minisemester

Tystheten den senaste tiden har helt enkelt berott på att jag inte gjort annat än jobba. Jag har jobbat in en massa turer, bytt och haft mig så att jag kan ha en minisemester i österbotten från och men imorgon eftermiddag! det känns nästan ofattbart att jag ska göra nåt annat än jobba, vara nån annanstans och få umgås med min man och vänner utan att se på klockan och tänka att jag strax ska iväg på jobb.
Minisemestern kommer till stor del tillbringas på villan om vädret blir så vackert som lovats har, på lördagen får vår lilla guddotter officiellt sitt namn och däreutöver hinner vi förhoppningsvis träffa kära vänner.
Jag har bara jobbar en knapp månad nu men är ändå så slut att jag knappt orkar träffa människor, träna och allra minst skriva på examensarbetet. Jag hoppas verkligen att jag hinner fixa det under mina två lediga veckor i september-för det är min nuvarande plan.
Träningen har jag tagit tag i nu med hjälp av personliga tränaren på gymet som jag ska träffa för andra gången idag. Ska bli roligt och intressant att se vad hon hittat på för roligt..:) dessutom ska jag pröva på gymets nybörjaryoga ikväll och se om det är astangayogainspirerat som jag kan gå på tills astangan börjar i höst igen eller om det mest bara är avslappning.

Idag har jag fixat nytt pass och körkort och börjar så småningom bli ett med mitt nya namn.

snöbollseffekten

Jag har haft en skön ledig söndag idag. Halva dagen. Vi sov länge och tog en skön promenad längs arabiastranden, satt oss på "berget" och åt glass och hade det allmänt gemytligt. M e n sen blev Frank akut-tillkallad till jobbet, åkte till nattskiftet typ kl 16 på dagen, och då fick jag plötlsigt megaångest då jag insåg att NU har jag världens chans att jobba på mitt examensarbete eftersom jag nyss fått ny feedback av handledaren. Men nej. Jag har haft fram arbetet på datorn heeela eftermiddagen och kvällen men har inte förmått mig göra annat än stirra på den röda, gula, lila och orangea texten och vet inte var jag ska börja. Tyckt allmänt synd om migsjälv kan man också kalla det. Så synd att jag käkade upp Franks kvarvarande glass ur frysen (sorry honey, jag köper mera imorgon). Sen spann ångesten vidare då jag sökte bostäder på nätet och insåg att vi aldrig kommer ha råd att köpa nåt annat än en svettig skrubb i butt-raiskar-kontula. Det blev jag exta övertygad om då jag sökte fys-jobb på nätet och insåg att det inte finns nåååånting- om du inte har erfarenhet eller vill flytta till kouvola. Det vill jag inte. Fast där kanske det är billigt att bo?? :P
Man kan alltså lugnt säga att min ångest rullade som snöbollseffekten och gjorde mig ännu mer uslig och handlingsförlamad. Som tur har jag jobb imorgon morgon så då MÅST jag göra nåt vettigt. Lediga dagar i ensamhet är tydligen ingenting för mig.

Nu fick jag ångest över att märka att klockan snart är 1 och jag ska upp om fem timmar. förbanne.

workwork

Nu har jag snart jobbat en vecka men det känns somom jag jobbat huuur länge som helst. Totalt tillbaka i vardagen. Det är väl helt alright förutom att tiden inte räcker till. Eller den skulle väl räcka till om jag inte som så mycket. Idag stängde jag tydligen av mitt alarm och sov sött bort största delen av förmiddagen vilket betyder att jag inte hinner med mitt inplanerade träningspass vilket i sin tur gör mig irriterad och på dåligt humör. Ei näin. Härefter blir det skärpning med uppstigningen de dagar jag jobbar kväll.
Som vanligt missar jag också det mesta som händer eftersom jag nästintill jobbar alla helger. Det ger bra med pengar, visst, men jag börjar seriöst känna att det kanske inte är värt de extra pengarna längre...

Förutom jobbet så har jag jag även återupptagit jobbet med examensarbetet. Motvilligt. Men nu banne mig ska det bli färdigt! jag är så innerligt trött på att sätta tid och energi på det. Passligt nog har jag kväll + natt idag så inatt blir den ex. arb för hela slanten. Nu upp på cykeln och iväg till ett härligt 19h skift.

Sista semesterdagen..

Yes det är det idag. Och hur har jag njutit av den hittills kan man ju undra- jo, tagit en promenad med hunden i regnet, rensat golvbrunnen i badrummet och ätit broccolisoppa. Låter underbart, eller hur :P. Well, det känns nog helt alright att börja jobba. Jag ser väldigt mycke fram emot att dra in lite pengar igen. Men lite surt var det nog att bli bjuden på VIP fest första helgen då jag förstås jobbar natt. Såna tillfällen är det extra tråkigt att jobba treskiftesjobb som innefattar helger. Det positiva är förstås de extra pengarna som rullar in.

Nu då semestern är slut är det även slut på de dåliga vanorna! dags att skärpa till sig och hoppa på hälsokärran igen. Detta innebär planera maten bättre, minimera uteätandet, alkoholen, småätandet, sockret. Rensa bort skiten helt enkelt.

Här kommer några glimtar från semesterns höjdpunkter:













Nu ska jag planera matschema för inkommande vecka och sen drar jag till Drumsö för att träffa min lilla guddotter som säkerligen vuxit massor sen sist.

Mitt nya hem.

Jag kimppalottar i helgen och ska naturligtvis vinna huvudpotten vilken innebär att vi kommer att köpa denhär: http://www.oikotie.fi/myytavat+asunnot/kerrostalo/lauttasaari/helsinki/1537980 lägenheten.
















...drömma kan man ju alltid.

Juni är över. Välkommen verklighet.

Nu känns det äntligen som om jag hunnit landa i verkligeheten och återhämtat mig. Eller äntligen och äntligen. Det har varit en otroligt skön och händelserik Juni månad man jag blev även otroligt trött och slut.
Korfu var fantastiskt vackert. en grön och lummig ö men höga berg och klart vatten. Vi hann åka båt, rida, hyra bil och bara ta det lugnt under veckan där. Jag blev riktigt hästbiten och vore det inte för de höga priserna skulle jag gärna börja rida på nytt. Jag kunde definitivt tänka mig att åka tillbaka till Korfu men då kanske hyra en lägenhet tillsammans med vänner. Fårse. Å andra sidan har vi nu seriöst påbörjat vårt sparprojekt inför framtida lägenhetsköp, så så mycke extra resor lär det inte bli inom den närmaste framtiden.
Vi har sprungit på två lägenhetsvisningar i veckan. Roligt men lite nedslående att inse att vi knappast någonsin kommer att ha råd med vårt drömhem. Åtminstonde inte om vi vill stanna i Helsingfors. Vi kommer dock förtsätta rekognosera fastighetsdjungeln och förhoppningsvis hittar vi den rätta bostaden för det rätta priset på det rätta stället i nåt skede. Före det skall jag dock bli färdig och förhoppningsvis få jobb så vi överhuvudtaget får nåt lån.
Sånt sysslar jag med då jag egentligen borde fixa färdigt mitt slutarbete. Inspisen är på noll och jag har inte ens sett på det på en månad. Min plan är att fixa det under sommaren nattskiften då jag ändå inte sover. Förhoppningsvis har jag mycket nätter, heh. Det får jag reda på på lördagen då det är slut med semestrandet för min del och jobbet tar vid för en obestämd framtid framöver. Lite obehagligt att inte ha nån aning om när jag kommer ha ledigt nästa gång...