lördag 29 december 2012

Instagram

Vi lever ännu. Ingen annan blev sjuk och vi stack upp till Öb dagen före julafton. Här lär vi stanna ännu några dagar. Följ med på instagram, linnuselisabeth, om ni vill se lite bilder. Hittills har jag även haft instagram-paus men kanske jag får till lite aktivitet där före nyår.
På tal om instagram, eller egentligen min nya telefon så blev jag grymt irriterarad då jag märkte att kameran inte har nån blixt. Hur kunde jag miss det!?

fredag 21 december 2012

Att hålla sig

Ujujuj vad det är jobbigt att inte få pussa och krama Agnes! Snart har det gått 2 dygn och det börjar bli riiiktigt jobbigt. Speciellt nu då jag faktiskt börjar känna mig frisk bortsett från en dunderhuvudvärk som inte vill gå om. Jag låser in mig i sovrummet ett tag till för att förhoppningsvis inte smitta ner resten av familjen, lyssnar på sött babblande, på fantastiske Frank som leker och sjunger roliga sånger mest hela tiden och på Cafu som förstås alltid är med på ett hörn. De är så fina min lilla familj. Vill krama och pussa dem hela högen. Nu genast. Men jag håller mig lite till.

Edit: Åh, nu läser de Agnes nya djurbok och jag hör de gulligaste "bääbää", "kkkriiiis", "muuuu" och "iiiihaaa" från vardagsrummet. Ljuvligt. 

Ljuset i tunneln


Trodde att Agnes höll på att bli sjuk för hon har gråtit mer eller mindre hela natten. Riktigt jobbigt att vara tvungen att låta Frank dra hela lasset. Allt för att skona henne från att kanske inte bli smittad av mig.
Då morgonen kom blev hon dock varit en energisk solstråle igen. Jag ligger i sovrummet och lyssnar på underbart, glatt, babbel och Franks som sjunger mumin. Mina finisar.
För min egen del mår jag bättre. Febern har gått ner i natt och jag kan till och med tänka lite på mat utan att bli illamående.
Isolerad och i vågrätt läge kommer jag väl vara ett tag till men jag börjar se ljuset i tunneln.

torsdag 20 december 2012

Ovälkommen gäst


Som så många andra har även magsjukan hittat hem till oss. Känns ungefär som att man skulle ha blivit överkörd. 15 gånger. Nu första gången jag orkar sitta upp ordentlig på ett knappt dygnt, ta fram datorn och surfa lite för att få nåt annat att tänka på en stund. Tur i oturen började Franks ledighet så att han har kunnat sköta Agnes, för det skulle jag aldrig klarat av då jag knappt ens hållits på benen.
Hittills är det bara jag som är sjuk Nu håller vi tummarna att resten av familjen slipper detta, men svårt är det ju nog att inte bli smittad av magsjuka då man lever tillsammans. Jag ligger i min karantän i sovrummet och försöker att lämna den så lite som möjligt. Sen kör vi med hederlig handtvätt, handdesi, Franks ska köpa klor att putsa ytor med ikväll, rela-droppar åt det ännu friska gänget. Vi gör vad vi kan och hoppas på det bästa. Hurdan jul det blir för oss i år återstår att se.


måndag 17 december 2012

Äntligen en bättre en


För att balansera upp allt skriveri om de dåliga nätterna kan jag nu informera att vi äntligen har haft en helt okej natt inatt. Agens somnade som ett ljus klockan 8.30, vaknade en gång kring 01 och en gång kring 02 och hittade inte tutten själv. Somnade omedelbart om då hon fick den. Klockan drygt 4 var hon ledsen och kunde inte somna om trots att hon helt klart försökte. Boven i dramat var troligen en ordentligt täppt näsa för efter att näsfridan gjort sitt jobb blev hon nöjd- men hunnit piggna till förstås. Så hon fick sova med oss. Låg och berättade nåt för oss en stund före hon kröp tätt intill sin pappa och somnade. Hon sov sedan mellan lite före 5 till klockan 8. Och hon sov för en gångs skull lugnt! ingen kickboxing-träning som hon brukar.



Under förmiddagen har hon varit extremt aktiv.  Normalt är hon mycket aktiv men den goda nattsömnen gjorde tydligen att hon kunde sätta i den sista växeln också. Grattat sin pappa, hoppat och busat i sängen, hunnit gå igenom alla skrymslen i lägenheten, lyckats hitta skräp att äta, busat med hunden, plaskat i hundens vattenskål och druckit smoothie från riktigt glas (vilket helt klart var en kul grej!) är några av morgonens aktiviteter. Sen kom den akuta tröttheten och hon somnade, efter extrem maskning och skrik under påklädningen, ute på balkongen på två röda sekunder.




Snuttan vår.

fredag 14 december 2012

Den första tanden!


Idag kom de upp, Agnes två första tänder! Hennes dreglande, snorande och lite stegring de senaste dagarna har troligtvis berott på dem. Alternativt en kombination av det och liten förkylning. Förhoppningsvis har även de extremt horribla nätterna den senaste knappa veckan berott på de små tänderna. Jag upptäckte att de nästan kommit upp i går på eftermiddagen men hade inte riktigt spruckit fram ännu. Före läggdags igår gav jag Agnes lite panadol och tror ni inte att hon sov mycket bättre! Visst vaknade hon flera gånger, men var inte ledsen på samma sätt som tidigare utan somnade om nästan omedelbart då jag hjälpte henne att hitta tutten Ska bli intressant att se hur de kommande nätterna blir nu då tänderna kommit fram. Och ja, jag vet- det är många fler på kommande men kanske får vi en liten, liten lugn stund före nästa tänker dyka upp. Optimisten hoppas.

Eftersom jag trodde att hon var flunssig avbokade jag trevligt program igår och hade riktigt dåligt samvete då jag drog iväg med henne till centrum idag för att fixa några viktiga ärenden. Agnes var dock hur glad som helst i stan. Satt och hälsade "hej, hej" åt främlingar, åt sin lunch på café samtidigt som hon flirtade med andra cafégäster, sov sin förmiddagslur på 1,5h utan problem i vagnen trots att jag sprang omkring och fixade ärenden på mer eller mindre högljudda platser. Aldrig tidigare har det gått så smärtfritt att vara med Agnes flera timmar på stan. Ja, det var dessutom riktigt roligt hela tiden! Det enda minuset är bökandet med hennes kläder då man ska in och ut i butiker- sval sommar är helt klart den bästa årstiden då man har barn tycker jag.


torsdag 13 december 2012

Födelsedagen


Trots den katastrofalt dåliga natten blev min födelsedag alldeles fantastisk.Frank fixade ett morgonmål fullsmockad med vitaminer före han åkte iväg till jobbet. Agnes, som ju varit vaken största delen av natten, var en riktig solstråle fram till klockan 7.30 då hon blev trött. Det passade mig bra och vi tog en lång powernap tillsammans. Hela 3 timmar låg vi och snusade!


Klockan 14 kom min mamma hem till oss och jag själv packade väskan med lite festligheter och smink för att sedan åka iväg på en timmes massage. Otroligt skönt även om det gjorde ont. Skönt ont. Borde helt klart gå oftare!








Frank mötte mig efter massagen och vi begav oss vidare till Ravintola Torni.






Champagnen smakade bra, maten var god, vinet perfekt, efterrätten superb och sällskapet alldeles fantastiskt! Sällskapet hade dessutom gått och införskaffat mig en galen gåva- ett par Louboutins! Lovelovelove mina nya skor! Han hade lyckats fixa exakt rätt storlek (vi pustade båda ut då jag provade skorna och insåg att de var perfekta) och en klassiskt snygg modell som jag kan använda typ för alltid. Jag ska bära dem ännu då jag är 80 år! 



De är helt klart snyggare i verkligheten.
När vi kom hem igen fick jag många blöta bebispussar och kramar av vår lilla underbaring. Jag hade redan hunnit börja sakna henne.
Som pricket på i:et fick jag sova i sovrummet, förren stängd och öronproppar i öronen. Frank sov på soffan och skötte nattruljansen. Jag sov hela 6 timmar i ett streck vilket inte har hänt på ungefär ett år. 

onsdag 12 december 2012

Happy birthday to me

Agnes tycker tydligen det är så roligt att mamma fyller år att hon inte hinner sova. Efter pre-partyt mellan 2 och 3 sov hon 50 minuter och sen kickade hon igång den riktiga festen. Hon fick till slut komma och partaja mellan oss vilket hon nu gjort sedan 4 och visar inga tecken på att somna om. Så vi säger godmorgon och stiger upp.

