Kris!

Jag har aldrig riktigt haft någon ålderskris. Fram till alldeles nyss. Jag hittade flera grå, nästan vita, hårrötter! Seriös 30-års kris inleds härmed.

Tyhmä

Idag berättade en tidigare kollega till mig att hon haft att göra med en patient som jag jobbat med i något skede av karriären. I min slututvärdering hade jag tydligen rekommenderat patienten "tyhmäliikunta". Jag bjöd mig själv på dagens skratt.

Fortsätting på följetongen

Alldeles nyligen skrev jag en kommentar gällande att jag under tiden som förälder blivit bättre på att styra fokus på de positiva sakerna, det som fungerar, istället för det som inte funkar så bra. Nå, nu blir det trots allt lite mera fokus på vårt problemområde- nattsömnen.

Jag borde inte ha skrivit att Agnes knappast vaknar så tidigt idag eftersom hon somnade sent igår. Efter 2,5h av nattning nummer 2 somnade hon äntligen klockan 23. Vaknade klockan 6. Mellan elva och sex var jag uppe med henne ungefär 10 gånger. Jag tänkte först att jag definitivt inte tänker stiga upp utan flickan få faktiskt underhålla sig själv en stund i sin säng. Det tänkte inte Agnes utan stod i sängen och skrek och tyckte att det var urtråkigt. Jag låg och tyckte synd om mig själv en liten stund, sen var det bara att inta en positiv inställning och börja dagen. 
Och tro det eller ej så har vi, mot alla odds, haft en riktigt bra förmiddag. För det är faktiskt så att vi har ganska bra flyt med allt annat just nu bortsett från nattsömnen. Det är viktigt att komma ihåg. För tänker jag bara på att jag inte sovit ordentligt på en mindre evighet, på hur trött jag egentligen är och hur mycket jag önskar få sova ens en halv natt utan att bli väckt så blir jag tokig. Så vi tänker inte på det utan tar en natt i taget och fokuserar på att uppskatta allt det som fungerar. Så gör vi.