Grått eller brunt?

Vi har sprungit på möten med olika banker de senaste dagarna för att få konkurrenssätta det lånelöfte vi fått och sätta lite press eftersom vi rätt fort märkte att vi är eftertraktade kunder. Nu ser det nog ut som att vi kommit fram till ett deal vi är nöjda över. Förvånansvärt roligt att ha låne-möten. Mycket nytt för mig att ha koll på, men oj vad mycket jag har lärt mig under den den senaste tiden.

Annat roligt jag syssalar med är att fundera över vilka material vi vill ha i nya hemmet. Köksdörrarna kommer bli vita, väggen i köket vitt glas (mellan övre och nedre skåpen) MEN köksdilemmat är färgen på köksbänken. Jag har länge tänkt mörk brun, men grå är den planerade färgen. Nu är jag osäker. Funderar även på att byta ut alla köksmaskiner från vill till rostfritt stål-om det inte blir hutlöst dyrt.

Det blir stora vita kakel i badrummet (exakta måtten måste vi ännu bestämma oss för) men vilken färg vill vi att golvkalet ska bli? dessa har vi att välja mellan:
http://www.upofloor.fi/upofloor_fi/upofloor_oy/etusivu/tuotehaku/ShowProduct.eviacms/product/17673/Urban%20Silk









Någondera av de mörkare tänker jag. Det beror väl kanske på om det blir brun eller grå köksbänk för att följa den röda tråden.

Glasskivan kommer väl ungefär se ut såhär:



En brun bänksskiva ungefär såhär:




...och en grå lite hitåt:



(tyvärr följer inte utsikten med de gråa köksbänkarna, då vore det ett enkelt val ;)

Vi ska nog ta några rundor i butiker för att kolla in exempelkök och fundera och känna efter. Som tur har vi tid på oss att besluta oss. Jag känner mig verkligen lyckligt lottad över att ha problem som dessa.

Ett stycke bostadsköp

Ja, det har vi skrivit under idag. Vårt första bostadsköp. Om ett drygt år får vi flytta in till vår egna lilla trerummare. Splitterny, bortsett från husets stomme som är en gammal industribyggnad. Nytt men ändå inte. Charmigt tyckte vi. Det nya hemmet ligger i sockenbacka, intill Tali idrottsområde.

Planlösningen nedan kommer snart vara vårt nya lilla hem.



Vi firar med cider i skumppaglas, mozzarella-tomatsallad, lite ostar och mycket planerande av val av kakel och andra inredningsdetaljer.

en söndag med träningsvärk i vaderna

Inspirationen har tydligen inte närvarat i mitt liv på länge. Inte gällande att skriva blogg iallafall. En liten gnutta inspiration fick jag i samma veva som jag fick en stor drös träningsinspiration. Inspirationen fick jag härifrån: http://www.bodyrock.tv/2010/02/05/550-rep-muscle-murder-workout/
Nu banne mig så ska jag bli stark. Och lite snygg. Och hör sen. Jag ska bara bli frisk först så att jag kan sätta igång och träna.

På tal om träna och träningsvärk så har jag den värsta träningsvärken i vaderna idag. Men eftersom jag gillar träningsvärk så leker jag att jag gillar läget. Träningsvärken har iallfall sitt ursprung i snowboardåkning som jag idkade hela gårdagen. Vi hyrde bil, drog till messilä, åkte utför och åt middag i trevliga vänners sällskap. Eftersom jag inte stått på min bräda på mera än 6 år så var jag faktiskt lite nervös, men till min egen förvåning så satt känslan fortfarande kvar i kroppen och jag föll inte fler gånger än en (då jag var påväg bort från liften dessutom).

Helgens utflykt distraherade mig rätt bra från min verkligehet som arbetslös fysioterapeut. Eller arbetslös och arbetslös, jobbar faktiskt 5 skift inkommande vecka men eftersom det inte faller inom ramen "fysioterapi" så känns det ändå somom jag vore arbetslös. Jag har febrilt sökt allt som kommit i min väg, och lite utöver det desstom. Jag har varit på ett par intervjuer men hittills så verkar jag inte vara "den någon söker". Så för tillfället är jag en liten aning modfälld men det hör väl till processen. Jag är nog glad över det jobb jag har för tillfället och att jag har mäjlighet att göra inhopp tillsvidare.

En del spännande, mycket roligare, saker är dock på gång men mera om det avslöjar jag då saker och ting är spikat, vilket det torde vara på tisdagen...

Om bloggar och bilder

Jag har haft rätt mycket tid till att bara slösurfa de senaste dagarna vilket har lett till att jag hittat några nya bloggar och även återuptäckt nån som fallit mig i glömska. Skönt att ha tid för sånt!
Det som fallit mig in är lite smått avundsjuk på några få bloggar som pryds (till stor del utgörs?) av vackra och talande fotografier. Det är nog sant som man säger att en bild säger mera än tusen ord.
Egentligen är jag nog inte avundsjuk då jag tänker efter. Jag är glad över att det finns andra som har lite mera konstnärligt sinne än jag har men att jag ändå får ta del av det...och samtidigt få ta del av en liten bit av nån annans liv. I bilder. Det tycker jag att är fint. Jag verkar befinna mig i ett skede då jag inte orkar med så mycket text..orkar inte riktigt ta in så mycker ord. Vet inte om jag rensar skallen eller om det pågår massdöd av mina hjärnceller. Oavsett är det skönt med bilder.
Ett par vackra bloggar med vackra människor gör min vardag lite mera vacker justnu. Tack ska ni ha.

