Frank och Agnes är i Åbo över helgen. Att vara ensam med Edwin har hittills varit super chill. Och så mycket man får gjort med bara ett litet barn att ta hand om! Hittills har jag städat huset, organiserat mitt klädskåp, trimmat hunden, varit på café med en vän, varit på loppisrunda, tagit en långpromenad, umgåtts med syster och systerdotter och dessutom förstås gosat och lekt massor med Edwin. Ett nöjt barn är nästan som inget barn.
Det är konstigt tyst i huset när yrvädret är borta. Lite svårt är det nog att njuta helt av lugnet och tystnaden, för jag saknar ju dem båda. Men jag njuter samtidigt nog. Och jag njuter av att få ge Edwin all uppmärksamhet för ovanlighetens skull. Det känns som att han har börjat tala mera under dryga dygnet som vi har varit på tumis. Kanske är det för att han äntligen får taltur. Eller kanske är det jag som lyssnar bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar