Nej, det löser sig inte. Ingen gala för mig imorgon men däremot får jag några timmar för mig själv då barnens fammo tar med barnen på fest. Jag ska försöka ta till vara timmarna genom att göra så lite som möjligt.
Jag skrev tidigare att jag skulle uppdatera med träningsrelatrade inlägg eftersom jag haft sånt otroligt flyt och enorm träningsinspiration hela sommarn och hösten. Jag tränade ca fyra gånger i veckan. Ibland ännu mera. Sen blev jag sjuk. Och sjuk var jag i 1,5 månad men feber, hosta och andra förkylningssymptom. Äntligen är jag frisk men i samma veva (kanske under det allra sista träningspasset för jag blev sjuk) som jag blev ordentligt förkyld fick mitt vänsta knä fnatt. Jag har svårt att gå uppför trappor och alla rörelser då jag extenderar knät med lite belastning gör att det smäller i det och känns grymt obehagligt. Frustrationen är total. Jag har förstås träffat läkare, får fys remiss, väntar på tid, bokat extra tid, analyserat och testat själv, what not. Nu måste jag bara vänta på nästa steg i utredningen och hoppas, hoppas på att det inte är nåt allvarligare.
Nå, träna desto mera skulle jag ändå inte hinna göra för i början av december opereras äntligen navelbråcket och då får jag inte lyfta tungt på många veckor.
Det jag alltså borde jobba på nu är att ändra mina tankar till att inte fundera på allt jag inte kan göra och istället fundera ut vad jag kan och borde göra och träna för att rehabilitera såväl knä (svår förstås i det här skede då oklart vad det är för skada) som förbereda och rehabilitera magen. För övrigt ska det blir oerhört intressant att se om bråckoperationen alls påverkar aktiveringen av de djupa magmusklerna och diastasen.
