Jarkko och pudeln

Ikväll har vi firat Jonas 27 år. Grattis Jonas! Skumppa i Rööperi och tapas på Bar Teos, följt av kaffedrink på Tintin och Eurovison på Nation kan väl inte bli fel(?) Nej, det blev alldeles rätt. Det enda som blev fel var att min vänstra sko tappade sin lilla klack, men det åtgärdas av skomakaren i utbyte av ca 12€ så det räknas inte som någon värre katastrof.
På väg till nationen (Vasa nation förstås) fick jag syn på en underbar liten pudel. Den såg ut som en miniatyr version av Cafu. Självklart gick jag raka vägen fram och frågade ägaren om jag fick hälsa. Det fick jag, men pudeln ville inte hälsa på mig. Den pussade dock Sabina på handen. Efter att ha lämnat pudeln konstaterades det att det tydligen var Jarkko Ruutu som höll i kopplet. Jaha. Jag hade inte ens ett minne av hur Jarkko såg ut IRL, jag var alldeles för begeistrad av pudeln för att ens notera alla ärr han hade i ansiktet (vilket andra närvarande tydligen hade noterat. )Kan i allfall konstatera att Jarkko har en jäkla bra smak då det gäller hundar. Hyvä Jarkko!

Söndrig

Strax efter att jag skrev det förra inlägget insåg jag att jag fått vara skadefri ovanligt länge. Jag brukar vanligtvis konstant ha känningar av antingen mina knän (som redan har brosksskador och brukar värka och bråka), min högra axel(som är kroniskt inflammerad och som brukar blossa upp så fort jag anstränger den/tränar för mycket eller för hårt), min rygg som varit mer eller mindre problematisk sen jag bodde i vasa, min nacke som låser sig några gånger om året eller mitt högra baklår som jag skadade under gymnasietiden och som antagligen består av en stor mängd ärrvävnad.
MEN, nu har jag faktiskt varit relativt symptomfri ett bra tag. Till stor del av mycket "terapeutisk" träning. Prioriterar mycket av min träningstid till att träna upp stabiliserande muskler kring knän och axlar, tränar de djupa magmusklerna och försöker vara medveten om min hållnig i vardagen. Det ger tydligen resultat! Stora lårmuskler är inget problem i jämförelse med smärta och värk förorsakat av ovanstående problem och skador.

Svullo

Nu har jag cyklat till och från jobbet 2-4ggr i veckan under en dryg månads tid. Det innebär i praktiken drygt 33km/cykeldag. Från första början har jag försökt cykla med "låg växel taktik" för att få uthålliga muskler men försöka att undvika biff-ben. Jag har dock misslyckats. Prövade precis mina små J-lindeberg jeans (som jag bara kan använda då jag befinner mig i nedre kanten av min normala vikt) och lyckades knappt dra upp dem över låren, däremot satt de helt ok vid midjan. Suck. Skulle visa en bild om jag orkade.
Jag skulle så väldans gärna använda mina snygga jeans under helgen, men jag vågar nog inte ta risken att förstöra dem.
Nu ska jag ta mina lår och mina lyxproblem, slänga upp dem i soffan och kika film.

Dendär tiden

Idag har jag vaknat 06.00, dödstrött. Vaknat på cykeln på väg till jobbet, jobbat 8h, cyklat hem via för att hämta träningstillbehör, joggat till gymet, tränat styrka, pilates och djupstretchat, gått via alepa på hemvägen, duschat ätit och nu sitter jag här typ 5 minuter till och sen ska jag sova. Detta innebär alltså att jag inte hunnit umgås med min man alls, inte hunnit ta ansvar för hunden (det har Frank gjort). Hur ska man nånsin ha tid med allt man vill och borde? man hinner ju för sjutton inte med nåt alls som en vanlig dödlig heltisdarbetande människa. USCH! Jag ska sluta heltidsarbeta så fort jag blir rik. 8-14 skulle passa mig perfekt. 9-13 vore ännu bättre. Tänk så mycket roligt man skulle hinna med- förutom vardagstråk som matlagning och städning (det hinner jag ju knappt med som det är). Man skulle hinna träna (i lugn och ro) umgås med sin man, ta långa promenader med hunden varje dag, gå på kaffe med vänner, läsa böcker, studera mera...the list goes on i det oändliga. Har nån kommit på hur man kan lösa detta problem?

