Dagens rådgiviningsbesök innefattade ett par överraskningar. Jag hade räknat med att sf-måttet skulle ha ökat nån centimeter minst eftersom det känns, och enligt mig, ser ut som att magen vuxit en hel del. Dock hade det bara ökat med 0,5cm de senaste två veckorna och ligger nu v 34+3 på 28,5cm. Jag blev genast lite orolig och undrade om man borde göra mera undersökningar men här måst jag ge min hälsovårdare credit för att hon var grymt lugn och saklig och tyckte inte alls att det var nåt att oroa sig för eftersom bebisen rör sig mycket och hjärtljuden var bra, p. 140. Hon lyckades lugna ner mig förvånansvärt bra. Om två veckor är nästa koll så då är det viktiga att hon inte stannat av att växa iallfafall. Men som jag skrivit tidigare så är hon troligen en liten krabat med ett sf-mått precis på normalfödelningens undre kurva.
Den andra överraskningen var att jag själv hade gått NER i vikt sedan förra besöket. Jag vägde plötsligt 1,2kg mindre än för två veckor sedan. Och jag som mentalt förberett mig på närmare 2kg+ med tanke på att jag ätit ovanligt mycket "extra". Det var tydligen inte heller nån fara att jag gått ner, troligen var jag svullen sist. Nu är jag alltså uppe i en total viktuppgång på ganska exakt 10kg sedan inskrivningsvikten vilket ju sist och slutligen är mycket normalt. Och normalt är ett ord jag gillar i detta sammanhang.
Precis så där var det för mig också. Trodde att jag gått upp mycket eller litet, hade stor eller liten mage, men min uppfattning stämde inte riktigt överens med verkligheten. Du har ju verkligen inte gått upp mycket i vikt! Det är nu det sista du skall oroa dig för. Flinar lite för mig själv då jag läser att du tycker att lillskruttan skall få komma ut nu. Det kan ju hända att hon väljer att stanna inne ännu 7 veckor :)! Hurra! Hur var det för din mamma med dina syskon? Har alla kommit ut i tid och otid? Eller ser man ngt mönster? Desto mer jag börjar fråga min mmamma i efterhand desto mer liknar våra graviditeter och "efterskeden" (amning osv.) varandras. Kram till den vackra Linn! /Jonna
SvaraRaderaJa, det är verkligen intressant att märka hur knepigt det verkar vara med kroppsuppfattningen. Har tydligen noll koll.
SvaraRaderaEgentligen vill jag ju inte att bebben ska komma ut ännu. Helst ska hon ju nog stanna inne många veckor ännu så hon hinner växa till sig så mycket som hon bara hinner :) Men sådär mentalt börjar jag vara redo och fysiskt mycket färdig med att vara gravid. Vi, jag och mina syskon, har tydligen blivit födda ganska exakt/nära beräknade datumet så jag räknar med dryga 5 veckor ännu.. Kram (och tack för kläderna som du ju kan se att är i flitig användning :))