Två månader

Idag är Agnes 2 månader. Det känns som två otroligt långa månader samtidigt som det gått i ett huj. Massor har hänt, från att mest bara sova, äta och skrika i början så har hon numera mycket mera vakenstunder och även en hel del nöjda sådana. Hon ligger numera mycket på golvet och gymnastiserar då hon är vaken. En riktig solstråle är hon oftast om mornarna, ligger och ler med hela ansiktet. Igår kom också det första riktiga skrattet med ljud. Jag hörde härliga små ljud från arbetsrummet och hittade far och dotter som skrattade tillsammans bland en massa försäkringspapper som de gick igenom tillsammans.

Kvällsskriket har minskar avsevärt. Hon skriker egentligen aldrig flera timmar i sträck mera utan bara kortare stunder åt gången. Kvällarna är dock i regel gnälliga och går oftast ut på att kånka runt henne, byta ställning, försöka lägga ner henne x antal gånger då hon kämpar mot sömnen. Men kring 23-tiden brukar hon somna även om hon oftast verkar övertrött vid det laget. Den senaste veckan har hon faktiskt nästan bara sovit i sin egen säng och hör och häpna, hon har sovit flera 5-6 timmars pass i ett sträck om natten den senaste veckan! Ett par nätter har hon sovit mellan ca kl 23 och 06! Håller tummarna att hon fortsätter att sova bra om nätterna, det känns som en otrolig lyx. I nåt skede borde vi väl försöka justera hennes sovtid så att hon skulle somna tidigare om kvällarna, men en sak i taget.



Just nu sover hon en liten förmiddagslur här brevid mig efter en dryg timmes vakentid, gymnastiserande på golvet och en hel massa skratt och leenden. Själv känner jag mig inte riktigt hundra utan ska för en gångs skull försöka vila en stund jag också.

Imorgon har vi en ny prövning framför oss: bilresa upp till österbotten. Hon har ju hittills gillat att åka bil men aldrig har vi ju åkt så långt med henne. Det blir spännande att se hur många stopp det blir före vi är framme...