Ny nivå

Igår nickade jag till flera gånger medan vi läste saga under förmiddagen. Ja, det går tydligen att somna samtidigt som man läser. Trötthet på en ny nivå.
Då undrar nån kanske vad fasen hon bloggar kl 3 på natten för. Tja, då man sprungit av och an till dotterns sovrum närmare 10 gånger de senaste 40min känns det liksom lite onödigt att ens försöka.
Efter ett par veckor i eget rum kan vi ju då konstatera att det inte verkar ha nån verkan. Andra tips?!?

måndag 10 december 2012

Julklapparna

Jag insåg precis att jag inte har köpt någon julklapp ännu. Inte en endaste en. Inte heller har jag fixat några julkort eller bakat pepparkakor.
Däremot fick vi upp lite julbelysning för en vecka sedan och jag njuter av mys-faktorn som det ger. Men ja, dedär klapparna. Jag tror jag skiter i att stressa över det. Julen lär komma oavsett. Dessutom önskar jag mig inga julklappar själv. Jag har vad jag behöver och lite till. Lite bättre nattsömn står högst på min önskelista just nu men jag tvivlar på att det kommer att ligga inpaketerat under granen. Men vem vet.

Edit: Där ljög jag lite. EN julklapp har införskaffats redan i somras.En speciell liten gåva åt en speciell liten guddotter. 

söndag 9 december 2012

Lyxnätter


Jag läser om hur Jusu och hennes familj har det just nu. och konstaterar att vi i jämförelse rena rama lyxnätter.
Allt är relativt.

Dessutom kan jag konstatera att jag nästan har förträngt hur de första månaderna var gällande magknip och gråtandet om kvällarna och nätterna (men hos oss slutade det ju oftast kring midnatt). Aldrig trodde jag att jag skulle glömma hur tufft och jäkligt det var. Och helt och hållet glömt har man ju förstås inte, men mycket av hur det verkligen var och hur det stundvis kändes har jag nog tappat bort någonstans på vägen.

In my face


Idag blev Agnes andra sovstund knappt 20 minuter lång istället för 1h 20 minuter som hon vanligtvis sover. Orsaken var att vi tog in henne på julfest då hon ännu sov i sin bilstol.
Då hennes goda humör, en stund senare, kommenterades var jag snabb att säga ungefär  "Egentligen är hon ganska trött och kommer att börja gnälla snart".  What!! I efterhand skäms jag över att det kom ut ur min mun. Ja, jag är lite ledsen över att jag tänkte tanken överhuvudtaget. Varför vara en riktig pessimist då dottern faktiskt var hur glad som helst. Visst måste man ibland vara ett steg före då man har barn, ha lite koll på vad som kommer bakom hörnet, men man behöver ju faktiskt inte ta ut saker i förskott.
Dessutom blev det inget trötthetsgnäll före långt senare. Närmare bestämt 3 timmar senare, strax föra nattningen. Fram till det, i hela 5 timmar (vad stor hon blivit som orkar vara vaken så länge!) var hon en riktig solstråle.
In my face kunde man ju då gott säga.

Jag fick mig en tankeställare.

lördag 8 december 2012

Balansen


Då Agnes började stå för några veckor sedan tänkte jag att det blir ett ända fallande och gråtande den närmaste tiden. Men till min stora förvåning så var hon som en liten vinglig bambi endast några få dagar efter att hon för första gången ställde sig upp. Balansen förbättrades otroligt fort och hon har egentligen inte fallit handlöst överhuvudtaget. Dessutom lärde hon sig fort att böja på knäna och sätta sig ner då hon tyckte att hon stått tillräckligt. Gångerna hon har ramlat så att hon börjat gråta kan jag räkna på den ena handens fingrar. Kanske beror det på att det tog relativt länge innan hon började stiga upp och kroppsuppfattningen och -kontrollen hunnit utvecklas mera än om hon hade börjat ett par månader tidigare. Bara en teori, inte vet jag. Skönt  är det i varje fall för oss alla! Särskilt eftersom jag räknat med lite stressigare då ståendet skulle börja.
 

Stå och gå med stöd av möbler och förstås våra händer tränas flitigt.

Chin-up


Jag blev inspirerad, och imponerad!!, av Sofi. Bestämde mig att jag banne mig ska ta tag i projektet att klara av en chin-up. Jag har nämligen aldrig klarat det. Inte ens på den tiden då jag tränade hysteriskt och faktiskt var rätt så stark. Nu gör jag ett nytt försök. Eftersom jag, som sagt, inte klarar av endaste en så tar jag hjälp av gummiband. Det finns gummiband med rätt många olika motstånd i vårt gym så det är bara att byta ut gummibanden då jag blir starkare och förhoppningsvis fixar jag en utan gummiband. 



Utöver chin-upsen blev det lite kettlebell swings, sneda plankor, enarmsrodd med kettlebell med plankan som utgångsposition, triceps och utfall.

torsdag 6 december 2012

Bloggfesten



Igår såg jag ut så här + masken nertill. Ska se om jag fångats på bild nånstans med masken på mig...

 



Det blev en supertrevlig kväll i gott sällskap. Det gjorde gott att komma ut lite helt på egen hand.

onsdag 5 december 2012

All black

Jag har bestämt mig för att köra en klassik, helsvart outfit ikväll. Lite tråkigt kanske med den matchar i varje fall snyggt med mina svarta ringar under ögonen.

måndag 3 december 2012

Klädkris


Jag hade inte planerat gå på bloggpriset men nu blev de ändringar i de planerna. Vi ska göra en favorit i repris men utan Frank denna gång.

Nu är problemet att jag har grym klädkris. Jag har iiiiingenting att ha på mig. Stånk och stön. So far har jag några snygga skor att välja mellan men jag kan ju inte precis gå dit endast iförd skor.

söndag 2 december 2012

Sova eller inte sova


Nej, jag slocknade inte i fåtöljen inatt. Däremot tyckte jag tydligen att det var ganska spännande att Agnes sov i eget rum för jag låg vaken och vred och vände på mig mellan klockan 22 och 00.30. Då började Agnes nattvaknande. Jag sprang med tutten ungefär en gång i timmen fram till klockan 4.30. Då  var hon en piggelinus men jag lät henne vara kvar i sängen eftersom hon var glad och nöjd. Jag trodde nästan att hon hade somnat eftersom det var så tyst men klockan 5 började hon prata glatt och när jag kom in i rummet stod och och tränade i sängen. Efter ett par misslyckade försök att få henne att fortsätta sova fick hon komma i vår säng där hon, hör och häpna, somnade direkt och sov till klockan 8.30! Dock verkade hon träna kickboxing i sömnen och både jag och Frank fick oss några ordentliga snytingar några gånger under morgonnatten.
Sammanfattningsvis en helt klart bättre natt än de två föregående. Förhoppningsvis håller den positiva trenden i sig.

Nu tror jag det blir en liten paus gällande natt-uppdateringarna före denna blogg utlyses till sov-bloggen. Eller kanske snarare inte-sova-bloggen.

lördag 1 december 2012

Det vänder

Jag hade liksom tänkt att då de dåliga nätterna vänder så blir de bättre. Men det kunde tydligen vända mot det sämre istället. De senaste nätterna har vi alla nämligen varit vakna mellan 1 och 3.30 utöver det ständiga springandet med tutten. Inkommande natt ska hon sova i eget rum. Jag har en känsla av att jag kan hittas slocknad i fåtöljen i nåt skede av morgonnatten. Hoppas jag har fel.

fredag 30 november 2012

Bad hairday


...det har jag haft varje dag sedan jag gick och klippte mig på våren. Jag har verkligen vantrivts i mitt hår. Nu har det äntligen vuxit ut såpass mycket att man kanske kunde börja hitta på lite mera kreativa saker med det. Jag gjorde ett försök till att locka hela håret igår kväll. Det blev inte precis lyckat utan stod ut åt alla håll. I nacken är håret för kort för att jag skulle få till några lockar alls utan det blev bara konstigt. Nå, jag hade ju inte tänkt visa mig i min krull-frilla.
Idag vaknade Agnes 8.30 (tyvärr hurrar jag inte speciellt mycket över det eftersom natten var horribel). Jag tänkte först: Yey, hon sov så länge att vi kan gå på musikleken utan att det krockar med hennes sovande. Sen steg jag upp, såg mig i spegeln (då var klockan 9) och insåg att jag inte skulle ha tid att få på Agnes dagskläder, äta gröt OCH göra mig själv representativ på 30 minuter. Jag fixade förstås Agnes färdig och gjorde en tvåminuterssminkning på mig själv och drog sedan iväg i snöstormen och hoppades på att den skulle räta ut mitt hår ( för mitt hår blir ju alltid rakt då jag går ut de gånger jag vill ha kvar mina lockar). Resultatet blev detta:



Jag skämdes nog lite. Men mest skrattade jag lite inombords över att jag visade mig bland folk trots att det såg ut som att jag fått en rejäl elstöt. 

Trots allt blev jag lite sugen på att lära mig att fixa till snygga lockar bara håret blir en liten aning längre ännu.

torsdag 29 november 2012

Dagen till ära


10-månaders dagen till ära började Agnes ta sig fram med stöd av möbler. Allt händer tydligen på en gång nu.

