måndag 18 juni 2012

Sockerberoende


Jag blev varnad för att bli fikaberoende som mammaledig. Jag skrattade lite och sa att "nej, nej det blir nog inga problem. Jag tycker ju inte ens så mycket om sötsaker. Inte bullar och bakverk iallafall". Well, nu är det väl bara att krypa fram och bekänna att jag under hela förra veckan åt godsaker varje dag. Efter dopet hade vi en hel massa gott kvar och det var helt enkelt så lätt att ta fram en liten bit toscakaka till eftermiddagskaffet*. Och framförallt gott! Franks toscakaka är fantastisk. Precis sådär knäckig som den ska vara ovanpå och mjuk och fluffig under. Nåväl. Det finns alltså inte så många bitar kvar i frysen mera. Rättare sagt en stackars bit. Förutom toscakakan lyckades jag även sänka en hel massa tranbärskex. Och jag som nästintill aldrig äter kex! de var med andra ord också ovanligt goda. Eller så var det bara jag som plötsligt drabbades av sockercravings.
Då Frank kom hem med en stor platta mörk choklad  som han hade fått var jag helt enkelt tvungen att ta tag i saken och bestämma att nu får det banne mig vara slut på smaskandet. Visst tycker jag att man kan äta lite godsaker nu som då men inte varje dag. För mig blev det förvånansvärt fort en dålig vana. Men nu är vanan bruten. Intressant dock att märka att jag måste kämpa lite mot att inte ta den där chokladbiten till kaffet. Men jag vet samtidigt att om några dagar går det utan problem.

Att inte äta en massa socker och annan ohälsosam mat varje dag ser jag som ett sätt att ta hand om mig själv och min hälsa. Att ta hand om mitt eget välmående har fått en helt ny mening sedan Agnes anlände. Jag vill vara frisk, pigg, hälsosam och leva länge för henne. Detta gör också att jag igen har fått mera ork för träningen. Det känns ytterst motiverat att träna för att må bra och ta hand om mig själv av de tidigare nämnda skälen förutom alla de andra skäl jag ju gör det för.


* jag har äntligen vågat börja dricka kaffe igen vilket jag lämnat bort pga Agnes magont.

3 kommentarer:

  1. Hej!

    Ditt sockerätande låter inte särskilt farligt, men jag förstår att det känns trist då man är van att inte äta "onödiga" grejer varje dag.

    När vår son var nyfödd minns jag att jag i ett antal dagar i rad "tankade" med mörk choklad och digestivekex, och kände mig ändå aldrig helt mätt. All energi bara försvann in i kroppen fast jag bara degade hemma. Och ammandet tar ju också sitt, har kunnat äta gott och mycket fast jag varit tvungen att trappa ned på gymmet och det har inte kännts nånstans. Men nu då jag ammar mera sällan tycker jag allt gott börjat kännas "extra" igen och saknar gymmet oftare. Håller helt med din tankegång om att hålla sig frisk och i trim för barnets skull. Få nu se hur mycket av den teorin jag lyckas verkställa i praktiken. Men bra skrivet!

    SvaraRadera
  2. Jag känner igen mig. Har själv VARIT sockerberoende. Nu är jag på tiukka sockerfri diet, först 2 veckor helt utan, sedan 2 dagar i veckan något med socker men det också med måtta. Det tillsammans med motion och träning har fått mig att tappa 6 kg på en mån och fettprocent från dålig till normal. Och jag fortsätter!

    Följer med din blogg, fint att du fortsätter :)

    SvaraRadera
  3. Nä, inte var mitt beroende så farligt egentligen men det hade ändå blivit en dålig vana. Ju förr jag bryter den desto enklare och bättre tänkte jag.
    Det är absolut viktigt att äta bra, näringsrikt och se till att få i sig tillräkligt med energi då man ammar och ska sköta bebis hela dagarna, annars orkar ju inte kroppen. Dock ska jag försöka bli bättre på att få i mig denna energi från bättre källor.
    Bra jobbat Annika! klart att man ska äta godsaker ibland, det är viktigt att njuta av livets goda. Men som sagt, kanske inte i form av sockerhaltiga/annat onyttigt i matväg varje dag utan njuta av det nu som då.

    SvaraRadera