tisdag 28 januari 2014

Grattis Agnes 2år!

Tänk att vi redan har en 2-åring i huset. Två år låter så lite men kan knappt komma ihåg hur det var innan hon föddes.

 

Agnes är en flicka med en stark vilja och mycket temperament samtidigt som hon är mjuk och känslig. De senaste månaderna har en ny sida kommit fram på ett nytt sätt: trotset. Till viss del hör det säkert ihop med att hon blivit storasyster och förändringen det medför. Delvis beror det ju på åldern.



Eftersom jag den senaste tiden skrivit rätt lite om vad som är på gång med Agnes tänkte jag skriva ner lite nu. Mest för att det är så roligt att själv gå tillbaka och läsa.

Sömnen kämpade vi, som bekant, med länge. Efter flytten har sovandet gått bättre och bättre och nu har vi sovit hela nätter i flera månader. Hon läggs för natten kl 20. Ibland somnar hon genast, ibland talar och sjunger hon ett tag före hon somnar. Men ytterst sällan är hon missnöjd eller gnäller utan hon somnar i regel alltid helt utan protester vilket är superskönt. De senaste veckorna har hon sovit ända till klockan 9 (!!). Det gör dagsrutinerna lite knepiga men vi njuter av att få ha sovmorgnar speciellt eftersom Lillebror också sover till ungefär samma tid på morgnarna. Lyxnätter då det kommer till Agnes med andra ord.
På dagen har hon, fram till att hon började sova till kl 9, sovit kring 1,5h kl 12. Denna rutin har nu rubbats och några dagar har hon inte sovit alls medan hon en annan dag sover 2h.

Jag tycker att en tvååring borde äta rätt bra själv. Det gör inte vår tvååring. Hon vill helst bli matad,  om hon ens vill det. Jag tycker att hon nästan åt bättre själv för ett halvår sedan, faktiskt. Jag försöker ha is i magen och hoppas på hon snart inser att det ändå är en bra grej att äta själv.
Inte heller påklädning och avklädning är hon intresserad av. Så så mycket "kan själv" har vi ännu inte här men det lär väl komma.

Vår lilla pottvägrare har nu, den senaste tiden, börjat anse att det nog var en rätt kiva grej det där med pottan ändå. Förhoppningsvis har vi kommit en bra bit på den vägen till sommaren så vi så småningom bara skulle ha ett blöjbarn.

Trotset ja. Egentligen är det väl inte så farligt. Ännu. Det tydligaste är väl att hon i princip alltid springer och gömmer sig då man ska iväg någonstans. Det kan vara iväg ut, iväg till badrummet, iväg till köket för att äta. När hon väl kommer från sitt gömställe brukar det inte vara så mycket protester men att få henne att komma utan att handgripligen ta henne i handen eller lyfta henne kräver en hel del lirkande.
Samma sak kan hon göra då man är någonstans med henne. Hon "rymmer" säger hon själv. Och detta är främsta orsaken till varför jag verkligen skulle vilja hitta ett sätt att få henne att sluta. Det blir helt enkelt farligt då hon kutar iväg i motsatt riktning då man är på stan, nära en väg eller på en parkeringsplats.
Att hantera starka känslor är också nåt som hon just nu helst klart jobbar med. Då saker inte går som hon vill är det inte ovanligt att hon skriker och slänger antingen saker eller sig själv på golvet/marken. Det kan exempelvis handla om alldleles små saker som att en leksak inte går att placera som hon vill utan välter istället för att stå upp. Då kan det vara jus i helvete i några sekunder men för det mesta går det över lika fort. 

 

Böcker och att läsa tycker hon fortsättningsvis mycket om. Mest läser vi tillsammans men ibland tar hon fram böcker och läser själv och det är roligt att lyssna då hon kan böckerna utantill. Ett stort nytt intresse är bokstäver. Hon har plötsligt lärt sig många bokstäver och älskar att peka ut bokstäver på olika ställen, som skyltar då man åker bil, eller etiketter på matpaket etc. 
Ett tag räknade hon mest hela tiden men det har lugnat ner sig nu.