Agnes 10 månader


Idag blir vår älskade lilla guldklimp 10 månader! Eller rättade bestämt vår långa, lilla guldklimp. I måndags var vi på 10 månaders koll vid rådgivningen och då var de strategiska måtten 9155gram och 76,5cm. Hon hade, som vi anat spurtat på längden.
Hon har, som bekant, börjat ta sig upp i stående på egen hand och att promenera runt med stöd är superskoj. Hon lärde ju sig även att krypa förra veckan men hon insåg fort att hon kommer sig fram fortare då hon ålar på mage så hon ålar fortsättningsvis mycket mera än kryper.
Favoritordet är fortfarande "gris" men hon övar också på nya ord och läten. Speciellt djur och djur ljud är roliga; det morras, gnäggas, brölas och bräks aktivt i vårt hem just nu. Härma ord och ljud är alltså en av de stora grejerna hos oss för tillfället.
Hon är överlag en aktiv, energisk och glad flicka med livligt temperament och stark egen vilja. 


Idag sover hon, för ovanlighetens skull, den första dagsvilan inomhus. De senaste veckorna har hon endast sovit ute på balkongen om dagarna, alternativt ute i vagnen då vi promenerat, eftersom det är så mycket lättare och snabbare för henne att hitta sömnen. Till min stora förvåning protesterade hon i knappa 5 minuter varefter hon lade sig till rätta för att börja sova.

Själv fick jag sovmorgon till klockan 9 eftersom Frank började jobba lite senare än vanligt. Dessutom fick jag frukost på sängen. Lyxigt värre!

onsdag 28 november 2012

Kris!

Jag har aldrig riktigt haft någon ålderskris. Fram till alldeles nyss. Jag hittade flera grå, nästan vita, hårrötter! Seriös 30-års kris inleds härmed.

Tyhmä


Idag berättade en tidigare kollega till mig att hon haft att göra med en patient som jag jobbat med i något skede av karriären. I min slututvärdering hade jag tydligen rekommenderat patienten "tyhmäliikunta". Jag bjöd mig själv på dagens skratt.

Fortsätting på följetongen


Alldeles nyligen skrev jag en kommentar gällande att jag under tiden som förälder blivit bättre på att styra fokus på de positiva sakerna, det som fungerar, istället för det som inte funkar så bra. Nå, nu blir det trots allt lite mera fokus på vårt problemområde- nattsömnen.

Jag borde inte ha skrivit att Agnes knappast vaknar så tidigt idag eftersom hon somnade sent igår. Efter 2,5h av nattning nummer 2 somnade hon äntligen klockan 23. Vaknade klockan 6. Mellan elva och sex var jag uppe med henne ungefär 10 gånger. Jag tänkte först att jag definitivt inte tänker stiga upp utan flickan få faktiskt underhålla sig själv en stund i sin säng. Det tänkte inte Agnes utan stod i sängen och skrek och tyckte att det var urtråkigt. Jag låg och tyckte synd om mig själv en liten stund, sen var det bara att inta en positiv inställning och börja dagen. 
Och tro det eller ej så har vi, mot alla odds, haft en riktigt bra förmiddag. För det är faktiskt så att vi har ganska bra flyt med allt annat just nu bortsett från nattsömnen. Det är viktigt att komma ihåg. För tänker jag bara på att jag inte sovit ordentligt på en mindre evighet, på hur trött jag egentligen är och hur mycket jag önskar få sova ens en halv natt utan att bli väckt så blir jag tokig. Så vi tänker inte på det utan tar en natt i taget och fokuserar på att uppskatta allt det som fungerar. Så gör vi.

tisdag 27 november 2012

Vad hände sen?


Efter den andra sömnen vaknade en liten solstråle. Och en liten solstråle vad hon fram till läggdags. I det skedet hade hon varit vaken så länge så att hon somnade bums jag lade ner henne i sängen. Det har inte hänt sen..ja, jag kommer inte ihåg när det skulle ha hänt senast. Det var en timme sedan, klockan 19. Jag har redan hunnit med en aning hemmaträning, en lång dusch och ännu har vi en hel del tid kvar före det blir sovdags. Känns ovant.

Här är solstrålen i färd med en av favoritaktiviteterna, ordna och greja med skorna. Det ska börjas tidigt. Favoritskorna är träningsskorna och högklackade pumps. Vi har med andra ord samma favoriter.


 

Ni som är observanta reagerar kanske på hur Agnes sitter. Så här har hon börjat sitta mycket de två senaste dagarna och är inte en ställning som man rekommenderar. Vad säger ni kolleger och andra insatta, hur illa är det att sitta som hon gör? Jag har ännu inte hunnit researcha desto mera- själv har jag ju inte jobbat med dessa småttingar.


Edit kl 21.35: Borde väl inte ropat "Hej"!... Efter 1h 40 minuter vaknade en jättepigg flicka. Just nu vrålar hon jag-vill-inte-lägga-mig! högt och bestämt. Lite rädd var jag nog då hon somnade strax efter kl 19 istället för mellan 20.30 och 21 som hon vanligtvis gör. Men om hon somnar vid typ vid midnatt borde hon inte vakna 5.30 igen. Kan man ju hoppas iallafall.

En sån dag


Idag tyckte Agnes det var dags att börja dansa igen klockan 05.30. Oh, joy. Hade redan hunnit bli lite bortskämd med att vakna mellan 7.30 och 8.00.  Av nån konstig anledning har jag, trots att jag är trött, svårt att somna om kvällarna nuförtiden. Som värst har det tagit upp till 3h. Hujedamig, hoppas detta går över fort.

Fast dansa gjorde Agnes inte så länge idag. Efter två timmar av frustrerande gnäll över att hon inte kan allt hon skulle vilja själv sov vi båda 1,5h till. Sen följde ytterligare några timmar av frustration och gnäll. Hon vill så mycket men blir så arg då hennes planer går i stöpet.
Jag har även insett att vi har ett ganska knepigt hem att bo i då man är en nybörjare i att stå. Vi har svåra möbler, lättare var det i Vasa.
Nu vaknar snart en liten flicka för tredje gången idag  (undrar hur vi ska få dagssovandet att gå ihop på ett vettigt sätt idag...). I väntan på det funderar jag på att ta mig en tredje kopp kaffe på raken. En sådan dag.

måndag 26 november 2012

Party!

"Dansa, dansa" säger Agnes och står och dansar i sängen då det egentligen är sovdags.


söndag 25 november 2012

Home sweet home


Nu är vi hemma igen efter en riktigt bra vecka i Vasa. Bilresorna upp och ner gick över förväntan med tanke på att Agnes är så otroligt aktiv just nu och helst bara vill röra på sig hela tiden. Av någon anledning orkade hon sitta stilla otroligt bra i bilen. Visst hade vi med hela leksaksarsenalen, men ändå!

Väl hemma insåg vi genast att nu är det en ny vardag som gäller. Hon ska upp, upp, upp och stå överallt, hela tiden. Även om det ju hör till att barn faller och slår sig så märker vi nog nu att vi har en del otroligt vassa hörn som vi tänker skaffa "hörnskydd" till.
Hunden fattar ingenting. Har stått och stirrat på oss och Agnes och undrar hur han riktigt ska bete sig nu då Agnes plötsligt står. Han lär väl nog vänja sig. Hunden var alltså inte med i vasa.

Sen vi kommit hem har vi hunnit packa upp, tvätta hälften av rese-kläderna, Agnes har sovit gott på balkongen,  vi har badat söndagsbastu hela familjen, sänkt Agnes sängbotten och nu håller hon på att somna i sin säng efter en hel del gymnastiserande. För oss vuxna blir det varsin bastu cider och solsidan så fort Agnes somnat. Känns skönt att vara hemma även om vi haft det super i Vasa.

Nu märker jag att bilderna blivit alldeles för stora då jag bloggat med telefonen. Ska försöka åtgärda det för framtida blogginlägg.


lördag 24 november 2012

Krypa

Denna vecka har Agnes inte bara lärt sig att stå. Idag började hon även krypa. Helt galet hur mycket som har hänt under en så kort tid.

fredag 23 november 2012

Stå, del 3

Hur i hela friden ska man natta en bebis som bara ska stå, stå, stå?!

tisdag 20 november 2012

Mera stående

Och så en bild på en nöjd bebis efter att ha ställt sig upp. Själv.

Svar på kommentarer

Av någon anledning kan jag inte kommentera mitt eget inlägg gällande öppna dagis så för att kunna.svåra skriver jag istället ett inlägg.
På basen av gårdagens erfarenhet av öppna dagis i Vasa påstår jag att det motsvarar familjecafeerna i hfrs (åtminstone stadens, bubbelcafe har jag ingen erfarenhet av. ) Min tanke var inte att jämföra utan bara konstatera att vi hade det trevligt och råkade ja turen att träff super trevliga typer. Men ska säga att vi absolut träffat trevliga människor i motsvarande sammanhang i hfrs. Tex träffas fortfarande mammorna och barnen i familjeförberedelse gruppen vi deltog i (stadens regi). Tyvärr ses vi numera rätt sällan men håller också kontakt via fb. Även i församlingens musiklek och luckans café har vi träffat många trevliga människor.
Det är kiva att märka att det ordnas  givande och trevliga samlingspunkter på många ställen i svenskfinland.

