onsdag 28 juni 2017

Klagodagen


För ett tag sedan skrev jag att jag orkar förvånansvärt bra mentalt. Det är slut med det nu. För det är tungt nu alltså. Foglossningen gör sig påmind 24/7, såväl då jag rör på mig som är stilla. Undrar om inte nån nerv är irriterad också med tanke på strålsmärta. Jag sover dåligt. Och sendragen om nätterna! Hur har jag lyckats förtränga hur smärtsamma de är(?) Jag har jobbigt att ta mig i och ur bilen. Och vi har en hög bil. Ryggen blir fort trött och det är omöjligt att orka hålla en bra hållning. Energiresurserna är låga. Vissa dagar vill jag helst bara sova och vila vilket är omöjligt med barnen hemma hela dagarna. Är äckligt lättretlig och lättirriterad. 
Det känns som att jag varit gravid för alltid, minns knappt hur det känns att kunna böja mig framåt, gå normalt, ligga bekvämt. 
Imorgon ska jag på rådgivning. Gissar på en viktökning på närmare 20kg nu. Jag längtar så otroligt efter att den ska börja svänga, viktkurvan. Inte så mycket för hur jag ser ut, det har jag släppt ganska långt, men för att kroppen börjar kännas så väldigt sliten och slut. 

Färdiglagat för idag. Tack för mig. Återkommer med rådgivningsrapport imorgon och bild på den höga magen. Ska för övrigt inte föda på länge ännu informerade hon jag köpte hallonbladsté av. Baserat på den höga magen alltså. "Magen ska ju sjunka att tag innan förlossningen, sidu". Tack för informationen.

lördag 24 juni 2017

BB väskan


Eftersom jag är rastlös och absolut inte kan sova, inte hittar nåt intressant att se på eller lyssna på (tipsa annars gärna om nån intressant serie eller helst förlossningsserie, hittar ingen tillgänglig just nu) så tänkte jag planera vad jag ska packa ner i BB-väskan, vilken jag tänkte jag skulle packa imorgon. 
Nåt av de viktigaste är absolut telefon och kamera samt laddare! Resten tänker jag att jag troligen klarar mig utan. Vill ändå gärn ha med mig lite egen saker och såhär långt har jag kommit på min lista.

-Rådgivningskort
- Hårband!
- Läppomada
- Egna inneskor/tofflor
- Strumpor och sockor. Sjukhusstrumpor har ingen häl och sitter därmed otroligt dåligt på fötterna. Yllesockor går jag med i princip året om så vore konstigt att inte ha med på BB.
- Ett par amningsbehån
- Amningsinlägg
- Lansinoh créme. Får man troligen på BB vid behov men tar med egen för säkerhets skull.
- Mina maggördlar. Har två olika modeller. Har inte använt alls tidigare gånger (tyvärr) ska bli intressant att se hur jag upplever att de påverkar återhämtningen. 
- Ett par uppsättning egna kläder: ett par mjukisbyxor, ett par tights, ett par blusar/linnen. Eventuellt vill jag bara ha på sjukhuskläder men de två tidigare gångerna har jag föredragit aft främst använda egna. 
-Toalettväska innehållande basic saker som bland annat schampo, balsam, deodorant, kropps- och ansiktstvätt och -créme, tanborste och -creme. Lite smink eventuellt.
- Ipad
- Hörlurar

Tidigar har jag inte ätit alls under förlossningarna men kommer ändå handla med lite smått och gott för säkerhets skull. Tänkter mig kunna vilja ha tex:
-Mörk choklad
-Energibars
-Salta nötter
- Extra snacks med tanke på Franks blodsocker. (I övrigt får han själv se till att ha med sig vad han kan tänkas behöva) 
Men olika typer av dricka viktigare!
- Smaksatt vichy x typ tre olika
- Coca cola
- Ett par smoothies

Bebisgrejerna behöver inte nödvändigtvis vara med i BB- väska . Tror jag packar det skilt och placerar i babyskyddet eftersom Frank oavsett kommer att åka hem flera varv innan vi kommer hem. 
- En eller ett par uppsättningar bebisoutfits
- Bebismössa
- Gosedjur
- En overall till hemfärd 
- Mjuk, liten filt

Inser att jag åtminstone behöver tömma kamerans minneskort och ladda batteriet, shoppa snacks och fixa musiklista. Inser också att jag inte har nån väska i passlig storlek så ska kolla runt efter en weekendbag i veckan också. Om jag hinner och orkar. Hoppas jag inte hinner.

Vad har jag glömt? 





torsdag 22 juni 2017

Så färdig med detta, kom ut!

Jag har haft turen att jag kunnat sova rätt bra under denna graviditet. Fram till nån vecka sedan. Foglossningen gjorde det problematiskt ett tag men tack vare att jag lärt mig att ligga väldigt stilla har  det funkat ok. Men nu hjälper det inte att ligga still mera. Det värker, strålar, känns som nån täljer med kniv i symfysen- då jag ligger stilla! Kroppen ser verkligen till att jag ska bli riktigt fed up.

onsdag 21 juni 2017

Veckan som gått


Igår kastade Agnes upp hela förmiddagen, sov tre timmar och blev sedan sitt vanliga jag igen. Jag hoppas, hoppas, hoppas verkligen att det var nåt annan än vanlig magsjuka för om magsjuka är galen obehagligt i normaltillstånd är det inget i jämförelse med att vara gravid och magsjuk. Jag fick ju erfara hur jäkligt det var ca dryga hälften av graviditeten och jag vill helst inte veta hur det skulle vara i vecka 37.

