Mellandagarna blev inte de lugna dagar av familjetid vi hoppats på och sett fram emot. Istället började Edwin hosta på julafton, fick feber på juldagen och fortsatte att hosta rejält. Sen blev det Vidars tur. Hostan och hög feber kom hastigt på tisdag kväll. På onsdag morgon åkte jag in till jouren med honom eftersom jag tyckte att hans andning var så arbetsam. Det blev att stanna på barnavdelningen i 1,5dygn och konstaterat rs-virus. Idag fick vi komma hem men ska ännu in till avdelningen för att få spira åtminstone imorgon.
Som tur har han inte varit i riktigt dåligt skick även om han har haft, och har jobbigt, att vara. Och fastän jag inte varit riktigt orolig så blev ännu en gång påmind om vad som är viktigast i livet och det väcktes en stor medkänsla för alla familjer med barn som verkligen är svårt sjuka och är tvungna att spendera mycket tid på sjukhus och därtill bära en helt annan sorts oro. Vi fick en väldigt light version men många är inte så lyckligt lottade.
Nu ska vi se till att njuta av de mellandagar som är kvar genom att sköta om lilla sjuklingen och turas om att hitta på lite roligheter med de större barnen. Vi har massor med underbar snö här! Syskonen är för övrigt märkbart lättade över att lillebror är hemma igen. De har varit så oroliga att de inte har haft ro att leka alls under tiden vi har varit på sjukhus. De har verkligen blivit ett sammansvetsat gäng, syskonen. Det är fint att se att Vidar verkligen har sin givna plats och hur måna storasyskonen är om honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar