Sugrör

 

 Agnes har inte varit intresserad av att lära sig att dricka med sugrör. Vi har prövat några gånger och hon har absolut inte haft lust att sätta sugröret i munnen. Ibland i näsan dock. Men idag tyckte hon tydligen plötsligt att det var dags. Det var en hit. Ja, ni ser ju.

 

 '

 

 

Första graviditetsinfon

Nyheten nedan är den huvudsakliga orsaken till att denna blogg nästan varit död ett bra tag. Jag har nämligen varit oerhört trött. Tacka vet jag Agnes långa dagslurer för jag har nämligen också sovit om dagarna då hon har sovit. Dessutom har jag mått illa mer eller mindre från morgon till kväll. Jag mår fortsättningsvis illa varje dag, mest på eftermiddagen och kvällen.
Men, även om det hittills varit rätt tungt så har jag ett annat perspektiv än då jag var gravid med Agnes. Jag vet ju att det sist och slutligen är en kort tid det handlar om- även om illamåendet eventuellt håller i sig i många veckor ännu (var ju ordentligt illamående i över v 20 med Agnes...). Och tiden gå otroligt mycket fortare med en ettåring att sköta om dagarna.
Värsta tröttheten har lättat men illamåendet håller, som sagt i sig. Träna har jag inte alls orkat med men ser verkligen fram emot att komma igång igen så småningom. Det som oroar en del är att foglossningen gjorde entré redan i vecka 10 och jag har ibland så ont att jag inte kan flytta tyngden helt till höger ben. Blixtrar till ordentligt i högra SI-leden. Men man kan tydligen pröva på akupunktur mot foglossningsbesvär i Jakobstad- det kommer jag fråga efter så fort vi har flyttat!

Ryvita står inte så högt i kurs denna gång men det gör däremot ruispalat och, efter att blivit tipsad efter sur-inlägget, granny smith äpplen. Jag är helt klart sugen på mera kolhydrater än vanligt. Ibland är det pasta som gäller, ibland potatisgratäng (fast det har jag inte orkat laga, bara varit sugen på). Jag har haft sug efter pizza, vilket normalt aldrig händer, och jag har t o m ätit en hamburgare en gång (har inte hänt på många år!). Försöker dock att inte ge efter för onyttiga sug så ofta eftersom det känns viktigt att sköta om kroppen extra bra nu. Samtidigt är de mest konstiga, och ibland onyttiga, maträtter det enda jag kan tänka mig få ner.

Beräknat datum för knyttets ankomst är 29.11 så vi har alltså en bra bit kvar. Med tanke på hur stor mage jag har redan nu ska det verkligen bli intressant att se i vilken storleksklass den slutar.

I väntan på vintern

Ja, många av er hade alldeles rätt gällande begäret efter nåt surt. Vi väntar en ny familjemedlem i vinter.

(Själv kopplade jag faktiskt inte ihop suget efter surt och den lilla typen i magen (faktiskt) även om det ju är rätt uppenbart då jag tänker efter.)

Suraste

Jag hittade denna godis i lokala R-kiosken. Suraste jag smakat hittills!

 

Edit: Frank fick en av godisarna. Två sekunder efter att han satt den i munnen såg det ut som att fick nåt slags anfall och spottade ut den. Så surt är detta godis.

Riktigt surt

Jag blir relativt sällan sugen på godis. Jag köpte nästan aldrig blandade godispåsar från butiken. Då jag blir sugen är det i regel alltid salmiak, typ turkisk peber, eller (oftast) mörk choklad. Chokladen gärna i kombination med kaffe. Om jag köper lösgodis köper jag bara en blandning av salmiak och alltid ufon (de runda, rosa lite sura).
Men nu har jag haft ett kraftigt sug efter riktigt sur godis ett tag. Jag har tittat i butikens godishylla och kan inte, genom att titta på och läsa på påsarna, hitta nån sort som verkar riktigt, riktigt sur.
En aning sura lösgodisar är ju "sura gubbar" (runda, platta i olika färger) och sura runda (liknar lite "sura gubbarna") som det står LG på (tror jag).  Sura dödskallar faller inom samma surhetskategori som de tidigare nämnda.
Men dessa är inte alls tillräckligt sura! Finns det faktiskt inget surare? Nåt riktigt, riktigt surt..?

1:a Maj

Vilken alldeles fantastiskt skön första maj vi har firat i år! Vi inledde traditionsenligt med sång i Kajsaniemi. För en gångs skull kändes det inte tidigt att hinna dit i år.

Agnes fick sin första 1:a Maj ballong. Utan tvekan sa hon "MYY" så självklart fick hon en Lilla My ballong. 

 

Sen blev det lunch med en stor del av min familj i glaspalatset varefter det blev sovdags för Agnes och promenad i solen genom Tölö och ut till vattnet för mig och Frank. Fick konstatera att denna tös numera sover väldigt dåligt så vagnen rör på sig så det blev en ovanligt kort vila. 

Festandet fortsatte hos en av mina systrar. Hela eftermiddagen och kvällen njöt vi av mat, dryck, trevligt sällskap och massor med lek för Agnes del. Hem kom vi precis i tid att skyffla i lite gröt i dottern, byta om och direkt i säng.

Inga konstigheter men det behövs det inte för att ha en alldeles förbannat bra dag!

Det vi uppsakttar

Jag fortsätter på samma tema. Sömnen. Det börjar väl vara mitt specialtema vid det här laget.
 
För att väga upp det jag har skrivit om sovandet som inte fungerar så ska jag skriva om det som verkligen fungerar, nämligen dagssömnen. Ganska exakt (vi har överlag ganska exakta rutiner då det gäller mat- och sömntider) klockan 12 lägger jag ut Agnes i vagnen. Säger "sov riktigt gott", knäpper på babyalarmet och lämnar sen henne ute på balkongen. I 9 fall av 10 somnar hon utan att behöva "nattas" mer än så och sover sedan mellan 2 och 3 timmar. Så här galet lyxigt har vi haft det i flera månader och jag uppskattar det verkligen. Skönt med en så viktig del i vardagen som fungerar utan problem. Man måste se till att njuta så länge det varar.

Tilläggas bör också att Agnes somnade helt utan protester och skrik ikväll. Men så hade vi också gett henne lite panadol. Så mycket möjligt att det är tänderna som stört henne om kvällarna.