Bad hairday

...det har jag haft varje dag sedan jag gick och klippte mig på våren. Jag har verkligen vantrivts i mitt hår. Nu har det äntligen vuxit ut såpass mycket att man kanske kunde börja hitta på lite mera kreativa saker med det. Jag gjorde ett försök till att locka hela håret igår kväll. Det blev inte precis lyckat utan stod ut åt alla håll. I nacken är håret för kort för att jag skulle få till några lockar alls utan det blev bara konstigt. Nå, jag hade ju inte tänkt visa mig i min krull-frilla.

Idag vaknade Agnes 8.30 (tyvärr hurrar jag inte speciellt mycket över det eftersom natten var horribel). Jag tänkte först: Yey, hon sov så länge att vi kan gå på musikleken utan att det krockar med hennes sovande. Sen steg jag upp, såg mig i spegeln (då var klockan 9) och insåg att jag inte skulle ha tid att få på Agnes dagskläder, äta gröt OCH göra mig själv representativ på 30 minuter. Jag fixade förstås Agnes färdig och gjorde en tvåminuterssminkning på mig själv och drog sedan iväg i snöstormen och hoppades på att den skulle räta ut mitt hår ( för mitt hår blir ju alltid rakt då jag går ut de gånger jag vill ha kvar mina lockar). Resultatet blev detta:

 

Jag skämdes nog lite. Men mest skrattade jag lite inombords över att jag visade mig bland folk trots att det såg ut som att jag fått en rejäl elstöt. 

Trots allt blev jag lite sugen på att lära mig att fixa till snygga lockar bara håret blir en liten aning längre ännu.