen är här. Senaste veckan har allt plötsligt bara varit negativt. Hela jag har varit negativ och har mest bara haft lust att sova. Igår bestämde jag mig dock att nu får de banne mig vara slut på fjanteriet! städade lägenheten och fixade god mat till Franks hemkomst. Jag vet inte om det beror på att jag bestämt mig eller om det beror på att Frank är hemma igen, men enormt mycket mer positiv är jag iallafall. Idag steg jag t o m upp kl 7 och gick ut med hunden att par timmmar. Nu tar jag tag i en massa smågrejer som jag bara inte orkat fixa under veckan, sen blir det sista simningen med barngruppen, projektfixande och på kvällen konsert. I morgon ska jag sätta tänderna i artiklarna Camilla hjälp mig hitta ( min räddare i nöden!!!:)) , maila vikitga mail med handledare x2 och ta itu med livet igen.
Imorgon kommer dessutom Cafus bästa kompis, terriern Elsa, på sleep over.. På lördag är det glöggprovning som gäller för hela slanten :) Det finns helt enkelt inte tid att sitta och tycka synd om sigsjälv. På måndag börjar min työputki. hui.

paus

Det har varit fullt upp. Fullt upp med förkylning, jobb och allmän irritation på det mesta. Har funderat på året som gått och konstaterade att jag i korthet kan sammanfatta året med kämpande och jobb. Känns somom jag knappt gjort annat än kämpat med nåt hela tiden. den ena saken avlöser den andra. Hoppas på ett bättre år 2009. Det finns iallafall potential till bättre tiden.

Imorgon tar jag paus. Hoppar på tåget till kokkola. På fredag blir det fotografering och jag är nervös. men det blir säkert skitkul. På kvällen kommer favoritgrabbsen till jakobstad var vi ska spendera resten av helgen i goda vänners sällskap. Träffa deras nya familjemedlem, bara umgås och ha det trevilgt-som förr i tiden. Så det blir bra. En paus från tillvaron i helsingfors som mest är fylld av frustration justnu. jag stampar på stället och vet inte vad jag ska göra för att förändra situationen. jag försöker genom att jobba som en gris. mitt försök till att göra nåt vettigt. Insåg att jag mellan 1.12-18.12 har ledigt 2 dagar men har 19 jobbskift. hmm, knappast lagligt.

förkyld och utan inspiration

Ute är det storm, inne är det snörvel och seriöst tedrickande som gäller. Har gått och blivit seriöst förkyld, huvet känns dess trippla storlek och jag snyter sönder min näsa. Trots gårdagens stegring satt jag och lyssnade på examensarbetespresentationer hela eftermiddagen. et var intressnat, jo, men nu bara orkar jag int höra, inte läsa, om alla förbannade examensarbeten. Nej, jag är inte miussunnsam men jag bara orkar inte justnu. Orsaken är förstås att mitt står stilla. jag väntar. och väntar. väntar på att enkäterna ska åka ut så de kan omma tillbaka och JAG KAN FORTSÄTTA!! under min väntan har jag sökt forskningar som lite kött på benen till min bakgrund, men det har jag gett upp med. hittar inte en enda jag kan använda-som inte kostar. jag ville ju lämna in skiten i december, men det är nu blott en önsketanke. Så, jag får väl skriva samtidigt som min praktik trots att det var exakt den jag inte ville, orsken till att jag sköt upp praktiken var att jag skulle ha möjlighet att fokusera på den i-lugn-och-ro. så även det sket sig. jag får väl vara glad om jag ens bli färdig till sommaren.
Jag ska aldig delta i ett projekt igen. aldrig nånsin.
Det var dagens klagovisa.