Stå

Och så plötsligt, trots att hon hittills inte varit speciellt intresserad av att ta sig uppåt, ställde hon sig upp och stå alldeles själv. Flera gånger.

måndag 19 november 2012

Öppet dagis

Så här trött blev Agnes av att besöka öppna dagiset idag. Hur trevligt som helst! Inte minst att få träffa Pipsans energiknippe Liam. Jag och Agnes chillade och diskuterade med gänget tills tiden tog slut. Lite trist faktiskt att vi bör så långt från den gruppen för vi trivdes genast trots att vi var utbölingar.
Lite konstigt kan man ju tycka att gå till öppet dagis i en kommun man inte tillhör. Jag tänkte öppet dagis är väl öppet för vem som helst och jag och A behövde lite trevligt program.

Nu funderar jag på vad vi månne slå hitta på resten av veckan..

lördag 17 november 2012

Reseuppdatering

Agnes sov en timme i början av resan, var vaken tre timmar och lekte nöjt. Blev rastlös och otålig passligt strax före juustoportti där vi pausade. Agnes åt mat och åkte rutschkana , vi drack kaffe och alla klappade kossan.
Nu har vi en dryg timme kvar till Vasa och Agnes somnade nyss. En minst sagt smidig bilresa med andra ord- en sån man i smyg hoppas på men inte riktigt vågar tro det ska bli.

Vasa, andra veckan

Sitter som bäst i bilen med en sovande tös bredvid. Vi har en vecka i Vasa framför oss igen.

fredag 16 november 2012

Ett år


Idag skulle han ha blivit ett år, min väns lilla pojke som inte fick leva många dagar på vår jord. Idag är jag extra tacksam över vad jag har.

torsdag 15 november 2012

Skärpning

Haha! det är tydligen inte så lätt då man är nybörjare. Den enorma bilden i det förra inlägget är ju självfallet den gamla telefonen.
Jag får nog skärpa till mig ordentligt för att hänga med någålunda i den tekniska utvecklingen. Jag är ju heeelt lost då det kommer till appar och allt annat som är vardagsmat för alla andra. Bakom flötet redan före 28-års ålder bådar inte gott.

Testingtesting

Idag fick jag en tidig födelsedagspresent- en ny telefon. Det behövdes ju minsann med tanke på att min föregående nästan är i två delar. Eftersom jag inte haft nån smartphone tidigare har jag haft fullt upp med att försöka lära mig the basics. Fårse om jag lyckas blogga med bild och allt.

onsdag 14 november 2012

För er som gillar förlossningsberättelser

För er som tycker om att läsa förlossningsberättelser borde väl läsa den som hela halva bloggvärlden  troligen redan har läst . Ibland går det tydligen med fart. (Riktigt känsliga läsare ska bör kanske undvika pga av bilderna).

tisdag 13 november 2012

Gris


För några veckor sedan var Agnes favoritord ord som började på bokstaven t. Ord som tack, titta och tutt var ord hon gärna upprepade.
Nu är denna fas tydligen över och det är nya ord som gäller. Framförallt ordet gris. Det började igår då hon hela tiden ville titta på grisen i boken eller på Cafus angy-bird-gris leksaker (ja, han har flera) och säga gris. Idag har allt varit gris. Alla djur i boken heter och säger tydligen gris. Ja, det mesta hon sett och gjort har hett gris.
Behöver jag tillägga att vi har haft en mycket rolig gris-dag. Det är underbart roligt med ett barn som börjat säga sina första ord. Jag väntar med spänning på vad nästa fas blir. För att inte tala om hur intressant det ska bli då hon kan uttrycka sig så bra att hon kan berätta vad hon tänker på.

söndag 11 november 2012

Jag har tappar mitt minne


Jag är riktigt glömsk nuförtiden. Mitt minne blev märkbart sämre redan under graviditeten och det har bara eskalerat, rakt neråt, efter det. Som jag skrev i senaste inlägger så glömde jag ju att köpa ingredienser till farsdagsmiddagen. HUR glömmer man det!? Eller ja, rättare sagt glömde jag att butikerna är stängda idag. Ett annat färskt exempel från dagen: Då jag skulle byta blöja på Agnes före beachvolleyn idag märkte jag, till min förskräckelse, att blöj neccesären och underlaget fattades ur skötväskan. De ligger troligen på golvet i Lukascentret (där vi sjöng i fredags). HUR glömmer man alla sina blöjbyteratiraljer på golvet i en församlingssal? Som tur hade jag trots allt med en extra blöja i skötväskan så Agnes behövde inte ha på sig en otrevligt våt en i flera timmar.
Det finns oändligt med exempel.

Nån gång har jag undrat om det kan vara möjligt att glömma bebisen på metron eller bussen. Hur hemskt skulle inte det vara! Så tankspridd ska vi dock hoppas att jag inte blir. Tvärtom hoppas jag att jag så småningom får tillbaka mitt minne och blir lite mindre tankspridd igen. Tills dess skriver jag upp precis allt som ska göras/hända i min kalender. Det som inte står där glömmer jag högst troligen bort.

Hur vi firade


Vi firade farsdagen med att spela beachvolley. Ja, du läste rätt- beachvolley i november. En stor fördel med att bo i Helsingfors är att man har möjlighet att spela här.  Supeskoj även om jag tyvärr inte är speciellt duktig.
I övrigt har vi haft massor med familjetid. Legat på golvet och lekt hela familjen. Badat bastu, ätit pizza (för att jag glömt att köpa middagsingredienserna!). Hade dock kommit ihåg att köpa ingredienser till efterrätt men ännu flera timmar efter pizzan är vi båda så mätta att vi sparar det söta till en annan dag.
Agnes somnade precis (utan protester för första gången på länge). Vi ska strax krypa upp i soffan, dela en bastucider och kolla veckans avsnitt av solsidan. 

lördag 10 november 2012

Sover på soffan

Tog precis min kudde och mitt täckte, önskade Frank lycka till och ska nu bädda ner mig i soffan. Det känns onekligen mycket märkligt.

Om hur det går om nätterna

Tre nätter tog det innan Agnes slutade vara arg på natten. Hon verkar ha accepterat att det inte blir mat om nätterna mera. Hurra!
Nu håller vi tummarna att nästa steg ska vara att hon slutar vakna så ofta. Natten mellan torsdag fredag slutade jag att räkna då jag varit uppe, satt i tutten och pajat lite på hennes huvud (tagit upp henne i famnen två gånger)  8 gånger. Inatt har Frank haft natten och har varit uppe en gång i timmen efter klockan två. Problemet somna om på egen hand/hitta tutten själv kvarstår alltså. Men hey, nu är vi glada över att vi kommit ett steg framåt i alla fall.

torsdag 8 november 2012

Akta dig för vad du önskar


..för nu gick telefonen sönder. Som på beställning. Men ärligt talat är jag inte så glad eftersom jag egentligen inte alls har lust att sätta pengar på en telefon och skulle heller inte orka ta reda på vilken modell som vore den mest passande för mig. För som ni kanske har märkt så är det oftast ett projekt då jag ska köpa någonting. Jag sitter och surfar i timtal. Läser test och jämför priser tills jag blir tokig. Så blir det troligen denna gång också.

onsdag 7 november 2012

Materialisten


I somras funderade jag på att köpa en manduca men avstod efter att ha prövat den i butiken eftersom Agnes skrek som en galning i den. Vågade helt enkelt inte sätta så mycket pengar på nåt vi eventuellt inte skulle använda.
Men nu börjar jag fundera på en igen eftersom man med den kan ha bebisen på ryggen vilket ju kan vara en fördel om vintrarna med ett barn som torde börja ta sina första staplande steg någon gång under vintern. Tror bestämt jag ska hålla lite extra uppsikt över huuto.net framöver.

Just nu är det så många lite dyrare inköp på gång att jag fasar för att jag måste skjuta upp mitt kamerainköp. Söker nämligen också en begagnad stokke tripp trapp (försöker åtminstone hitta en begagnad före vi går och köper en ny) och en ordentlig vinterjacka till mig. Så småningom behöver vi väl också köpa en ny bilbarnstol... Ja, och så ska vi ju ännu köpa ett par lite större möbler till Agnes rum.
På "vill ha" listan finns det bland annat också en ny telefon, löpskor och pulsmätare.
Jag som inte anser mig vara en materialist får tydligen uppdatera min uppfattning om mig själv lite. Åtminstone känns samvetet lite bättre då vi försöker en hel del begagnat.


För er som undrar hur natten gick så kan jag informera att jag klarade av att inte ge henne mat alls under natten. Men vi var vakna i kring 8 repriser varav jag tog upp och lugnade henne i famnen fyra gånger. Arg var hon igen men hon lugnade ner sig betydligt fortare än föregående natt. Vi fortsätter i samma stil och hoppas det går ytterligare snäppet bättre nästa natt.

tisdag 6 november 2012

Att ta ansvar

Natten mellan söndag och måndag var jag uppe med Agnes minst 8 gånger.Kanske var det nån gång till, jag minns inte riktigt. Åt gjorde hon fyra gånger. Det var droppen. Jag kände att nu får det faktiskt vara nog. Nattätandet har nu blivit en ovana, hennes sätt att komma till ro och somna om. Eftersom jag har varit så trött, så trött den senaste tiden så har jag inte orkat stå emot den senaste tiden utan rätt fort erbjudit henne mat om nätterna. För man vill ju bara sova och hon somnar i regel nästan genast om bara hon får komma till bröstet en stund. 
Nu inser jag att det är dags att ta ansvar. Det är inte vår snart 10 månader gamla bebis som ska ta ansvar över sitt sovande. Det är mitt ansvar som förälder. Det är mitt ansvar att ge henne möjlighet att lära sig att somna om på egen hand.
Inatt fick hon alltså ingen mat och hon var minst sagt förbannad, vilket ju är förståeligt. Klart man blir arg då man plötsligt blir nekad nåt man är van vid att få. Vid 5, efter en hel del skrik, insåg hon dock att det inte blir nån mat/smutt och somnade.Hon sov till till  klockan 7, åt och sov till 8.

