Edwin 2 år

För två år sedan föddes vår underbara lille Edwin. Galet intensiva år. Första dryga halvåret som tvåbarnsförälder upplevde jag att gick rätt smidigt. Edwin hängde med och var rätt nöjd även om nätterna inte de bästa. Sen svängde det och vardagen blev mera krävande. Mera missnöje, mera bärande, rätt oberäknelig.
Men nu, sen nån månad tillbaka känns det som att det sväng ordentligt igen. Självklart har det gått upp och ner de senaste 1,5 året också men den här gången ör förändringen annorlunda. Nu har han plötsligt blivit en liten pojke. Han kan uttrycka sig tydligare och är självklart nöjdare överlag så han kan göra sig förstådd bättre. Han har nog varit en ganska frustrerad liten kille...
Samtidigt som han är världens charmör som älskar att kramas, gosa, pussas, stå i centrum och flirta med folk omkring sig så kan han bli förbytt till en ursinnig liten människa. Då han inte får som han vill. Eller då man ska klä på honom kläder. Typisk tvååring vars favoritord för tillfället är "själv" och  "nej mamma!" .
Bakom oss har vi en period då barnen grälade konstant. Kändes som att vi knappt gjorde annat om dagarna än försöka lösa konflikter, avleda och försöka förhindra att de drar håret av varandra. Nu har den perioden lugnat sig lite och istället leker de till stor del bättre än någonsin tillsammans. Mellan grälen förstås. Som det ska vara.

Edwin är empatisk, gosig, temperamentsfull, livlig kille. Han älskar att lyssna på musik, dansa, leka med och imitera Agnes. Han orkar numera lyssna på långa sagor och plockar också ofta fram böcker själv vilka han sedan sitter och bläddrar i. Han älskar kossor över allt annat. Han älskar att läsa om kor, leka med sina koleksaker. Kor är det bästa som finns. Traktorer och maskiner kommer inte långt efter. Hjälpa till vid matlagning, smaka, röra, ja delta i allt beträffande matlagning är ett av hans stora intressen. Han kommer alltid rusande då han hör att nån börjar fixa mat.

Somnar gör han i egen säng men somn själv funkar inte utan den som nattar måste sitta bredvid och eventuellt nynna tills han somnar. Nån gång kring midnatt brukar han vakna och vägra sova vidare före han får sova bredvid mig. Den senaste tiden har han ändå sovit rätt okej bredvid mig så vi fortsätter sova tillsammans ett tag till även om min sömnkvalitet inte är den bästa.

Han kom in i våra liv som en liten filbunke och har förvandlats till en liten, underbar virvelvind. Vår älskade Edwin.