tisdag 3 januari 2012

Det finska språket

Jag har tillbringat en stor del av min förmiddag med att ringa runt och försöka fixa saker på finska samt skrivit mail. På finska. Till min förargelse så går det så mycket knaggligare igen än för bara några veckor sedan.
Då jag jobbade talade ja ju och skrev på finska dagarna i ända (kämpigt även då, men det gick på nåt vis) men nu talar, skriver, läser eller hör jag knappt språket mera. Inte alls bra för jag vill ju inte starta från noll igen den dagen jag börjar jobba på nytt.
Hur ska jag göra för att upprätthålla min usla finska? läsa på finska, ja jag vet det borde jag göra och det är nåt jag i praktiken kan göra också men jag vill gärna prata också. Familjecafé på finska då skutten anlänt kanske vore nåt.
Frank brukar säga att jag ska tala finska med babyn och han svenska. Hur många gånger har jag inte drömt om att själv vara tvåpråkig, att jag hade fått finskan "gratis" som så många av mina vänner istället för att genom åren kämpa, gråta, angsta, skämmas över finskan som min hjärna nog aldrig riktigt kommer att klara av. Tyvärr kan vi inte ge vårt knytt privilegiet att få två språk hemifrån men jag tänker helt klart göra mitt bästa för att hon ska bli bekant med språket i ett tidigt skede. Hur jag sen ska få till det i praktiken har jag inte riktigt luskat ut ännu..

3 kommentarer:

  1. Oavsett om det är finska eller svenska språket upplevde jag att språket blev sämre då man var hemma. Längtade tills jag började jobba igen pga språket skulle börja löpa igen. Mannen sade också att jag talade som en grottmänniska... :) Som barnträdgårdslärare kan jag ju rekommendera att man talar sitt modersmål med barnen sina! Det är så mycket som är svårt på ett annat språk, även fast man kan det andra språket rätt så bra. Tex sånger, ramsor från ens egen barndom är svåra på ett annat språk. Så mycket som inte kommer naturligt på andra språk. Våra barn går ju nu på ett tvåspråkigt dagis och på 5 månader har dottern lärt sig otroligt mycket finska och förstår också bra. Och då hade hon inte hört nästan nån finska före. Så det är otroligt hur barns hjärnor absorberar nya saker... :) Man måste ju få intresset att fortsätta vara sådär bra sen också i fortsättningen.

    SvaraRadera
  2. Vi är båda alldeles för dåliga få finska för att det överhuvudtaget skulle vara aktuellt att tänka sig att någondera av oss skulle tala det med barnet. Att tala annat än det egna modersmåler vore otänkbart. Vi kommer nog försöka hitta andra lösningar för att introducera henne till finska i ett så tidigt skede som möjligt. Tvåspråkigt dagis var ingen dum idé..

    SvaraRadera
  3. Jag vet flera, båda finskspråkiga från finska familjer, som sattes i svenska skolor för att förbättra språket, och det fungerade som smort. Barnen blev då tvåspråkiga trots att föräldrarna inte var det. kan ju va nåt. Sen fungerar det ju inte alltid, min kompis som är helfinne satte sin dotter i svenskt dagis i Kronoby men dottern blev utfryst av dom svenska ungarna så hon ville inte gå till slut, vilket man måste förstå. Men jag tror ändå, om man väntar några år till, att det kan va en bra idé. En kompis började svenskspråkigt i lågstadiet, den andra i nian, och för båda gick det bra. Så det går, värt att prova iaf.

    SvaraRadera