Nu gäller det bara att fortsätta köra på den hårda linjen vilket ju inte är det lättaste om nätterna när man ju helst bara vill sova. Men jag ska göra mitt bästa för att sätta gränser och ta mitt ansvar.

måndag 5 november 2012

Puhdistus


Ikväll var jag på bio med en vän. Jag kommer inte ihåg när jag varit på bio senast. Riktigt skönt var det faktiskt att få ha några timmar för mig själv, koppla bort allt annat och få sjunka in i filmen. Dock kändes det inte så skönt efteråt utan var ganska trött och matt. Orsaken var att filmen vi såg, Puhdistus, var tung. Jag trodde mig vara förberedd på en ganska tung film, jag läste nyligen boken, men den var jobbigare än jag tänkt mig. Jag brukar inte vara en känslig person men många scener var verkligen så brutala att jag hade svårt att se.
Även om det är en tung film så är den välgjord och bra tycker jag. Men jag skulle inte se den igen. Läs boken och fundera sen om du vill se de jobbigaste delarna i boken visualiserade. Om inte- se den inte.

lördag 3 november 2012

Träningsbloggen


Ja, tro det eller ej- det ska bli lite träningssnack.
Idag fick jag in (läs: orkade) ett ordentligt träningspass. Under helgerna brukar vi köra med systemet varsin sovmorgon. Idag var det min och jag sov till kl 9.20! Lite mera sömn känns genast i kroppen.
Jag började med att jogga knappa 40minuter. Jag har inte joggat på flera månader eftersom foglossningsbesvären gjorde sig påminda efter varje gång jag sprungit. Nu hoppas jag att jag ska slippa känna av lösa, sjuka fogar. Det lär visa sig.
Sen körde jag ett effektivt 30min gympass. Vanliga swings med 16kg, ryggträning, olika plankor och lite triceps hann jag med. Kan också, precis som Pipsan, konstatera att baken och benen blivit svaga och musklerna synbart mindre. Alla byxor är för stora på mig. Det är vanligt att man får svagare sätesmuskulatur då man är gravid eftersom tyngdpunkten förändras och man tenderar aktivera musklerna mindre. Att jag dessutom tycker att det är såå tråkigt att träna ben gör ju inte saken bättre precis. Träna armar, axlar och mage är ju de roliga enligt mig.
Nu ska jag skärpa mig och träna nedre kroppen mera men jag behöver tips på roliga övningar för jag har tappat inspirationen, kör alltid samma trista. Ge mig era roligaste och effektivaste ben- och bakövningar som inte kräver nån typ av maskin!

Shoppingen fortsätter


Den nya fåtöljen motsvarade som tur förväntningarna och jag kan pusta ut. Varje gång jag går in i Agnes blivande rum ser jag den och är nöjd över mitt infall. Nu ska vi bara ta oss i kragen och köpa hylla och myskuddar att ha på golvet så har vi nog tillräckligt för att fixa det så trevligt att hon kan flytta in.

På tal om shopping så letar jag kamera igen. Jag och min bror köpte ju en Canon 550D tillsammans för ett par år sedan men jag känner nu att jag behöver en egen. Det funkar liksom inte att ha delad vårdnad mera. Först tänkte jag att jag köper en likadan men vid närmare eftertanke så känner jag att jag kanske borde satsa på en mindre kamera just nu. I många fall har nämligen kameran fått stanna hemma på grund av att jag inte orkat ta med den eftersom den är så stor.
Jag vill dock ha en kamera som man kan påverka inställningar en del själv, inte köra på automatiska inställningar.
Nu behöver jag förstås era åsikter och erfarenheter. Vilken är den optimala kameran i liten förpackning?

fredag 2 november 2012

Impulsköp


Vårt barnrumsprojekt har gått lite väl långsamt framåt. Främst på grund av den ständiga tröttheten . Vi har liksom inte riktigt orkat.
I måndags satt jag och surfade inspiration och planerade inköp till rummet. Jag snubblade över denna fåtölj som då var nedsatt ordentligt (tydligen fortfarande nedsatt men inte lika mycket som tidigare). Dock var det den sista dagen man kunde köpa stolen på rea och klockan var redan kring 20. Inte möjligt att gå och se på den eller provsitta den alltså. Jag frågade Frank var han tyckte. Han var mitt uppe i nåt eget fixande så han sneglade väl lite snabbt på bilden och mumlade typ  "den är väl helt snygg". Jag tolkade det som ett godkännande och klickade hem den.

Efteråt har jag nog varit ganska nervös över vad jag riktigt gått och köpt. Det lär visa sig idag eftersom den levereras hem under eftermiddagen.

tisdag 30 oktober 2012

Sagostund


Läser är något vi gör mycket tillsammans med Agnes. Helt enkelt för att hon gillar det och jag gillar det och även Frank har börjat njuta av sagostunder tillsammans med dottern. Vi har i regel många sagostunder varje dag. Oftast före hon ska sova eftersom det är en bra aktivitet för att lugna ner henne och hjälper henne att komma till ro fortare.


Vi läser nästan uteslutet böcker med tjocka sidor så att hon själv kan vända på "bladen", vilket hon tycker att är roligt och blivit riktigt duktig på. Dessutom är hon så förbaskat kvick i händerna och fingrarna att hon fort river sönder vanliga böcker eftersom hon älskar att "smaka" på papper.
Vi har fått en hel del böcker av min syster, av vänner (Nicke och Maria, vi läser mina mjuka vänner Djurungar VARJE kväll! :)) och jag har dessutom nätshoppat en hel del böcker till henne. Ändå har jag svårt att hålla mig från att inte köpa mera. Ska försöka hålla mig tills hon blir lite större och vi kan börja läsa en massa härliga klassiker för lite större barn.

måndag 29 oktober 2012

Sköna dagen

Trots att jag kände mig som en zombie då det var dags att vakna blev Agnes 9 månaders dag riktigt bra. Vi besökte Marika och Elliot och det var så trevligt att prata och leka att största delen av dagen gick i ett huj. Agnes somnade omedelbart efter besöket och sov hela 2h! så nu torde vi ha justerat rutinerna igen efter byte till vintertid.
Pappa fick fortsätta fira Agnes på tumis en stund medan jag drog mig till gymet för ett försök att bromsa musklernas förtvining. Efter kvällsdans, kvällsgröt och sagostund somnade Agnes dessutom omedelbums (!! händer inte ofta) efter sista mjölken.

Vi ska fortsätta den sköna dagen med gårdagens avsnitt av Solsidan. Sen är jag nog laddad för att orka med ytterligare en natt. Fast vi hoppas förstås på att det blir en bra en denna gång.

Grattis Agnes 9 månader!

Galet att hon är 9 månader redan. Vår lilla bebis som snart inte alls är någon bebis mera.

 





fredag 26 oktober 2012

Sov älskling, sov.


Vi hade äntligen rätt bra nätter före vi åkte till vasa. Agnes åt oftast en gång eller inte alls före ca klockan 6 då hon åt oftast sov en dryg timme till- ibland nästan två. Dock vaknade hon flera gånger under natten men somnade fort om då man gav nappen, vyssjade lite med handen på huvudet.
I vasa vaknade hon många gånger om nätterna och lugnade sig inte före hon fick mat. Det slutade med att jag gav mat nästan direkt eftersom jag tyckte det var jobbigt att hålla alla andra vakna. Under resan var hon dessutom sjuk och extra ynklig.
Nu har vi haft riktigt dåliga nätter i ett par veckor igen. Agnes vaknar ofta och är ledsen och det tar ofta rätt länge före hon lugnar ner sig igen- och det går i regel aldrig att lugna ner henne utan att ta upp henne ur sängen.
I natt var hon vaken mellan ca kl 00:30 och 2. Eventuellt lite längre, jag vet inte för jag tog henne bredvid mig i nåt skede eftersom jag inte orkade hoppa upp och ner ur sängen.
Nu är vi bara trötta hela familjen. Jättetrötta. Jag undrar när vi ska få börja sova lite mera. Om några månader? Om ett år? Två? Kanske bäst att man inte vet.


onsdag 24 oktober 2012

Lås och bom


Jag har funderat på om jag borde göra bloggen privat. Orsaken är att det känns som att Agnes nu har blivit en helt egen individ på ett alldeles nytt sätt och jag är inte längre hundra på om det känns okej att skriva så mycket om henne. Alternativt kunde jag ju ändra hur jag skriver om henne.Knepigt.

