Den första tanden!

Idag kom de upp, Agnes två första tänder! Hennes dreglande, snorande och lite stegring de senaste dagarna har troligtvis berott på dem. Alternativt en kombination av det och liten förkylning. Förhoppningsvis har även de extremt horribla nätterna den senaste knappa veckan berott på de små tänderna. Jag upptäckte att de nästan kommit upp i går på eftermiddagen men hade inte riktigt spruckit fram ännu. Före läggdags igår gav jag Agnes lite panadol och tror ni inte att hon sov mycket bättre! Visst vaknade hon flera gånger, men var inte ledsen på samma sätt som tidigare utan somnade om nästan omedelbart då jag hjälpte henne att hitta tutten Ska bli intressant att se hur de kommande nätterna blir nu då tänderna kommit fram. Och ja, jag vet- det är många fler på kommande men kanske får vi en liten, liten lugn stund före nästa tänker dyka upp. Optimisten hoppas.

Eftersom jag trodde att hon var flunssig avbokade jag trevligt program igår och hade riktigt dåligt samvete då jag drog iväg med henne till centrum idag för att fixa några viktiga ärenden. Agnes var dock hur glad som helst i stan. Satt och hälsade "hej, hej" åt främlingar, åt sin lunch på café samtidigt som hon flirtade med andra cafégäster, sov sin förmiddagslur på 1,5h utan problem i vagnen trots att jag sprang omkring och fixade ärenden på mer eller mindre högljudda platser. Aldrig tidigare har det gått så smärtfritt att vara med Agnes flera timmar på stan. Ja, det var dessutom riktigt roligt hela tiden! Det enda minuset är bökandet med hennes kläder då man ska in och ut i butiker- sval sommar är helt klart den bästa årstiden då man har barn tycker jag.

Födelsedagen

Trots den katastrofalt dåliga natten blev min födelsedag alldeles fantastisk.Frank fixade ett morgonmål fullsmockad med vitaminer före han åkte iväg till jobbet. Agnes, som ju varit vaken största delen av natten, var en riktig solstråle fram till klockan 7.30 då hon blev trött. Det passade mig bra och vi tog en lång powernap tillsammans. Hela 3 timmar låg vi och snusade!

Klockan 14 kom min mamma hem till oss och jag själv packade väskan med lite festligheter och smink för att sedan åka iväg på en timmes massage. Otroligt skönt även om det gjorde ont. Skönt ont. Borde helt klart gå oftare!

Frank mötte mig efter massagen och vi begav oss vidare till Ravintola Torni.

Champagnen smakade bra, maten var god, vinet perfekt, efterrätten superb och sällskapet alldeles fantastiskt! Sällskapet hade dessutom gått och införskaffat mig en galen gåva- ett par Louboutins! Lovelovelove mina nya skor! Han hade lyckats fixa exakt rätt storlek (vi pustade båda ut då jag provade skorna och insåg att de var perfekta) och en klassiskt snygg modell som jag kan använda typ för alltid. Jag ska bära dem ännu då jag är 80 år! 

De är helt klart snyggare i verkligheten.

När vi kom hem igen fick jag många blöta bebispussar och kramar av vår lilla underbaring. Jag hade redan hunnit börja sakna henne.

Som pricket på i:et fick jag sova i sovrummet, förren stängd och öronproppar i öronen. Frank sov på soffan och skötte nattruljansen. Jag sov hela 6 timmar i ett streck vilket inte har hänt på ungefär ett år. 

Happy birthday to me

Agnes tycker tydligen det är så roligt att mamma fyller år att hon inte hinner sova. Efter pre-partyt mellan 2 och 3 sov hon 50 minuter och sen kickade hon igång den riktiga festen. Hon fick till slut komma och partaja mellan oss vilket hon nu gjort sedan 4 och visar inga tecken på att somna om. Så vi säger godmorgon och stiger upp.

Ny nivå

Igår nickade jag till flera gånger medan vi läste saga under förmiddagen. Ja, det går tydligen att somna samtidigt som man läser. Trötthet på en ny nivå.
Då undrar nån kanske vad fasen hon bloggar kl 3 på natten för. Tja, då man sprungit av och an till dotterns sovrum närmare 10 gånger de senaste 40min känns det liksom lite onödigt att ens försöka.
Efter ett par veckor i eget rum kan vi ju då konstatera att det inte verkar ha nån verkan. Andra tips?!?

Julklapparna

Jag insåg precis att jag inte har köpt någon julklapp ännu. Inte en endaste en. Inte heller har jag fixat några julkort eller bakat pepparkakor.
Däremot fick vi upp lite julbelysning för en vecka sedan och jag njuter av mys-faktorn som det ger. Men ja, dedär klapparna. Jag tror jag skiter i att stressa över det. Julen lär komma oavsett. Dessutom önskar jag mig inga julklappar själv. Jag har vad jag behöver och lite till. Lite bättre nattsömn står högst på min önskelista just nu men jag tvivlar på att det kommer att ligga inpaketerat under granen. Men vem vet.

Edit: Där ljög jag lite. EN julklapp har införskaffats redan i somras.En speciell liten gåva åt en speciell liten guddotter. 

Lyxnätter

Jag läser om hur Jusu och hennes familj har det just nu. och konstaterar att vi i jämförelse rena rama lyxnätter.
Allt är relativt.

Dessutom kan jag konstatera att jag nästan har förträngt hur de första månaderna var gällande magknip och gråtandet om kvällarna och nätterna (men hos oss slutade det ju oftast kring midnatt). Aldrig trodde jag att jag skulle glömma hur tufft och jäkligt det var. Och helt och hållet glömt har man ju förstås inte, men mycket av hur det verkligen var och hur det stundvis kändes har jag nog tappat bort någonstans på vägen.

In my face

Idag blev Agnes andra sovstund knappt 20 minuter lång istället för 1h 20 minuter som hon vanligtvis sover. Orsaken var att vi tog in henne på julfest då hon ännu sov i sin bilstol.
Då hennes goda humör, en stund senare, kommenterades var jag snabb att säga ungefär  "Egentligen är hon ganska trött och kommer att börja gnälla snart".  What!! I efterhand skäms jag över att det kom ut ur min mun. Ja, jag är lite ledsen över att jag tänkte tanken överhuvudtaget. Varför vara en riktig pessimist då dottern faktiskt var hur glad som helst. Visst måste man ibland vara ett steg före då man har barn, ha lite koll på vad som kommer bakom hörnet, men man behöver ju faktiskt inte ta ut saker i förskott.
Dessutom blev det inget trötthetsgnäll före långt senare. Närmare bestämt 3 timmar senare, strax föra nattningen. Fram till det, i hela 5 timmar (vad stor hon blivit som orkar vara vaken så länge!) var hon en riktig solstråle.
In my face kunde man ju då gott säga.

Jag fick mig en tankeställare.