tisdag 24 oktober 2017

Vidar 3,5 månad

Eftersom det är roligt att ha dokumenterat vad som händer i utveckligen det första året hade jag  tänkt skriva vad som hänt i Vidars utveckling vid tre månader men tre månader kom och gick för knappt två veckor sedan. Jag är dålig så att prioritera tiden till att sätta mig ner och blogga, som vanligt. 

Det har hänt väldigt mycket de senaste veckorna. Vidar är till största del en glad typ numera som mest av allt älskar att umgås och vara social. Prata tillsammans, sjunga och leka älskar han allra mest. Skratta högt har han gjort redan länge, sedan knappt två månaders ålder. Äntligen kan han ligga på golvet lite för sig själv, speciellt på mage där han nu orkar lyfta bröstkorgen och börjar sträcka ut armarna.  Att ligga på rygg i babygym eller på golvet utan sällskap är fortfarande ingen favorit men ligga och titta på elden i kakelugnen gör han gärna en lång stund. Han älskar också att ligga på skötbordet, vilket förstås är tacksamt. Han har svängt sig från mage till rygg flera gånger men mest i misstag. I ryggliggande har han den senaste veckan så smått börjat svänga sig till sidan. Han hittade sina händer för ett par veckor sedan och sträcker sig efter leksaker och har nu också börjat få grepp om saker ibland. 
Vi höll på att få in lite av en sovrutin innan Vidar blev förkyld för en dryg vecka sedan. Han sov då oftast 40min + ca3h +40min men den rutinen for med fökylningen. Han sover alltid ute i vagnen eftersom det är så svårt att få honom att sova inne. Vaken orkar han vara mellan en och två timmar. På kvällen somnar han i famnen nån gång mellan 19 och 20 (21) beroende på när han sovit sista dagsluren. Det är totalt omöjligt att få honom att somna i sin säng och han somnar inte heller vid bröstet utan man måste röra på sig och allra helst sitta och pompa på pilatesbollen. Överlag får man inte sitta stilla med honom i famnen utan att han blir missnöjd vilket är exakt som det var då Agnes var bebis. Att tex sitta och chilla i soffan med honom är totalt omöjligt. Att lägga ner honom i sin säng är en utmaning i sig och han vaknar oftast om han inte fått sova minst en timme i famnen först. Han sover nån enstaka timme i sin egna säng och sen kommer han och sover bredvid mig och äter i regel väldigt ofta på nätterna. I bästa fall ammar jag honom i sömnen men ofta gör refluxen att jag sitter med honom sovandes i min famn stora delar av nätterna vilket lindrigt sagt börjar bli ganska påfrestande för mig. Men frekvensen bra nätter ökar hela tiden så månne vi inte orkar oss igenom även denna period av icke-sovande. Dagtid äter han med väldigt varierande  mellanrum, ibland 2h ibland 4h. Han äter oftast snabbt och ingen som hänger längre stunder vid bröstet tvärtom slutar ätandet ofta med skrik vilket jag tror har med refluxen stt göra. Det känns trist att han i regel inte får bli sådär skönt avslappnad efter måltiderna. 

Vardagen är klart

nu då han är mera nöjd och tydligare visar (och vi blivit bättre på stt läsa honom) vad han vill. Syskonen är fortsättningsvis totalt förälskade i sin lillebror och är väldigt förtjusta i att få mera respons och reaktioner av honom. Vidar tolererar också syskonens gos och pussatacker bättre nu. 

En bestämd typ som vet vad han vill, med det argaste skriket och det charmigaste leendet, vår Vidar.