Sockerbelastning

Sockerbelastningen var inte en så horribel upplevelse som jag väntat mig. Sockerlösningen var visserligen äcklig men det var ju bara 3 dl så den svepte jag fort. Illamåendet söm följde var rätt lindrigt. Jag är nuförtiden van vid mycket värre och dessutom gick illamåendet över i en lätt trötthet ganska fort. De två timmarna jag måste sitta där gick ganska fort och eftersom jag inte har obehag för nålstick och blodtagning så gjorde det mig inte så mycket att de var tvungna att sticka mig 5 gånger och gräva lite i ådrorna före de fick tillräkligt blod.
En av de lättaste sakerna hittills under denna gaviditet.

Nu sitter jag och njuter av att det är fredag. Och att jag precis har städat vårt hem (ja, jag orkade inte med torsdagsstädning igår). Snart kommer Frank hem med rökt fisk och ikväll ska vi spela spel.

förbjuden frestelse

Imorgon ska jag börja dagen med att gå på sockerbelastning. Det ska alla gravida i Helsingfors göra som är över 25år.
Det betyder bland annat att jag inte får äta/dricka annat än vatten 12 timmar före belasningen vilket för mig betyder att jag inte fått äta sedan kl 20.00 idag. Jag åt lite kvällsyoghurt lite efter kl 19 och det borde jag sådär normalt vara riktigt nöjd med fram till morgonen. Men inte idag. Nu då jag inte FÅR äta nåt så är jag självfallet sugen på alltmöjligt jag vet att finns i skåpen. Framförallt gröna oliver.
Jag tror att det helt enkelt är bäst att gå och sova så slipper jag stå emot frestelsen.

Stödstrumpor

...för att ta fasta på nåt positivt denna dag så måste det vara bemötande och betjäningen hos Terttu Lilja som jag besökte för att skaffa mig stödstrumpbyxor. Ja, du läste rätt. Stödstrumpbyxor. Jag är lite smått obsessed då det kommer till förebyggande av åderbråck och har använt knä-stödstrumpor i flera veckor. Nu tyckte jag alltså att det var dags att uppgradera.
Jag blev dock tipsad om att även pröva stöd stay-ups eftersom de ju även kan användas efter graviditeten. Fick otroligt bra hjälp med att hitta storlek och tips och råd gällande alltmöjligt man kan ha nytta av som gravid. Dessutom fick jag en trevlig rabatt både tack vare mitt yrke och arbetsplats (vi rekommenderar ofta patienter att besöka butiken om de behöver tex stödstrumpor) och dels för att de inte hade svarta vilket jag hade föredragit.
Förvånansvärt glad blev jag av att köpa stödstrumpor. Jag lär nog återvända inom kort för att skaffa mig ett par strumpbyxor också.

Gråtmild

Det har jag varit idag. Det är tydligen en blandning av hormoner och att jag inte sovit som plötsligt gjort mig alldeles överkänslig och har flera gånger fått anstränga mig hårt för att inte låta känslorna ta över. Små saker som annars skulle vara irriterande som idag att det ösregnade då jag skulle gå till eftermiddagens skolning i kombination med att jag glömt paraplyet som jag annars haft med i väskan varje dag i flera veckor och att min ena skosula gått sönder vilket gjorde att min fot blev dyngsur. Dessutom var förmiddagen så stressig att jag inte hunnit äta lunch.

Orsaken till att jag knappt sovit inatt är att mina höften (SI-lederna) grymt sjuka. Varje gång jag vänt mig, framförallt mot höger har det huggit till. På morgonen kunde jag återligen knappt stödja på mitt högra ben. Det har blivit bättre under dagen men bra är det inte. Om det håller i sig/blir värre lär det inom kort vara en omöjlighet att jobba.

Nåväl. även om jag flera gånger under dagen kännt för att lägga mig ner och gråta har jag lyckats låta bli. Fram tills att jag kom hem då jag grät som en liten snorunge. Det var tydligen bra för nu känns kan jag skratta lite åt migsjälv igen och vilken dramaqueen jag varit.

Idag hade jag tänkt styrketräna men det tror jag att jag skippar ifall att jag plötsligt inte får oväntad energi från ovan. Istället ska jag krypa under filten, sova lite och kanske se en film. Ta det lugnt och njuta av det.

In i vecka 23

Söndag igen och helgen har gått alldeles för fort som vanligt. Vi har haft en skön söndag med promenad i höstsolen, lite chill, bärande av brorsans nya säng (jag bar inte utan hjälpte till genom att se på, hehe), och avslutningsvis obligatorisk söndagsträning och bastu. Idag körde jag hårt med mina armar och övre ryggen. Det är för övrigt armar och rygg jag mest fokuserar på då det kommer till styrketräningen. Nedre kroppen tränar jag försiktigt på grund av foglossningen.

Så här ser jag och magen ut numera. Den har vuxit med grym fart de senaste veckorna! Nu har vi inlett vecka 23.

Tack föresten till er fina som kommenterat och mailat gällande rådgivningsbesöket och viktuppgång. Det är fint att ni bryr er. Dock behöver ingen oroa sig över mig. Jag har nog kommit över den lilla svackan som besöket förde med sig och jag fokuserar nu, precis som tidigare, på att äta näringsrikt och bra och röra på mig så mångsidigt och så mycket som känns bra för mig. Sen får vågen säga vad den vill.

På tal om mångsidig träning så ser den inkommande träningsveckan mycket inbjudande ut. Jag har planerat in mag- ryggträning (mamma-gymnastik grupp) på måndagen, på tisdagen blir det vattengymnastik, onsdag pilates och ashtangayoga, söndag styrkesträning. Torsdag, fredag och lördag är tänkte jag få in nåt hemma-yoga pass, kanske ett styrketräningspass till och nån lite längre promenad.
Nu är illamåendet såpass lindrigt att det inte hindrar träningen alls och jag försöker att njuta av det fullt ut så länge jag kan (..vet ju aldrig när foglossning eller eventuella sammandragningar begränsar träningen igen).

Älskade hem

Före vi flyttade till vårt nuvarande hem bodde vi på 35kvm. Vi hade inte plats att bjuda in middagsgäster och övernattningsgästerna som på bäddsoffan i vardagsrummet/köket och det fanns inte mycket ledig golvyta att gå på eller ännu mindre umgås på. Vi sade ofta att när vi flyttar ska vi bjuda in vänner på middagar och njuta av att kunna erbjuda vänner och familj övernattning i gästrum. Visst brukar man säga att "finns det hjärterum så finns det stjärterum" men ärligt talat, efter 6 år i minimal läghenhet, så är det nog lite trevligare att träffas och umgås om alla har en stol att sitta på och det finns en liten aning mera space att umågs på.

Nu är bor vi äntligen i vårt nya hem, på välanvända 57,5kvm, och de senaste veckorna har vi verkligen börjat realisera våra tidigare tankar. Under de senaste dryga två veckorna har 7 personer sovit i vårt gästrum och 14 (edit: 16) personer ätit vid vårt matbord (oss två borträknade).
I love it! Tack till alla gäster för att ni förgyller vår vardag och välkomna igen.

...och ja, för er som har frågat så vi ska försöka fixa ihop en inflyttningsfest i nåt skede under hösten. Tiden har flugit iväg-men den kommer!

Det fixar sig

Vet ni, min moderskapsledighet inleds officiellt om exakt 3 månader och lillknyttet anländer ju ca en månad efter det. Det låter ju inte så farligt, eller hur.

Det här fixar vi nog!