Terapihunden i farten igen

Jag tog mig upp ur vågrätt läge efter en timme av återhämtning ( med sällskap av lilla hårbollen Cafu som snusade i famnen) . Det är tydligen det jag behöver- en ordentlig stund av återhämtning efter jobbet före det ens går att tänka på att göra nånting. Sen orkade jag nämligen ut på en skön promenad med en mycket glad och energisk hund. Kunde inte annat än bli en liten aning energisk själv.

Den där planen

Dagens plan sket sig helt och totalt. Jag var dötrött då jag vaknade, trots många timmar av sömn, Vaknade till till ok medvetande nivå där jag klarade av att hålla mig till strax efter kl 14 då det blev en kamp att orka dagen till slut. Det var bara att inse mig besegrad, åkte direkt hem efter jobbet och lade mig på sängen. Här ligger jag ännu och har inte kommit mig upp.
Jag är i akut behov av ork! hur kan man vara så fruktansvärt kaputt?

Igen blir jag lite besviken över måendet i andra trimestern. Så många har sagt att "då kommer du må bra och ha energi". Jag är tydligen ett undantag för jag mår fortfarande illa (vilket blir värre då jag är trött) och trött och orkeslös.
Jag försöker klamra mig fast vid tanken att tösen mår bra. Det är ju det som i slutändan betyder nåt.