Vattengymnastik

Igår gick jag på vattengymnastik och blev en ny människa.

Först tänkte jag inte hinna till passet, stressade som en dåre och böt om och duschade på 3 minuter. När jag stod på bassängkanten och bad om ursäkt för att jag var ett par minuter försenad så sa instruktören att det redan är 20 personer i bassängen vilket är max antal. Jag trodde inte det var riktigt sant. Jag hade ju sett fram emot vattengymnastiken i flera veckor och anmält mig för länge sedan.
Som tur gjordes ett undantag och jag fick  trots allt hoppa i bassängen.
Vissa rörelser var jag tvungen att göra lite försiktigt pga foglossningen men överlag kändes det jättebra! Underbart var det att få röra på hela kroppen igen för första gången på länge. Jag var nog lite orolig över att jag skulle ha ont idag eftersom jag tog i så mycket jag i princip kunde, men hör och häpna så har jag haft mindre ont än på flera dagar! Halta började jag göra först på kvällen.
Vatten verkar helt klart fungera för mig och min foglossning. Jag vattenjumppade ju även med Agnes fram till en dryg månad före hon föddes och tyckte om det massor. Vatten är en skönt element att röra sig i då man har ont och känner sig som en valross.

Härmed är tisdag kväll veckans höjdpunkt. Tänkte också försöka mig på att vattenlöpa nån eller några dagar i veckan nu då simhallen har öppnat igen. Tycker egentligen att vattenlöpning är rätt trist men just nu tror jag nog att jag njuter bara jag får jobba med kroppen och får upp pulsen.

Helt otroligt att märka hur lite fysisk aktivitet kan påverka humöret så enormt också. Jag längtar verkligen efter att kunna träna mycket och ofta igen nu då jag blivit påmind om hur bra jag mår av det. Samtidigt njuter jag massor av att ens kunna göra nånting. Om jag kommer att kunna gå på ett pass vattengymnastik en gång i veckan så känns det som att jag kommer att fixa de resterande 15 graviditetsveckorna helt fine. Tänk att så lite kan göra så mycket.