Vår lilla chillare har varit rätt nöjd hela sin livstid. Förutom om nätterna. Fram till för några nätter sedan berodde nattvakendet på mycket ätande och byte av kakkablöja många gånger varje natt. Ungefär en dryg timme har jag sovit åt gången den senaste knappa månaden. Men det har känts helt ok. Nästan varje morgon har jag sagt " han skriker ju i alla fall inte" (vilket Agnes gjorde. Flera timmar varje kväll de första månaderna.)
Nu kan jag inte fortsätta trösta mig med de orden. Förra natten var det nämligen skrik och magknip mellan 2 och 4. Inatt mellan 2 och 6. Ett väldigt otrevligt samband. Önskar jag hade ätit nåt konstigt eller nytt men tyvärr tror jag inte det kan härledas till nåt födoämne.
Så, nu gäller det att försöka planera en överlevnadsstrategi för de kommande månaderna. På nåt vis ska vi väl orka. Det är det enda alternativet.
Innerst inne hoppas jag ju ändå att det varit en tillfällighet, dessa två nätter, och att vi snart återgår till att äta massor och byta bajsblöjor och bara knorra nätterna igenom.
