Vårens projekt

Äntligen är våren här riktigt ordentligt. Jag älskar det! Vi är ute nästan hela tiden. Innan pyjamasen ens har åkt av om morgnarna har Agens och Edwin till och med ofta hunnit fråga "nääär kan vi gå ut??". Mycket tacksamt efter en lång vinter vilken inneburit en fight med barnen nästintill varje gång vi skulle ut.

Våren har gett mig en ordentlig  energiboost och har har en hel del hemma-projekt på gång. Jag är absolut ingen trädgårdsfantast, snarate tvärtom , men ha otroligt nog börjat njuta en del av att fixa på gården. Särskilt skönt är det då barnen är så otroligt nöjda och oftast underhåller sig själva i timtal samtidigt som jag pysslar med mitt, så länge bebisen tillåter.

Jag har inlett ett projekt som innebär att gräva upp gamla, fula ölandstokar vilka vi nu några år försökt ge första hjälp men är fula som stryk och dessutom är området runtomkring alldeles omöjligt att hålla snyggt eftersom den gamla plasten och bark numera släpper igenom hur mycket ogräs som helst. Jag hatar att rensa ogräs. Jag tycker det är totalt bortkastad tid men samtidigt tål jag inte se på det. Förenkla gården är min strategi så jag tänker  vi tar bort skräpet och fixar gräsmatta istället. Hur svårt kan det vara? Nå, kanske inte jättesvårt men som vanligt ett större projekt än jag räknade med från början. Och vilken träningsvärk man får av att dra bort skyddsplast med en decimeter av rotsystem som vuxit till sig under 10års tid! Win-win.  Nåväl, då detta projekt är färdigt efter lite mera mylla, kalkande, gödslande och sådd av gräs så borde vi inleda projektet måla huset. Alternativt först gräva upp 17 ölandstokar till och utföra samma procedur som ovan, plus lite till.  Ja, och så ska vi förstås odla lite i pallkragarna och beskära litet mera, enorma, buskar. Vem är jag? Jag som ju INTE skulle ha en stor gård eftersom jag inte vill sätta tid på trädgårdsarbete. Aldrig hade jag väl trott att det kunde vara så tillfredställande att gräva upp buskar och beskära träd och buskar. Men samtidigt kanske det inte alls är så konstigt. Man får tydliga, synliga reaultat omedelbart vilket jag gillar.

Inomhus började jag, efter 4 år ca funderande, slipa väggen i barnens sovrum men längre kom jag inte innan vädret blev ljuvligt och vi bara vill vara ute hela tiden. Svala, regniga dagar ska det målas och dessutom har jag lovat ungarna en högsäng...

Jag njuter av energin och inspirationen så länge den varar och hoppas den varar tills vi rott projekten i land så det inte slutar med en massa  halvfärdiga jobb och ingen energi.