Dagens blogginlägg

Jag har, som ni kan läsa, inte gjort speciellt mycket idag förutom att försöka vila, äta och bli frisk. Men det jag faktiskt hunnit och orkat med är att slösurfa runt på en del bloggar. Det mest tankeväckande inlägget denna dag är helt klart Malin Klingenbergs tankar om Cupcakemorsor och Karriärkvinnor.
Just nu ett mycket aktuellt ämne för mig, saker jag funderar en hel del över. Jag vet inte hur vi kommer ordna saker och ting efter att min mammaledighet är över. Vem som ska vara hemma när och hur vi ska få saker och ting att gå ihop. Hur vi VILL att vardagen ska se ut. Jag har ingen aning om hur jag kommer att trivas med att vara hemma i längden så att först se hur det känns lär nog vara en viktig faktor gällande hur vi planerar framtiden efter det. En annan viktig faktor är självfallet pengarna. Att köpa lägenhet i Helsingfors, som vi ju nu gått och gjort, är inte precis billigt och att leva på en lön (socionom eller fysioterapeut-lön vill säga) är knappast fungerande i längden. Ja, och sen så gillar jag ju faktiskt att jobba och har svårt att se mig vara borta från arbetslivet i många år...
Vi får se. Känna efter och fundera över vad vi vill. Det löser sig.
Min poäng var i alla fall att jag tycker Malins skriverier är bra formulerade och mycket tankeväckande.

sjukstugeupdate. igen.

Det händer inget dramatiskt här i sjukstugan. Eller, jag mår helt klart bättre och har orkat vara uppe en del. Dock behövde jag sova 1,5h efter att ha varit ute och kastat kong ( hundleksak) med Cafu i 15 min. Jag promenerade ca 700m. Så på topp är man ju inte precis ännu.
Mamma kom hit på dagen med en påse godsaker och tidning. Det var sött.


Nu väntar jag på att Frank ska komma hem med mera halspastiller. Halsen blev bättre där ett tag men nu är det åter igen en pina att svälja.

Imorgon är det meningen att jag ska infinna mig på familjeförberedelsekurs. Vi ska tala om förlossning och allt vad det kan innebära. Det vill jag inte missa! men hur fasen ska det gå till?

sjukstatus dag 2

Natten var jobbig och jag har febermaskat (ni vet då man fryser och svettas om vartannat, det är omöjligt att ligga stilla utan man byter ställning en gång i minuten i försök att hitta ro) mig hela natten och hållit Frank vaken. Hunden har tydligen blivit sympatisjuk och har spyttat 4 gånger inatt.
Nu känns det dock som att det värsta kanske är över, febern har sjunkit flera grader utan värkmedicin och hunden åt ett litet mål specialmat och ligger nu och knorrar nöjt vid fötterna. Nästa projekt är att få i mig lite mat också. Två stora tekoppar och en halspastill har jag fått i mig så här långt. Lite mera energi behöver nog båda jag och lillskruttan för att må bra och för mig att bli frisk. Men det är bara så svårt att äta då matlusten är på noll, eller snarare på minus samt att jag nog blev lite traumatiserad efter gårdagens erfarenhet.

Jag tror dock bestämt att vi börjar skymta ljuset i tunneln.