Bekännelser

Ja, dethär sockerprojektet skippade jag rätt fort efter värmeböljans ankomst. Den senaste veckan har jag ätit glass nästintill varje dag. Vilken tur att det äntligen regnar! Nånej, jag tror egentligen inte på total förbud utan att man mår bäst av allt med måtta. Socker känns dock mycket onödigt att tillföra kroppen, men samtidigt så ska man njuta av livet. Jag har njutit mycket av mina många glassar. Vilken tur för mig att jag cyklar bort ca 800kcal om dagen.

Det har varit busy, busy den senaste dryga veckan. Mycket jobb och mycket roligt. Har firat fd arbetsgivarens 30 års dag i mycket trevligt sällskap och njutit av att träffa nya, alldeles underbara människor. Underbara människor och tankeväckande bilder och diskussioner fick jag ta del av under torsdagens vernissage.
Här fastnade både mitt ansikte och ben på bild, haha. Check out utställningen om ni har möjlighet!

Choko

Ingen hänger tydligen med på socker-strejken. Men det gör ingenting, ni hinner ännu med! Den börjar imorgon eftersom Frank bakade chokladkaka idag. Ni som inte hänger med får gärna komma på besök och äta upp den så det bli enklare för mig att låta bli den- Välkomna!

Socker strejk

Jag påbörjade cykelsässongen för 3 veckor sedan. Det har inneburit att jag cyklat till jobbet 4 dagar i veckan. Jag har, som tidigare nämnt, en jobbväg på 16.5km. En väg. Jag tyckte att jag kom igång riktigt bra. Inte alls så tufft som jag trodde det eventuellt kunde vara och oj vad skönt att få in riktigt mycke nyttomotion i vardagen (behöver jag tillägga att jag med gott samvete hoppade över alla spinningpass och joggingturer), "sparar" tid genom att få in all konditionsträning och bara ha styrketräningen kvar att planera in i schemat. Perfekt trodde jag. MEN, förra veckan drabbades jag typiskt nog av en inflammation i baklåret så nu är det vila och burana som gäller. Jag blir alldeles tokig!! Efter en veckan av immobilisation pga av flunssa och inflammation är min träningsabstinens påtaglig mer eller mindre konstant.
Efter några dagar av vila ska jag långsamt och försiktigt försöka komma igång igen genom att cykla varannan dag: må, ons, fre och förhoppningsvis öka till fem dagar i veckan så fort kroppen hänger med i svängarna. Förhoppningsvis hinner jag hoppa på beach 2010 tåget igen.
...Vid närmare eftertanke spelar det ingen roll vilken form jag är under sommaren eftersom jag ändå kommer jobba inomhus hela sommaren. Återigen utan någon semester. Tjohej.

På temat träning och beachform så inleder jag Maj månad till ära socker-strejk. Who´s with me?

Resedrömmar

Det är inte jag som yogar på bilden, tyvärr.

Jag börjar bli riktigt trött på att ta det lugnt nu. Men det är nog ett gott tecken. Ett teckan på att jag börjar bli frisk. Framför allt saknar jag träningen! Istället för att träna så drömmer jag nu om wellnessresor. Fatima Witick är en av mina absoluta favoritinstruktörer och instruerar under resan ashtangayoga, pilates och djupstretchning. Att få träna flera gånger om dagen med en oerhört kunnig instruktör (Fatima lägger stor vikt på rörelserna kvalitet, att man lär sig grunderna ordentligt är A och O) i kombination med värme och semester vore underbart. Dock tror jag inte att det är särskilt realistiskt just nu eftersom jag inte har möjlighet att åka på resan i augusti pga jobb..två veckors resan till Thailand känns lite väl dyr med tanke på att vi precis köpt lägenhet...Åh, men jag vill!! Här kan ni läsa om resorna jag drömmer om:

http://www.finnmatkat.fi/Lomavalikoima/Ohjelmaviikot/Wellness-2010-2/
http://www.finnmatkat.fi/tui.aspx?id=87595

Om ni vill veta mera om Fatima hittar ni hennes hemsida http://fatimawitick.com