Hon leker mycket rollekar med sina små leksaksdjur. Hon har massor med små hundar av vilka hon har namngett många. Det finns tex Mamma-hunden, Pappa-hunden, Uggle-hunden, Jesus-hunden och Henry-hunden. Djuren i kombination med hennes traktor med släp är en storfavorit. Också duplo och dockhuset är leksaker hon leker med varje dag. Det är spännande att tjuvlyssna på vad dockorna eller djuren gör. Ofta är de på väg till bb eller så är pappan på väg på jobb. Större och mindre händelser bearbetas och gås igenom i lekarna.

Musik och dans är nåt av det bästa som finns enligt Agnes. Som jag även skrivit om tidigare så hittar hon ofta på egna låtar och inte sällan så hänger det ihop en dans med sångerna hon hittar på. Jag anar att vi har många sång och dansuppträdanden framför oss ännu. Det ser vi fram emot.


Hon talar mycket. Mest hela tiden faktiskt. Hon talar i långa meningar och använder massor med ord. Hon talar ofta om sig själv som "du" vilket låter ganska lustigt. Orsaken är förstås att vi och andra säger du till henne.Hon pratar också ofta i frågor, tex "Är du färdig" betyder "Jag är färdig". Jag är överraskad över att hon redan kan tala om känslor. Hon kan bland annat, på eget initiativ, berätta att hon blivit rädd eller ledsen. Att hon kan uttrycka sig så bra verbalt gör ju allt så mycket enklare. Hon gör sig förstådd och vi kan möta hennes behov utan att hon behöver bli frustrerad (eller ja,frustrerad blir hon ju ibland då hon inte får som hon vill men det är en annan historia)

Hon är en jätte fin storasyster och är otroligt omtänksam och kärleksfull med Lillebror. Det har gått mycket över förväntan. Eventuell svartsjuka tar hon ut på oss föräldrar men inte en endaste gång har hon visat svartsjuka direkt riktat mot Lillebror.





 

 

Hon är alldeles underbar vår fina Agnes. Hon har härlig humor och verkligen rolig att umgås med. Jag njuter av att få tillbringa mycket tid med henne och att följa med i hennes utveckling och se hur hon mer och mer blir en alldeles egen individ. Men ibland önskar jag nog att jag kunde stanna tiden för en stund..






Grattis vår underbara Agnes! Vi älskar dig.

10 kommentarer:

  1. Åå vad roligt det är att läsa om er Agnes då vi själva har en 2-åring i huset! Grattis Agnes! Idag är väl riktiga dagen?

    Mycket känns bekant. M pratar också i ett, både sånt vi förstår och så har hon något nonsens-språk hon tar till ibland :) Långa meningar blir det, och hon kan börja prata om sådant som hänt för flera veckor sedan! Spännande hur bra de små minns och kan prata om sådant som hänt. Det trodde jag inte kommer såhär tidigt. M talar också om sig själv som "du" :) "Behöver du du gå på pottan" brukar betyda att hon behöver på pottan t.ex.

    Här leks det också mycket med mjukisdjur och dockor. Det matas och nattas och så gör hon sådant med dem som vi jag brukar göra med henne. Som att gå till butiken eller till Familjecentret. Roligt att följa med, verkligen.

    Det där med att veta när det kommer kisi har nog vår tjej ingen aning om ännu, men nr 2 går bra att göra på pottan. Kommer aldrig i blöjan faktiskt, vilket är skönt. Så får se, kanske vi också siktar på sommaren.

    Men så har vi tutten (nappen). Hon har den fortfarande, men bara då hon ska sova. Men vi vet ju att den borde bort. Den har bara blivit så viktig, så nu känns det som att vi borde ha tagit bort den redan för ett år sedan. Skulle säkert ha gått smidigare då. Hur är det med Agnes, har hon tutt? Tar gärna emot tips på hur vi ska bli av med tuten. Bara helt fräckt slänga/klippa av/ge bort dem och få en gåva istället? Jag vet inte.