knäkris

Det känns som om den här måndagen har varit hur lång som helst. Stiga upp kl 6 gick bättre än väntat, jobbdagen gick relativt fort men då jag kom hem blev jag plötsligt oerhört slut. Gjorde det stora misstaget att lägga mig ner på soffan och somnade förstås trots att jag bara skulle bjunda en litenliten stund. vaknade efter ca 20 minuter och konstaterade att det blivit för mörkt för min inplanerade länk. sen såg jag på klockan och lonstaterade att den bara var 17 och mörkret var en dålig ursäkt, så jag drog motvilligt på mig joggingutrustningen, trots att jag helst av allt ville fortsätta sova, och brgav mig ut på en liten länk i mörkret med min iPod. Bästa jag gjort på länge! skönt som bara vad och enormt med positiv energi fick jag som vanligt.
Efter min sköna runda började jag aktivt fundera på vad sjutton jag ska ta mig till med mina knän. jag orkar verkligen inte vänta en mindre evighet på att ens få gå på undersökning. jag har nämligen diagnostiserat migsjälv, och tillsammans med studiekompisar, och vet väl i princip vad min diagnos kommer heta. Men jag vill vara säker! och jag vill att nån ska undersöka mig och ta reda på varför det har blivit såhär! jag vill veta vad jag kan göra utan att skada mina knän mera. Så nu har jag bestämt mig för att gå till privat läkare, det torde jag ha råd med trots att jag inte har råd att göra magnetröntgen privat. hoppas på att bli diagnostiserad utan mr. Nu ska jag bara hitta en jäkligt bra läkare att gå till. förslag??
Här finns alla förbannade symptom jag har: http://www.sjukgymnastforbundet.se/profession/evidensbas_sjukgym/Documents/Forskning_pagar/Fys_nr_02-2008.pdf

Hellst av allt vill jag bara springa igen! springa flera gånger i veckan utan att vara rädd för att knäna ska värka eller bli ännu värre....

gospel och gaykrog

Konstigt hur stressen ibland bara smyger på en. Jag trodde jag hade planerat helgen bra, att jag hade det mesta rätt bra under kontroll, men icke. min plan sket sig redan på fredagen eftersom jag totalt missbedömt hur mycket tid alla mina protokoll och skoluppgifter skulle ta. Dessutom blev jag plötsligt tvungen att kuta omkring på stan på icke-förutsägbara ärenden. Trots att jag stressat som en gris i helgen för att få gjort en massa skriverier- för att inte behöva påbörja inkommande vecka med en massa halvfärdiga grejer att ta hans om, så har jag till min egen förvåning hunnit leva lite. Igår knyckte jag till mig en timmes solskenspromenad med mellansyster och Cafu. Sen blev det gospelkonsert, lite förfest och utgång till DTM. Konserten var nice. blev nästan lite nostalgisk och börjae längta tillbaka till tiden då jag själv sjöng i gospelkör. Det var en rolig tid det.
Förfest hos C var så trevligt att jag gärna skulle ha stannat där, pratat och smuttat på lite vin resten av kvällen..men jag kunde ju inte annat än hänga på då gänget skulle ut, vilket visade sig vara ett sisädär bra beslut. För det första köade vi hur förbannat länge som hellst. så länge att mina tår frös till is och värkte värrigare då vi äntligen kom oss in genom dörren och de började tina igen. Jag själv tinade aldrig rikgit trots försök på dansgolvet. jag hittade inte takten och tröttheten tog över. jag drog hem min -blivande-man redan vid 2-tiden och somnade på sekunden jag drog täcket över öronen.
Den positiva delen med gårdagens utgång var stället. Det var minsann underhållande att se på människorna på dtm-80 % hade verkligen went crazy on the outfits! tilläggas ska att det var temaparty halloween till ära. Jag kände mig något proper med vit skjorta, knälång kjol med hög midja och stövlar. nästan så jag stack ut mängden pga proper klädsel, haha.

Nu känner jag mig småstolt över att jag tvingat mig skriva en massa tråk-grejer och svarat på tusen tråk-mail (inte privata mail :P) och fixat skolarbete jag egentligen borde haft färdigt i fredags. Nu kan jag nöjd krypa ner i sängen för att orka släpa mig upp till jobbet kl 6 imorgon. Hui. remind me again varför jag tog emot en massa jobbskift!(?) .....dedär pengarna...

Det jag dock INTE hunnit med i helgen är träna. suckk. imorgon är det nr två på prioriteringslistan efter jobbet.