Lunchen är äten. Barnen säger tack, tack och jag säger "nu får ni och greja en stund". Och det är precis det de då gör; leker och grejar för sig själva åtminstone så länge att jag hinner städa undan bombnedslaget efter maten. Vi har sannerligen nått ett nytt, skönt skede. Och det blir så konkret att den blir lättare, småbarnstiden.