Nej, det händer fortfarande ingenting. Jag var tvungen att plocka bort babytickern nu eftersom jag blir stressad varje gång jag ser den.
Försöker hålla igång och ockupera tankarna med annat än väntan på att bebisen ska känna för att komma ut. I helgen har vi sprungit på stan- det om nåt tänkte jag att skulle hjälpa för hur typiskt skulle det inte vara om vattnet skulle gå mitt i Stockmann under värsta lördagsrusningen(?) Min taktik fungerade dock inte. En hel massa promenader i snödrivorna har vi hunnit med i helgen, haft besök, varit på besök hos vänner, badat bastu...
Just nu borde jag sova, vila och samla krafter. Klockan är trots allt 2 på natten. Men nån sömn får jag inte tag i och kan konstatera att tiden känns alldeles extra lång på natten då man inte sover.
Jag har faktiskt undrat ifall er bebbe har tittat ut, men nej. Nu är det väl bara att ha tålamod (jag har världens sämsta tålamod) och stort lycka till :) kramar
SvaraRaderaJa, jag kan berätta att detta verkligen är tålamodsprövande! Tiden går framåt i snigelfart för tillfället. Men snart,snart kommer hon nog ut :) Kram!
SvaraRadera