Ja, jag var kanske lite väl optimistisk och överhurtig. I fredags kände jag, som vanligt, efter arbetsveckan att höften var sjuka. Men inte så mycket utöver det vanliga. På nåt konstigt sätt blir man ändå van med att gå och ha mer eller mindre ont hela tiden. I helgen har jag kört på som vanligt, gått två relativt långa, men lugna, promenader (ca 5km/promenad- mer än så GÅR det inte att gå åt gången pga av foglossningen), på lördagen körde jag dessutom 30min på crosstrainern + 20min yoga och idag blev det obligatorisk gym, (10min uppvärmning på crosstrainer + 45min styrka).
Frid och fröjd trodde jag. Tills det började hugga till i ryggen nu på kvällen. Upprepade gånger har det huggit till ordentligt då jag flyttat tyngden till höger. Det känns som att nån sticker in en kniv i SI-leden vilket gör det omöjligt att stöda på benet. Detta är i och för sig ingenting nytt, det har förekommit tidigare, men så här kraftigt inom en så kort tidsperiod har det inte hänt förut.
Så nu är jag lite orolig. Kröp för säkerhets skull i säng, för gå vågar jag knappt mera idag. Förhoppningsvis ger det med sig tills imorgon...
Undrar om det är crosstrainern eller promenaderna eller kanske både och som bara inte funkar mera. Hoppas på det tidigare för promenaderna vill jag inte ge upp!
Va kul att di hittat till min blogg :) och tack! Va jobbigt med bakslag, de har jag iaf lärt mig att man måst lyssna på sin kropp fastän de e ganska svårt. Kämpekram
SvaraRadera