Home sweet home

Nu är jag hemflyttad. Den sista tiden i Jakobstad var riktigt bra-faktiskt. Jag uppskattade jobbet, kollegorna, utmaningarna. Jag fick ett varmt farväl av mina jobbkompisar, blev riktit rörd. Jag är glad över att jag åkte. Men visst är det skönt att vara hemma. Alldeles fruktansvärt skönt. Det jag ritkigt påtagligt saknar är pudelpromenaderna med Ylva. Snart lär jag väl också sakna att ha ett jobb att gå till, men än sålänge njuter jag av att vara lite ledig, sova lite längre om mornarna, fixa en hel del praktiska saker, och äntligen komma in i träningsrutiner igen. Åå vad jag har saknat träningen! mina muskler har förtvinat till nästintill icke-existerande under tiden i Jakobstad så nu ska jag påbörja projektet att hitta dem igen (läs: jobba hårt för att bygga upp dem igen) Men det känns faktiskt bara roligt att sätta igång med det projektet. Jag inledde det med en intensivkurs i core-träning igår och idag. Imorgon blir det löpning om temperaturen tillåter.

Att ha Frank nära känns som lyxliv. Att bo ifrån varandra hoppas jag vi aldrig prövar på igen.

Linn Fellman, Fysioterapeut

JAAA! nu är jag äntligen legitimerad fysioterapeut. Jag hade tänkt sätta upp en bild på min mapp med alla viktiga bevis på att jag är färdig och mitt examensarbete, men det är jag för lat för att göra. Jag tycker att det är omständigt att ladda upp bilder. Eller snarare det att få in bilderna på datorn överhuvudtaget. Intressant hur vissa saker helt enkelt tar emot. Flytta över bilder från kameran till dator, att tvätta kläder och torka damm tar väldigt mycket emot för mig.
Tillbaka till huvudnyheten. Jag är alltså äntligen färdig. Vem hade trott det? jag tvivlade nog skjälv många gånger då jag satt ensam och stirrade på mitt examensarbete som stampade på stället. På nåt konstigt vis blev det färdigt i allafall. Det firades tillsammans med goda vänner och en hel det skumppa i fredags.
Nu saknas bara den lilla detaljen JOBB efter från och med årsskiftet, men det orkar jag inte stressa över ännu. Sen då jag ringt runt till alla ställen jag kan komma på och fått nej från varje så börjar jag panikstressa. Tillsdess ska jag njuta. Dessutom ska jag faktiskt inleda första dryga veckan i januari men lite semester. Sådeså.

Men ännu är det inte semester, tvärtom så ska jag efter publicerande av detta inlägg bege mig mot tåget tillbaka till Jakobstad. Två veckor (7dagar jobb) :)) av jobb återstår på Malmska, sen flyttar jag hem på riktigt.

Upptäckt i jakobstad. del tre.

Jag har säkerligen upptäckt en hel bunt med saker sedan rucoladramat, men har inte orkat plita ner dem och nu har jag förträngt var jag upptäckt. Det bevisar antagligen att de upptäckterna är ungefär lika viktiga som rucolan. Vilken jag för övrigt nu har hittat i både citymarket och prisma. hehe.
De senaste veckornas upptäckt tycker jag är väldigt trevlig eftersom jag råkar vara en pudel-fantast. Det finns nämligen massor med pudlar i denna lilla stad. Rättade bestämt sex styckern har vi träffat under de senaste två veckorna och de är lika fantastiskt glada som pudlar brukar vara, vilket jag blivit glad över eftersom jag ett tag var lite rädd för att jag gjort en upptäckt att största delen av hundarna i jakobstad är icke-socialiserade och är arga och bitska. Detta pga av att Cafu blivit attackerad på trottoaren och att vara och varannan hund skäller eller morrar då man går förbi. Det stämmer alltså inte..eller så är alla hundar förutom pudlarana bitska och associala- alternativt är jag rasist och anser att pudel är den idealiska hundrasen i alla avseenden. Vilket jag i och för sig tycker, men man borde väl vara dipliomatisk
Anyway så var min poäng att det finns mycket pudlar här, vilket jag tycker att är trevligt. ( dessutom har pudelägarna varit utomordentligt trevliga. sådan hund sådan ägare, eller hur var det? ;))
Jag bjuder på en bild på älskade plutt-Cafu.


Det är reda way past my bedtime men jag är för ovanlighetens skull inte dödstrött. Kan eventuellt bero på att jag sov en timme fram till kl 18. kanske finns det en koppling.

Imorgon har fantastiska Frank födelsedag och jag har inte fått tag på hans födelsedagspresent. Så nu får han den (förhoppningsvis får jag tag på den överhuvudtaget) inte på sin födelsedag, vilket känns tråkigt. Men åtminstonde åker jag hem imorgon vilket han förhoppningsvis uppskattar ännu mera än presenten han får i ett senare skede.
En stor orsak, förutom Franks födelsedag, är att jag har examensdimission på fredagen. Jag blir äntligen officiellt legitimerad fysioterapeut. Det kommer firas med skumppa!!