I och för sig blir det inte så mycket skrivet överhuvudtaget just nu. Jag ska fortsätta fundera på saken lite till.

måndag 22 oktober 2012

Ångrar


Oj vad jag ångrar att vi inte tog några fina proffs-foton på Agnes som nyfödd. På Agnes och oss.  Jag kom inte att tänka på det. Jag tänkte tydligen på så mycket annat just då.
Visst har vi en del bilder men inga sådana riktigt vackra som man vill göra förstoringar av och hänga på väggen. Det känns synd. Det ska vi absolut göra om det blir syskon någon gång i framtiden.

söndag 21 oktober 2012

Hemma i Helsingfors


Det blev en flunssig vecka i Vasa och jag och Agnes satt mest inomhus på Brändö och snörvlade ikapp. Ett par besök hann och orkade vi dock med mot slutet av veckan före flunsan slog till igen för Agnes del.

Dagens lite trötta men mycket söta resenär i Ikalis. 
Nu ska vi alla, förhoppningsvis, sova gott i egna sängar och hoppas att vi sover oss i skick för morgondagens program.

fredag 12 oktober 2012

Arma bostadspriser


Jag följer aktivt med bostadsmarknaden såväl i österbotten (med österbotten menar jag Vasa, Jakobstad, Karleby) som i Helsingfors och Esbo. Mest för att jag tycker att det är roligt och intressant att se på bostäder men också för att jag vill hålla mig uppdaterad gällande hur bostadsmarknaden utvecklas. Före eller efter vi hälsar på i öb brukar jag oftast kolla vad det finns för objekt till salu, det hör nästan till rutinen nu.  Trots att jag nästan alltid blir frustrerad. Just nu finns till exempel detta hus  till salu i Jakobstad. Fräsch 5 rummare på närmare 150kvm som inte skulle behöva desto större renoveringar på ett bra tag och finns på ett trevligt område. Kostar rätt många tusenlappar mindre än vår 57,5kvm trea.Jag blir lite tokig. Igen.
Jag tycket massor om vår lägenhet och jag vill gärna bo i den ett tag till men i nåt skede kommer den nog att kännas för liten. Den dagen vete sjutton vad vi ska hitta på med tanke på bostadspriserna här.

Nu ska dricka upp mitt kaffe och fortsätta packandet. Imorgon hoppas jag och Agnes på tåget upp. Datorn stannar hemma och en liten hög med böcker får följa med "istället". So long.

torsdag 11 oktober 2012

Träningen, den där träningen.


De som känner mig vet att jag älskar att träna. Det optimala vore att träna varje dag. Men så har det inte riktigt varit den senaste tiden. Rättare sagt sen före jag blev gravid. Och träna varje dag har jag inte som målsättning just nu heller, såpass realistisk är jag nog, men ordentlig träning 3, 4 gånger i veckan vore underbart. Efter vasa-veckan ska jag se över träningen, fundera och planera hur jag ska få in lite mera än vad jag gör i nuläget. Nu ser jag till att träna bålstabilitet några gånger i veckan- det går ju ändå rätt fort hemma på vardagsrumsgolvet. Styrka i gymmet får jag in ett par gånger i veckan. Ibland bara en. Raska promenader på en dryg timme blir det i och för sig i princip varje vardag men räknar inte det till regelrätt träning utan till vardagsmotion (vilket ju förstås inte heller ska underskattas men jag saknar riktigt ordentlig träning). Jogga har jag egentligen inte gjort alls den senaste tiden eftersom foglossningen fortfarande gjort sig till känna de senaste gångerna jag har försökt.

Gällande upplägget tänker jag träning som är "lättillgänglig". Det får inte ta lång tid att ta mig till och från själva träningen därför tänker jag gym, löpning och yoga som de huvudsakliga träningsgrenarna. Det är ju dessutom tre saker jag tycker mycket om och kombinationen skulle göra träningen mångsidig.

Förutom att sömnbristen sätter käppar i hjulen för träningen så är det inte det enklaste att ta sig tiden. Och sen är det ju inte bara jag som vill träna utan även Frank vill ju gärna hinna få in några pass i veckan. Hur fixar ni småbarnsföräldrar träningen, eller annat fritidsintresse för den delen, i vardagen?

onsdag 10 oktober 2012

Småbarnsliv i Vasa


Nästa vecka kommer vi befinna oss i Vasa. Tänkte inte planera in så mycket program men måndag och tisdag tänkte jag försöka hitta på lite aktivitet tillsammans med Agnes. Nu är det ju så att jag var studerande då jag bodde i Vasa och är inte riktigt uppdaterad gällande vad det är som gäller då man är småbarnsmamma i vasa. Vart går man med en 8 månaders bebis om förmiddagarna om man inte vill sitta hemma?

måndag 8 oktober 2012

Dagens fynd

....På hemvägen, efter kaffedrickande och umgänge för min del och charmande av omvärlden för Agnes del, svängde vi in via ett par butiker i hopp om att hitta en välsittande höst-mössa till lillfröken. Vi kom hem med två! En lite tunnare mössa samt den på bilden för knappt 5 € tillsammans. Hade egentligen spanat in ett par kandidater från polarn och pyret men ingen pop butik fanns i närheten och det var väl lika så bra. Nu fick vi två mössor till en tredjedel av priset vi skulle ha betalat för en av de mössor jag tänkt mig.

Agnes gav vintermössan tummen upp.

Fantastiskt sällskap


Vi har haft en fantastiskt rolig dag, Agnes och jag. Visst har vi haft många fina dagar hittills men idag riktigt slog det mig hur roligt det har blivit att umgås med denna lilla tjej. Hon har inom en kort tid blivit en egen individ på ett helt nytt sätt. Och har sina egna juttun som hon pysslar med, man riktigt ser hur hon leker och talar med sig själv. Hon växelverkar så tydligt, man kan busa och "diskutera" med henne. Sen är det ju faktiskt alldeles fantastiskt roligt hur hon härmar en massa ord. Om hennes härmande och prat fortsätter utvecklas i samma fart har vi nog tidigt en talande flicka. Ska bli spännande att se.
Många säger ju att barn oftast är tidiga antingen med den motoriska utvecklingen eller med talet och det verkar helt klart som att talet är det som utvecklas mest för Agnes just nu. Den grovmotoriska utvecklingen är, till synes, lite på paus just nu och hon verkar nöjd med att åla omkring på golvet och  krypa i sängen. Å andra sidan vet man ju aldrig vad som väntar. Plötsligt får hon kanske för sig att spurta och lär sig massor på en gång. Jag kan åter igen konstatera- det är spännande att följa med.

Idag besökte vi en av mina tidigare arbetsplatser. Jag diskuterade eventuellt framtida jobbande, drack kaffe och umgicks med trevliga kollegor- Agnes skrattade, pratade och charmade alla.

fredag 5 oktober 2012

Vår lilla drottning

Fredag betyder babysim. Här ser ni dagens vattendrottning som som vanligt tyckte att det var fantastiskt roligt att simma.


torsdag 4 oktober 2012

Om Agnes


Konstaterar att det är dags att uppdatera lite om vad som är på gång med Agnes just nu så länge jag minns- hon är nu alltså dryga 8 månader.

Hon ålar omkring med fart och övar flitigt på att komma upp på alla fyra. Mest övas det i spjälsängen före man ska sova.
Hon äter inte riktigt med lika stor aptit som tidigare men äter fortsättningsvis helt okej. Roligast är det förstås att äta själv- brödbitar och banan är favoriter. Pincettgreppet behärskar hon bra.
Hon babblar massor och härmar helt tydligt ord och ljud tex, "tack, tack" (efter maten), "bok", "bää-bää" (fast hon blev rädd för en fårskock i helgen så nu är hon fem före gråten varje gång man härmar fåret). "Mamma" och "pappa" har hon sagt ett bra tag redan. Att läsa böcker och att sjunga är fortsättningsvis roligt.
Att somna i spjälsängen kräver just nu en hel del gymnastik och cirkus före hon kommer till ro.
Vi har äntligen rätt tydliga sovrutiner. Agnes sover i regel två längre, 1h 20 min, dagslurer. Visst varierar tiderna fortsättningsvis en del, ibland sover hon kortare/längre stunder men dagarna är helt klart mera förutsägbara nu då vi vet att det är två sovstunder som gäller.




Vi skulle ju ha sömnskola förra helgen men av olika anledningar var vi tvungna att skjuta på det lite. Jag bestämde dock att ännu mera aktivt försöka undvika ge henne mat på natten så gott det går, kämpa lite mera med att bara vyssja och ge nappen. Och det har faktiskt gett resultat! Hon har inte ätit alls på natten de senaste två nätterna men har däremot fortsättningsvis vaknat ett flertal gånger och behövt hjälp för att somna om. Men från att ha ätit tre gånger varje natt till ingen gång är stora framsteg även om det inte betyder att vi ännu får sova längre stunder åt gången. Men det kommer! De nätter hon inte har ätit har hon dessutom plötsligt sovit ända till kl 8 istället för ca 6.30 och den skillnaden känns verkligen i kroppen.

tisdag 2 oktober 2012

Mera sånt!


