Mönster

De senaste veckorna har jag skrivit ner tiderna då Agnes sover och äter i en excel-tabell för att bättre kunna se eventuellt mönster. Några tydliga mönster går inte att se men det är rätt intressant att jämföra dagarna med varandra. Jag kan konstatera att hon haft mellan 3 och 5 sovpass per dag. Oftast fyra pass. Hon har ätit mellan 7 och 12 (!!) gånger per dygn, oftast 9. Fortsättningsvis grymt ofta alltså. Hon sover nästan alltid mellan 10 och 11 timmars nattsömn men har ätit mellan 2 och hela 5 gånger om natten. Oftast 3 gånger men ganska många nätter bara 2. Hälften av tiden jag skrivit upp tiderna har hon tyckt att dagen ska börja vid kl 8, den senaste veckan kring kl 6.30, 7-tiden.
Jag tycker att vi har det rätt bra gällande tiden hon somnar om kvällen,  mellan 20.30 och 21.30 och att hon dessutom sover så länge som hon gör om mornarna. Nattätandet hoppas jag vi får minskat på så småningom så att jag skulle få lite mera sammanhängande sömn. Dock tycker jag att nätterna inte är nåt att klaga över, tvärtom. Vi har inga skrikfester om nätterna eller egentligen något nattvak alls (Agnes äter på ca 15minuter och fortsätter sen omedelbart att sova). Riktigt ok. Jag drömmer inte ens om att hon skulle sova nätterna igenom ännu.

Det jag dock drömmer om och längtar lite efter är tydligare mat och sovrutiner om dagarna. Och att hon skulle amma lite mera sällan än med 2h mellanrum. Trots allt känns det som att vi har det ganska bra ställt och jag vet ju att vi med säkerhet kommer att få tydligare rutiner och mattider mera sällan. Det är bara en tidsfråga.

Skrämmande

Igår låg en man halvt medvetslös framför ingången till vår närbutik. Det sipprade blod från pannan och han hade uppenbarligen slagit i huvudet rätt ordentligt. En hel del människor gick in och ut från butiken, alla f ö r b i mannen (drygt 5 personer hann gå förbi under tiden vi närmade oss ingången och några personer stod alldeles i närheten och pratade sinsemellan utan att ta någon notis om mannen). En troligen vägande orsak till att ingen stannade för att kolla hur han mådde eller hjälpa upp honom var antagligen att han såg ut att höra till det lokala A-laget och antagligen gjort det ganska många år också. Men oavsett om han fallit på grund av alkoholpåverkan eller inte var det uppenbart att han fallit rätt ordentligt och inte klarade av att ta sig upp själv. Dessutom kan man inte säkert veta om det är frågan om en sjukdomsatack.
Nåväl, vi men barnvagnen stannade och tillkallade hjälp av butikens väktare som hjälpte till att få upp mannen och sitta och tillkallade i sin tur efter mera hjälp.

Jag tycker att det känns skrämmande- att folk bara ignorerar en människa som uppenbarligen behöver hjälp. Man får ju verkligen hoppas att man själv inte blir ignorerad om man en dag själv råkar ut för något.