    Och så undrar jag. Är planen att stanna hemma med båda barnen ännu länge eller ska A börja ngn klubb/dagis någon dag i veckan, från hösten eller så?

    Sanna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja och äter gör hon själv, har gjort det länge. Men länge åt hon med fingrarna, det är först de senaste månaderna hon rätt så konsekvent tar till gaffel eller sked. Men hon har alltid gillat mat och vi sysslade mycket med "fingerfood" så kanske kommer det därifrån(?)

      Den sista frågan frågar jag eftersom jag har ett dilemma. M blir 2 år och 9 månader i slutet av augusti och tanken var att hon skulle börja dagis i september. Men nu vet jag inte vad vi ska göra eftersom hon ska få ett syskon i augusti :)

      Radera
    2. Vad roligt att läsa om M , hur de är lika gällande en del saker men skiljer sig gällande andra. Och vad roligt med syskon, gratulerar! Hoppas du mår bra!

      Tutt har Agnes fortfarande då hon sover och jag orkar inte stressa över att få bort den för tillfället. Nu njuter vi bara ett tag av att hon sover så fantastiskt bra och väntar med tutt-fighten. Troligen gör vi så att hon får ge bort den till typ ekorrarna/måsungarna/eller vad vi nu kommer på. Men som sagt, vi tar det lite längre fram. Hon har den aldrig på dagen utan endast då hon sover så känner inte att det är nån katastrof att ha den kvar lite till.

      Så skönt att M äter själv! Det är faktiskt en sak jag tycker att känns jobbigt att Agnes inte gör. Vet inte riktigt hur vi ska få henne att visa mera intresse för självständigt ätande. Försöker kallt låta bli att mata men då hon knappt plockat insignier nåt så slutar det alltid med att nån av oss hjälper henne med en del så att hon nu ska få i sig en vettig mängd. Vi började också med fingermat tidigt och ett tag åt hon ganska bra själv men sen vet jag inte riktigt varför utvecklingen blev sån här. Min uppfattning är nog att de flesta tvååringar äter rätt bra själv (?)

      Tanken är att jag är hemma ca ett år till och sen byter vi om så att Frank stannar hemma istället. Vi funderar som bäst på att kanske söka deltidsplats för Agnes från hösten. Typ tre halvdagar i veckan. Gärna hos en dagmamma. Vi får se lite hur det känns under våren men det är, som du märker, rätt öppet ännu. Fungerar det bra med två barn hemma och Agnes också trivs med det så kanske vi skjuter fram dagvård tills hon blir tre.

      Radera
    3. Jo här används tutten också bara då hon sover. Dock sover hon inget vidare... så jag tänker att hon kanske skulle sova bättre utan. Om det nu är så att hon vaknar pga att hon tappat tutten t.ex. Hon kommer varje natt till vår säng, suck. Får se hur vi gör. Känns ändå som att det vore bäst att bli av med den nåt tag här under våren, innan bebisen kommer i juli/augusti.

      Skulle så gärna se att det fanns fler klubbar! Tycker det skulle passa M perfekt. Men då ska det vara riktigt nära så det är ngn idé med det. Vi funderar vidare på den delen också :)

      Radera
  2. Voi va ql att läs om sötisen er. Känner så igen oss i flertalet punkter. I allra högsta grad i springa/ rymma iväg momentet. Njuuuut av sovase! D kan sväng.... ( måst int men...). Ja, d e no att ta till vara alla stunder. Dom kommer ju int igen. Ses snart / jonna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja vi njuter verkligen så länge sovandet fungerar för vi tar inte det för givet att vi ska få ha det så här lyxigt för all tid. Bara att njuta så länge det varar. Får fel i huvudet med rymmandet, tappa helt nerverna idag igen. Men det går nog över en vacker dag :)

      Radera
  3. Moster blev rörd! :) Fina Agnes och fina Linn.

    SvaraRadera
  4. Svar
    1. Javisst är hon! Gullfia :)

      Radera