Jag vet att det finns några bloggläsare som är fem före, eller nästan fem före en förlossning. Jag tycker att ni ska gå och läsa kommentarerna till Amandas blogginlägg . Alla andra intresserade kan förstås också gå in och läsa. Härligt med så många positiva förlossningsberättelser!

söndag 30 september 2012

Gummistövlar


Både jag och Frank är i behov av gummistövlar. Det är viktigt att de sitter bra på foten eftersom vi promenerar mycket. Här om dagen gjorde vi ett försök till stövel-köp men kom tomhänta hem då vi inte hittade några passande. Eller tomhänta kom vi inte. Jag hittade en vattentät jacka med tillhörande byxor från Didriksons som kommer användas flitigt under höstpromenaderna.
Helst skulle jag vilja ha ett par Hunter stövlar, gärna orginal modell, om de är bekväma (har inte provat). Riktigt snygga är de. Men betala 120€, minst, för ett par gummistövlar!? Skulle inte tro det.

lördag 29 september 2012

slow food

Idag blir Agnes 8 månader. Jag tycker att det är lite av en magisk tid just nu. Det händer så otroligt mycket och jag tycker att hon förändras för varje dag. Hon blir gladare och gladare hela tiden. Hon är en liten finurlig flicka som älskar att åla omkring och upptäcka världen. Fart på ska det vara mest hela tiden men hon uppskattar samtidigt också att läsa böcker mer och mer.
Dagen började till föräldrarnas förtjusning med sovmorgon. Det innebär i praktiken att Agnes åt sitt tredje nattmål kl 6.00 och sov vidare till kl 7.30! Vi har nästan varit utvilade idag. Hah.

Sen drog vi iväg till Ingå för att kolla in Slow food västnyland. Mycket trevligt! Vi besökte Slow food marknaden förra hösten i Fiskars också och tyckte att detta helt klart kan bli en en ny tradition. Vi inhandlade lite smått och gott; bröd, chiliplanta, basilika... Åt fisksoppa, smakade på pumpakaka, olika bröd, marmelad. Drack kaffe, hade det allmänt trevligt och gick runt och tittade på allt intressant i matväg. Agnes var ett otroligt roligt sällskap! Hon var glad, tittade och babblade. Arg blev hon då hon inte fick smaka på surkålen som jag åt precis framför näsan på henne men protesterna gick upp i rök och solstrålen kom fram igen då hon fick smaka på lantbröd vilket hon älskade. Vi köpte självfallet hem ett av de, enligt Agnes, fantastiska bröden.


 

 






 
På hemvägen blev det kisskalas. Agens lyckades kissa ner alla sina kläder. Som tur hade vi, som vanligt, en extra outfit i skötväskan och hon fick vara invirad i sin fleecefilt i bilen på vägen hem. Hon tyckte väl att dagen hade gått lite väl smidigt, dags att ordna lite dramatik.

Efter vår utflykt hann vi med en skön familjepromenad och jag tog mig i nackskinnet och drog mig till gymet för ett välbehövligt styrkepass. Och så var det nästan sovdags igen. En mycket bra 8 månaders dag har det varit.


onsdag 26 september 2012

Kvällsrutiner


Agnes nya kvällsrutin är att träna att stå på alla fyra i krypställning i sängen före hon ska sova. Detta gör hon ännu inte på golvet så det ska bli intressant att se hur länge det tar före hon börjar träna komma upp i krypställning annat än vid läggdags.

Själv har jag målat varje kväll denna vecka. Eftersom Agnes rum är ett enda kaos efter att vi äntligen kastat ut soffa, skrivbord, dator och stor hylla. En hel del saker som ska omorganiseras- ja, en stor del av skåpen i hela lägenheten måste faktiskt organiseras om nu då arbetsrummet blir barnrum. En hel del har jag redan fixat men en hel del återstår. Nå, nu då det ändå råder kaos passade jag alltså på att strö ut en massa tidningar över hela golvet och måla nåt jag tänkt måla ett bra tag nu. En del uppmärksamma typer kanske redan kan ana vad det är frågan om, resten ska få se så fort det har torkat och står på sin egna plats igen.

tisdag 25 september 2012

8 månaders koll

Idag hade vi 8 månaders läkarkoll vid rådgivningen. Agnes hade varit vaken i över 3 timmar då vi anlände till rådgivningen och jag anade ett mycket gnälligt besök - men där hade jag fel. Agnes tyckte det var roligt att få titta och smaka på intressanta leksaker och dessutom betedde sig läkaren lustigt som skulle ha henne att göra en massa saker, plingade med klocka och gav henne ännu mera leksaker.

Dagens nästan 8-månaders Agnes

Allt var bra med Agnes. Hon är 73cm lång och väger 8340gram. Fortsättningsvis lång och slank alltså, men det har hon varit hela tiden. Så det är bara att fortsätta på samma sätt, förutom att vi nu byter ut måltidsdrycken vatten mot ersättning då hälsovårdaren tyckte att allt som hon får i sig gärna får innehålla energi då hon ändå är rätt smal. Jag fick i samma veva veta att man tydligen inte behöver koka bebisens dricksvatten alls enligt rekommendationerna i Helsingfors. Jaha, det har vi gjort hela tiden.

Vi diskuterade också Agnes sovande; att hon i regel äter 3 gånger varje natt och därtill vaknar ett flertal gånger och är orolig. Vi fick en dvd vi ska titta på och förhoppningsvis få lite råd och hjälp av. I helgen lär vi väl äntligen ta tag i saken, flytta ut mig ur sovrummet och sätta Agnes i sömnskola. Håll tummarna!


 


måndag 24 september 2012

Tystnaden

Just nu njuter jag av tystnaden, och lite kaffe och mörk choklad, efter att dottern högljutt har sovstrejkat i över en timme.
Nu håller jag tummarna hon inte får för sig att sova 30minuters eftermiddagslur vilket hon gjorde igår.

Jag tror hon är fem före att lära sig någonting nytt igen eftersom hon plötsligt börjat rulla över till mage som en galning i sin säng. Det var samma sak före hon började åla. Kanske kryp på gång? Blir spännande att se. Annat som är spännande är att se hur hon har vuxit- imorgon är det nämligen 8 månaders koll på agendan.

söndag 23 september 2012

Sjukstuga

Jag hade tänkt fixa en massa i helgen. Istället blev jag sjuk. Hur trist som helst.

Istället för att jag delar med mig av helgens sjukberättelse så tycker jag att ni ska läsa Malins  Recept på lycka.

torsdag 20 september 2012

Trötta gänget


Efter ytterligare en natt med lite sömn, en förmiddag fylld med lek och babyrytmik var vi så här trötta då Frank kom hem från jobbet.


Dagens outfits


Jag gick förbi spegeln med bebis i famnen och märkte att jag tydligen tänkt i samma färgskala idag då jag klädde oss båda.




onsdag 19 september 2012

Hurra för vr!


Nä, jag är faktiskt inte ironisk.

Vi kommer att befinna oss i Vasa en vecka i oktober. Frank jobbar och jag och Agnes ska umgås så mycket som möjligt med pappa/morfar samt träffa vänner.
Vi tänkte först att hela familjen skulle åka upp med bil men då Frank kommer att jobba eftermiddag lördagen vi tänkt åka kändes det som en dålig tid att sätta sig i bilen med Agnes. Funderade på tåg men tyckte att det känns onödigt dyrt då vi ju egentligen har möjlighet att åka bil. Kollade ändå VR:s nätsida och fick en positiv överraskning; de har en kampanj som gör att jag betalar 10€ istället för kring 50€ för biljetten.

Hjärtljud


Då jag väntade Agnes såg jag på serien Hjärtljud där man får följa med många olika förlossningar, och även tiden före och efter förlossningen. Jag tyckte att det var intressant att se hur olika människor är, hur man förbereder sig och hur otroligt mycket olika förlossningar kan skilja sig från varandra. Jag tyckte inte alls att det var obehagligt att titta på före, även om vissa var väldigt tuffa, utan kände snarare mig lugnare och tänkte att "visst kommer även jag att klara det". Jag hann väl ungefär se drygt hälften av programmen före det var dags för den egna förlossningen och efter det kändes det liksom inte riktigt aktuellt att fortsätta se. Men igår såg jag vidare på de avsnitt som är tillgängliga på nätet. Och vilken skillnad det var att se på det nu! Känslosamt på ett helt annat vis än då jag såg på det före.

Och sen kom jag till avsnitt 14. I det avsnittet får man följa med tragedin då familjen förlorar sin 3,5månader gamla dotter i plötslig spädbarnsdöd. Så fasansfullt och hjärtskärande. Hur går man vidare efter en sådan sak? Jag grät floder då jag såg avsnittet och egentligen, så här i efterhand, så önskar jag nästan att jag inte sett det. Inte ännu i alla fall. Och jag skulle inte rekommendera att andra som väntar barn eller har riktigt små barn ser just det avsnittet heller. Fast det gör man förstås som man tycker. Resten av avsnitten tycker jag dock att man gott kan se om man är intresserad. De sista avsnitten finns tillgängliga HÄR .

måndag 17 september 2012

Hopp om bättre nätter!

