Det har börjar bli extra knepigt att sova om nätterna nu. Redan länge har foglossningen stört sömnen en del men nu börjar även magen vara så stor att jag inte vet hur jag ska ligga. Jag brukar försöka tvinga mig upp en någålunda vettig tid trots att jag oftast är trött då jag stiger upp. Idag bestämde jag mig dock att tillåta mig ligga under täcket och slumra så länge jag hade lust. Jag menar, nu om nånsin borde jag väl ta vara på möjligheten. Snart kan det vara slut på sovmornar för en bra tid framöver. Det hela slutade med att jag steg upp kl 10.20! Jag åt lite joggis och sen direkt ut på den långa morgonrundan- trodde jag. Det blev en brutal väckning då vi kom ut. Äckelregnigt ruskväder gjorde att vi tog en lite kortare runda än vanligt. Det var extra skönt att komma in igen efter en knapp timme i dyblött väder.
Förmiddagsslumrandet gav mig dock tydligen energi. Då jag kom in och åter igen såg de överblivna pepparkakorna ligga i sin skål, vilket de gjort sedan julen och inte minskat avsevärt, tänkte jag att nu banne mig ska jag väl hitta på nåt med dem före de till slut hamnar i komposten. Jag hade ju dessutom gjort dem själv, degen och allt. Det hela slutade med att jag gick ett varv till butiken och rörde ihop en cheeskake men pepparkaksbotten. Så nu har vi en cheeskake i frysen som väntar på att nån ska komma hit och äta upp den.
Dessutom, hör och häpna, har jag som inte är särdeles förtjust i matlagning planerat dagens middag. Det blir köttfärsbiffar med fetaost, sallad, tzatsiki (vilken jag fixade före cheesekaken), och klyftpotatis eller mos beroende på vad vi känner för på eftermiddagen.
Jag känner mig sov värsta husmodern. Vad är det som händer? Who is this person? Kanske jag helt enkelt har lite väl mycket tid för tillfället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar