lördag 9 december 2017

Fem månader av kvällspomp.

Ni skulle bara veta hur många blogginlägg jag har skrivit i mitt huvud men inte fått ner här. Om #dammenbrister, om det kollektiva ansvaret att ta ansvar för våra barn, om renovering, om husdrömmar, om parrelation och småbarnsliv, om hur svår träningen känns efter tredje barnet. Bland annat. Sen kommer livet emellan och jag tar mig aldrig tiden att sätta mig ner och formulera mig. Det är synd.
För nu blir det ett inlägg om det uttjatade ämnet barnens sömn. Igen. 
I snart fem månader har Vidar somnat genom att vi suttit och pompat på pilatesboll på kvällarna. Han har förvisso somnat relativt okej och utan så mycket protester men efter att han somnat så är det otroligt svårt att lägga ner honom utan att han vaknar. Alternativt har han vaknat efter en liten stund och så börjar man från början igen. 
Ungefär en vecka har jag påbörjat projekt att få honom att somna i egen säng för att han förhoppningsvis också skulle somna om bättre på natten då han vaknar. Nå. Somna i egen säng sket jag i efter typ ett halft försök. Att ligga bredvid honom i stora sängen, ha handen på och låta honom böka sig till sömns fungerade några kvällar och jag hann nästan ta ut lite av en seger. Skulle jag inte ha gjort. De senaste kvällarna har han protesterat vilt, högljutt och länge igen och har slutat med att han trots allt pompats till sömns. Eftersom alla tre barn har varit svåra att natta (förutom Edwin då som riktigt liten som somnade vid bröstet men blev desto svårare efter det) börjar jag känna att det måste vara mig det är fel på. Helt tydligt är det jag som inte kan detta med att natta barn och lära dem att sova om nätterna. Jag förstår faktiskt inte hur det annars är möjligt att vi fått tre icke-sovare. Jag är så trött.

2 kommentarer:

  1. Du är världens finaste med dina barn! Hoppas ni sover bra snart allesammen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Det hoppas jag också.

      Radera