Agens åt bara en gång inatt istället för tre! Hon somnade vid 20 tiden, åt vid midnatt och sov sedan till kl 7. Hur typiskt är det inte att hunden får ett epileptiskt anfall vid 3-tiden just inatt.

Nå, det var nu ändå en del spring till Agnes eftersom hon i några repriser gnällde på grund av flunssan och nästäppan som började igår. Vi hoppas på snabbt tillfrisknande och gärna många repriser av nattens icke-ätande.

Hunden mår för övrigt bra, men är trött idag förstås. Epilepsi har den haft sedan den var ca 1,5år (den är nu drygt 6år) så det är inget nytt men förstås mycket otrevligt för alla.

söndag 16 september 2012

Sovmorgon

 I helgen har vi infört sovmorgon-systemet. Det är inte mera komplicerat än att jag får sovmorgon ena morgonen och Frank den andra. Sovmorgon innebär för oss att man får sova till kring 8.30 istället för kring kl 6. Det är en enorm skillnad. Efter första försökshelgen tror vi att detta kommer att bli ett system att hålla fast vid. Vi är mycket piggare, trots många dåliga nätter bakom oss (Agnes har vaknat flera nätter med ont i magen pga det jäkla viruset som inte vill ge med sig samt en natt då hon kissat ner sig och bar efter klädbyte pigg som en mört ett bra tag) har vi orkat fixa och greja en hel del här hemma, träffat folk och båda har dessutom tränat.
En sovmorgon i veckan gör en enorm skillnad i jämförelse med ingen sovmorgon alls.

fredag 14 september 2012

Första läkarbesöket


Igår blev jag såpass orolig över Agnes mage att jag bokade tid till barnläkare. Två timmar senare fick vi tid. Han konstaterade att hon fått ett virus men att det bara är att fortsätta som tidigare; se till att hon får vätska och mat i sig, pröva ge floridral (vilket jag gjort men det är lättare sagt än gjort att få i henne det), rela droppar (vilket jag också redan börjat ge henne), och sköta huden på samma sätt som vi gjort. Vi ska med andra ord fortsätta som tidigare och hoppas att skräpet börjar gå över snart. Skönt var det att han kunde konstatera att det inte handlar om nåt allvarligare och att hon inte är uttorkad.
Patienten i fråga är på gott humör och hon tyckte att det var spännande att besöka läkaren. Att bli tittad i öronen var dock inte skoj.
Men som sagt verkar hon inte störas avsevärt av eländet utan är en liten energisk solstråle. Hon har börjat pussas och kramas mycket och idag lärde hon sig att vinka.

onsdag 12 september 2012

After work


Igår på eftermiddagen träffade jag en god vän över ett glas. Det kändes minst sagt konstigt att inte ha en bebis att hålla koll på och dessutom gå omkring i centrum utan vagn. Som tur kom jag ihåg att stiga på bussen genom framdörren-jag var nästan på väg i riktning mot mitten av bussen då den stannade vid hållplatsen.

Ovant men definitivt skönt att som omväxling att kunna föra en konversation och vara helt koncentrerad på personen jag talade med.


tisdag 11 september 2012

Gung-premiär


Idag testade Agnes gungan på gården för första gången. Jag behöver knappast berätta vad hon tyckte, bilden säger allt.


Bobba


Eftersom Agnes har nån sorts magbobba i några dagar nu har jag börjat fundera över det här med sterilisering av alla nappar, nappfalskor och andra mat-atiraljer. Efter att hon började äta fast föda så har jag inte längre steriliserat allt efter varje användningsgång. Dock med jämna mellanrum förstås. Jag läste nämligen att man inte behöver sterilisera allt efter VARJE gång mera. Men nu läste jag att man visst borde det. Fram till ett år. Man blir ju tokig. Nu tänker jag förstås att jag lyckats ge henne en farlig magbakterie. Fast så farlig verkar den inte eftersom hon dricker och äter bra samt är precis som vanligt...det är bara den där magen då som inte är som vanligt.
Förhoppningsvis ger det med sig snart så kanske mitt dåliga mamma-samvete också lättar.

fredag 7 september 2012

Matfest


Agnes har som bekant en period då hon äter bra. Lite för bra inatt dock då hon åt hela 6 gånger (istället för de blygsamma 3 gångerna då, höhö). Det är hennes goda nattliga aptit som är det största orsaken till att denna blogg är så trög.
Jag fick rådet att sluta amma henne på natten. No shit. Klart jag borde sluta med det. Jag ska bara samla lite ork till x-antal skriknätter först.

tisdag 4 september 2012

Agnes just nu


Dags att uppdatera lite gällande Agnes utveckling och liv tycker jag. Inte minst för att själv kunna titta tillbaka och se vad som hände när. Den senaste månaden har det  nämligen hänt massor!

Agnes har redan länge övat på att dra sig framåt men nu har det börjat gå med fart och hon lyfter också rumpan såpass att hon klarar av att åla framåt sig på mjukare underlag. Hon har även så smått börjat rikta blicken uppåt och börjat ta tag i tex tv-bordets handtag men har ännu inte börjat dra sig uppåt. Dock dragit ut lådorna och blivit förvånad med urnöjd.

Hon "babblar" mera. Säger mamma och pappa. Ofta babblar hon "mamamama" eller "papapapa" och jar har trott att hon ännu inte alls förstår vad det betyder. Men är jag inte längre så säker efter att hon igår sa "MAMMA"" och avfyrade ett stort leende genast hon såg mig på morgonen.  Underbart!

Hon har börjat visa känslor på ett nytt sätt. Hon kramas, gosar och ger härliga våta bebispussar. Sitt heta temperament har hon förstås fortsättningsvis och hon kan minsann också gorma och visa missnöje men jag tycker att hon nu uttrycker sitt missnöje mera nyanserat än bara gallskrik som det ofta var tidigare. Att det är större skillnader och nyanser i skriket/gnället/gråten gör att det är lite lättare att tyda henne och luska ut vad hon försöker säga.

Sittandet har utvecklats något helt otroligt! Från att inte för så många veckor sedan knappt orkade sitta med en någotsånär ok hållning i matstolen sitter hon nu nästan utan stöd på golvet. Utan nära uppsikt sitter hon  inte ännu eftersom man inte kan lita på att hon alltid klarar av att hålla balansen då hon sträcker sig efter leksaker och att "krypa" bort behärskar hon inte ännu utan behöver lite hjälp för att inte falla framåt på ansiktet.


Att leka tittut är en hit just nu. Ofta drar hon sin filt eller sitt gosedjur över ansiktet då hon sitter i vagnen och vill att man ska "söka" henne. Det är lika fantastiskt roligt varje gång hon kikar fram tycker hon. Att läsa böcker, sjunga, dansa och sparka fotboll är också favoritsysselsättningar. Dessutom har hon blivit duktig på att sysselsätta sig själv och kan länge sitta och leka och tala med nån leksak eller pilla på kvisthålen i golvet.

Hon äter nu fyra fasta mål om dagen, gröt, lunch, middag och kvällsgröt. Hon äter i princip alltid en ordentlig portion vid varje måltid och verkar tycka om allt man bjuder henne. Amningen har för ca en vecka sedan börjat krångla igen efter en rätt lång jättebra period. Nu vill hon knappt ha någonting alls på dagarna. Dricker bara riktigt lite alternativt blir arg och skriker då jag försöker ge. Så nu funderar jag om hon själv månne försöker säga att hon är färdig med att amma... jag vet inte. På nätterna vill hon dock äta tre gånger trots att jag försöker få henne att sluta äta om nätterna. Man borde väl vara stenhård och inte ge efter men det är svårt och tungt på natten och det slutar alltid med att jag ger henne mat efter några misslyckade om-insomningsförsök mha nappen.

Hon sover oftare och oftare 2 gånger om dagen, oftast är ett av passen dessutom 1,5-2h långt, vilket är skönt. Relativt ofta måste vi fortfarande försöka få in ett tredje sovpass eftersom hon börjat vakna tidigt om mornarna, senaste dagarna före klockan 6, så då fixar hon inte hela dagen med två sovstunder. Ibland orkar hon vara vaken hela 4 timmar men ofta så blir hon fortfarande trött efter ca 2,5h vakenhet.
Om kvällarna somnar hon själv eller med lite hjälp i sin egen säng kring kl 20.00. Fortsättningsvis ska det ofta gymnastiseras en hel del före hon somnar, men i regel jumppar och pratar hon nöjt för sig själv. Nätterna är tyvärr, som sagt, mycket hackiga då hon oftast äter hela tre gånger varje natt. Dessutom vaknar hon ofta ett par gånger till och gnäller men då brukar nappen funka för att hon fort ska somna in igen.

Det är jätteroligt och spännande att leva med Agnes just nu. Hon är en riktig liten upptäckare som är nyfiken på allt! Det enda som känns jobbigt just nu är sovandet om nätterna eftersom det rätt ofta känns som att jag inte kan njuta fullt ut och vara så energisk som jag skulle önska. Men nog ska vi väl få fason på det så småningom...