Idag hade jag en ganska vanlig dag på jobbet. Ganska. Bortsett från att en sköterska tyckte att hon skulle berätta vilken oansvarig mamma jag redan är.
Som vilken annan arbetsdag som helst förflyttade jag ensam en vuxen människa upp ur sängen och från sängkanten till rullstol. Människan i fråga hjälpte ytterst lite till så förflyttningen gjordes mha av god förflyttningsteknik. Tungt? tja, just denna förflyttning gick mycket smidigt men visst kräver det en del styrka trots att allt gick enligt planen.
Nåväl, sköterskan kom in i rummet strax efter förflyttningen och blev nästan hysterisk. Hon undrade hur jag kan hålla på med sådana lyft!? vet jag inte att det är farligt för mig och att det mycket troligt kommer sluta med missfall om jag inte slutar med sånt. Hon babblade på om att det är hemskt sedan då jag börjar blöda och förlorar barnet and so on and so on. Allt framför flera patienter. Jag blev alldeles paff och chockad. Visst ska man vara försiktig med att lyfta tungt, men så länge jag jobbar så hör det till vardagen för mig och det är bland annat det jag är utbildad att göra.
Det var hemskt att bli påhoppad på det viset. Fick mig verkligen att känna mig som en usel mamma som inte tänker på sitt barns bästa. Jag lämnade verkligen med en känsla av osäkerhet.
Tack bara för det uppbyggande peptalket.
Jag tror nog hon var mera orolig för dig än menade läxa upp dig. Ta det lugnt bara, du vet nog säkert bäst själv hur mycke du kan lyfta och inte lyfta! Kram
SvaraRaderanämen jessus- påriktit?? vi gör de ju hela tiden på jobbet-ibland får man hjälp av kollegan ibland int- men int kan man nu säga sådär- och som du skrev så har vi ju utbildning att göra det- hon va nog rikit oproffsig, tycker jag :(
SvaraRaderaTack för tipset, den ska jag kolla in!
SvaraRaderaFörstår att inte du som gravid ska syssla med sånt, men du ser ju verkligen inte ut att behöva det heller, du är ju svinsnygg! Lycka till med graviditeten :)
Hon uttryckte isåfall sin oro på ett mycket konstigt sätt. Visst vet jag ju att man ska vara försiktig och jag överväger hela tiden mera noggrant vilka lyft jag gör själv och vilka jag ber om hjälp med inte minst med tanke på att för tunga förflyttningar blir farliga om jag inte kan lita på kroppen.
SvaraRaderaSaken är ju den att jag själv, varje dag, funderar på var gränserna går hur mycket jag ska, inte ska lyfta, hur ont det "får" göra i höften före det är dags att kasta in handduken. Ibland känner jag att jag behöver stöd och råd gällande vad som är okej och vad som är för tufft. Men jag behöver verkligen inte hysteriska uppläxningar. Mycket otrevligt och extremt oproffsigt.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaHon trodde antagligen att du ordagrant lyft patienten, det brukar ju dom flesta sköterskor göra, istället för att använda flytteknik, jag lyfter iallafall aldrig någon eftersom man i princip aldrig behöver göra det. Oprpffsigt men mycket vanligt. Suck.
SvaraRadera