Jag har ju nämnt att förlossningsförberedelser är väldigt viktiga för mig. Man vet aldrig hur förlossningen kommer att bli men jag är övertygad om att man delvis kan påverka den genom hur man förbereder sig.
Inför första förlossningen gick jag in med inställningen att det blir en intressant utmaning men förberedde mig inte desto mera utan tänkte mera att jag tar det som det kommer. Det blev en lång och tung förlossning och jag tänkte att jag aldrig mera vill vara med om en motsvarande.
Inför andra läste jag på om profylax, gick på kurs och övade dagligen på andnings- och avslappningstekniker tillsammans med Frank den sista tiden. Dessutom jobbade jag hårt på den mentala inställningen, att försöka bearbeta och sedan skjuta negativa tankar till sidan och istället tänka på mina mål och vad jag ska fokusera på. Att andra förlossningen gick betydligt fortare och helt utan smärtlindring beror förstås på många faktorer men jag vill påstå att min fokuserade andning med stöd av Frank, som hade stenkoll på andnings- och avslappningsteknikerna, spelade en stor roll.
För oss var profylaxkursen oerhört viktig och bra.
Det jag fokuserar på nu är att:
-ha mentala målbilder, delmål och helmål att ta till under förlossningen för att orka framåt.
-konkret träna på andning och avslappning redan innan förlossningen för att de ska sitta i kroppen sedan då det gäller på riktigt.
- går igenom och påminner om små saker som hjälpte mig senast som att tex tänka att jag ska ha en dålig och slapp kroppshållning, låta ansiktet "rinna" ner som en blodhund, vända upp handflatorna etc för att kunna slappna av så bra som möjligt. En av de viktigaste tankestöden för mig var att ta emot värkarna positivt, försöka tänka JA nu kommer en till, den för mig närmare målet. När värken var över tänkte jag "Yes, jag fixade den. Den är bakom mig, kommer aldrig igen och nu är det färre kvar".
-tänka positiva tankar om förlossningen och kroppens förmåga. Jag har även tidigare funderat igenom skräckscenarion, vad jag inte vill och vad som vore det värsta, för att sedan kunna sätta de tankarna bakom mig och släppa oron. Just nu hjälper det inte att tänka "tänk om" och jag undviker att tänka på mina rädslor i detta skede. Inte alltid helt lätt men jag försöker att aktivt blockera sånt som skapar oro.
- diskutera med Frank vad jag förväntar mig av honom under förlossningen och vad jag har för önskemål.
-jag har inte skrivit förlossningsbrev tidigare men jag tror att jag ska göra det denna gång mycket igen för att för att bearbeta mina tankar och önskemål själv.
Jag har även läst boken Innan du föder igen och igår gick vi profylaxkursen en gång till. Tyckte absolut att det var värt att gå den igen och friska upp minnet. Maria som håller kursen är inte bara otroligt kunnig och erfaren utan dessutom väldigt duktig på att föreläsa och göra inlärningen rolig.
Så småningom borde jag börja packa BB väskan. Inte så mycket för att jag känner att jag behöver ha med då väldigt mycket egna grejer men mera för att även det hör till den mentala förberedelsen för mig och många av sakerna jag tänker jag vill ha med hör ihop med målbilder jag har.
Jag går in i nästa förlossning förväntansfull och tycker att det ska bli spännande och roligt att få föda barn igen. Det känns skönt att förra förlossningen gick så otroligt bra vilket gör det lättare att inte vara rädd eller orolig utan kunna fokusera på kroppens förmåga.
Gällande smärtlindring så går jag in med samma inställning som senast; jag vill klara mig mha andningen så långt det går men då/när det blir för smärtsamt tar jag det som verkar vettigast i det läget.