Som tur hann vi iallafall med en helg fullspäckad med trevligt program. Eller, redan torsdagen inleddes med babyshower, fredag terrasskväll med en god vän, lördag tumisbrunch och sedan god mat och umgänge med vänner vid glasbruket. Denna kropp har dock inte riktigt resurser att göra så mycket trots att programmet är roligt. Har varit totalt däckad och energilös nu i två dagar. Idag har barnen dock lekt otroligt bra på tumis nästan hela dagen och jag har kunnat vila mest hela tiden. 

De som följer mig på instagram att sett dessa i flödet

                      

                                      
                                 


tisdag 20 juni 2017

Inför förlossningen


Jag har ju nämnt att förlossningsförberedelser är väldigt viktiga för mig. Man vet aldrig hur förlossningen kommer att bli men jag är övertygad om att man delvis kan påverka den genom hur man förbereder sig.
Inför första förlossningen gick jag in med inställningen att det blir en intressant utmaning men förberedde mig inte desto mera utan tänkte mera att jag tar det som det kommer. Det blev en lång och tung förlossning och jag tänkte att jag aldrig mera vill vara med om en motsvarande.
Inför andra läste jag på om profylax, gick på kurs och övade dagligen på andnings- och avslappningstekniker tillsammans med Frank den sista tiden. Dessutom jobbade jag hårt på den mentala inställningen, att försöka bearbeta och sedan skjuta negativa tankar till sidan och istället tänka på mina mål och vad jag ska fokusera på. Att andra förlossningen gick betydligt fortare och helt utan smärtlindring beror förstås på många faktorer men jag vill påstå att min fokuserade andning med stöd av Frank, som hade stenkoll på andnings- och avslappningsteknikerna, spelade en stor roll.
För oss var profylaxkursen oerhört viktig och bra.

Det jag fokuserar på nu är att:
-ha mentala målbilder, delmål och helmål att ta till under förlossningen för att orka framåt. 
-konkret träna på andning och avslappning redan innan förlossningen för att de ska sitta i kroppen sedan då det gäller på riktigt. 
- går igenom och påminner om små saker som hjälpte mig senast som att tex tänka att jag ska ha en dålig och slapp kroppshållning, låta ansiktet "rinna" ner som en blodhund, vända upp handflatorna etc för att kunna slappna av så bra som möjligt. En av de viktigaste tankestöden för mig var att ta emot värkarna positivt, försöka tänka JA nu kommer en till, den för mig närmare målet. När värken var över tänkte jag "Yes, jag fixade den. Den är bakom mig, kommer aldrig igen och nu är det färre kvar".
-tänka positiva tankar om förlossningen och kroppens förmåga. Jag har även tidigare funderat igenom skräckscenarion, vad jag inte vill och vad som vore det värsta, för att sedan kunna sätta de tankarna bakom mig och släppa oron. Just nu hjälper det inte att tänka "tänk om" och jag undviker att tänka på mina rädslor i detta skede. Inte alltid helt lätt men jag försöker att aktivt blockera sånt som skapar oro.
- diskutera med Frank vad jag förväntar mig av honom under förlossningen och vad jag har för önskemål.
-jag har inte skrivit förlossningsbrev tidigare men jag tror att jag ska göra det denna gång mycket igen för att för att bearbeta mina tankar och önskemål själv.

Jag har även läst boken Innan du föder igen och igår gick vi profylaxkursen en gång till. Tyckte absolut att det var värt att gå den igen och friska upp minnet. Maria som håller kursen är inte bara otroligt kunnig och erfaren utan dessutom väldigt duktig på att föreläsa och göra inlärningen rolig.

Så småningom borde jag börja packa BB väskan. Inte så mycket för att jag känner att jag behöver ha med då väldigt mycket egna grejer men mera för att även det hör till den mentala förberedelsen för mig och många av sakerna jag tänker jag vill ha med hör ihop med målbilder jag har.

Jag går in i nästa förlossning förväntansfull och tycker att det ska bli spännande och roligt att få föda barn igen. Det känns skönt att förra förlossningen gick så otroligt bra vilket gör det lättare att inte vara rädd eller orolig utan kunna fokusera på kroppens förmåga. 
Gällande smärtlindring så går jag in med samma inställning som senast; jag vill klara mig mha andningen så långt det går men då/när det blir för smärtsamt tar jag det som verkar vettigast i det läget.

tisdag 13 juni 2017

Boandet som inte blir av.

För tillfället är jag väldigt sugen på att fixa massor hemma. Jag skulle vilja måla om i barnens sovrum, vilket jag också bestämt att skulle göras innan bebisen kommer och hade bestämt mig för gråa väggar men efter att Agnes absolut inte ville samma sak strandade projektet. Jag skulle vilja riva ut "köket" tidigare ägarna fixat i lekrummet eftersom barnen ändå inte använder det som kök och eftersom det upptar en hel vägg är det mycket opraktiskt att organisera i rummet på vettigt sätt. Måla kakel i lilla-wc, kökskaklet och väggarna i badrummet. Fixa utesoffor till altanen. Men. Jag orkar nästan ingenting just nu. Efter en halv dag max är energin slut och dessutom har jag ganska intensiva sammandragningar stup i kvarten. Jag är otymplig och fixar inte att slipa och måla väggar och golv och dessutom vill jag inte andas in målångor. Delvis är det också en ekonomisk fråga, speciellt utesoffor är kostsamma. Helst skulle jag anställa nån som skulle fixa allt på listan, vore SÅ skönt att få gjort dessa saker, men det faller igen på att det ju inte precisvore gratis. Jag tror jag helt enkelt får försöka stå ut med att i princip inget kommer att bli gjort nu utan jag får ta det lite vartefter sen utan bebis i magen. Istället borde jag väl småningom börja packa bb-väskan.

En gårdagens magbild på begäran. Ja, det är onekligen tungt att bo i denna stora kropp.