Sagostund

Läser är något vi gör mycket tillsammans med Agnes. Helt enkelt för att hon gillar det och jag gillar det och även Frank har börjat njuta av sagostunder tillsammans med dottern. Vi har i regel många sagostunder varje dag. Oftast före hon ska sova eftersom det är en bra aktivitet för att lugna ner henne och hjälper henne att komma till ro fortare.

Vi läser nästan uteslutet böcker med tjocka sidor så att hon själv kan vända på "bladen", vilket hon tycker att är roligt och blivit riktigt duktig på. Dessutom är hon så förbaskat kvick i händerna och fingrarna att hon fort river sönder vanliga böcker eftersom hon älskar att "smaka" på papper.
Vi har fått en hel del böcker av min syster, av vänner (Nicke och Maria, vi läser mina mjuka vänner Djurungar VARJE kväll! :)) och jag har dessutom nätshoppat en hel del böcker till henne. Ändå har jag svårt att hålla mig från att inte köpa mera. Ska försöka hålla mig tills hon blir lite större och vi kan börja läsa en massa härliga klassiker för lite större barn.

Sköna dagen

Trots att jag kände mig som en zombie då det var dags att vakna blev Agnes 9 månaders dag riktigt bra. Vi besökte Marika och Elliot och det var så trevligt att prata och leka att största delen av dagen gick i ett huj. Agnes somnade omedelbart efter besöket och sov hela 2h! så nu torde vi ha justerat rutinerna igen efter byte till vintertid.
Pappa fick fortsätta fira Agnes på tumis en stund medan jag drog mig till gymet för ett försök att bromsa musklernas förtvining. Efter kvällsdans, kvällsgröt och sagostund somnade Agnes dessutom omedelbums (!! händer inte ofta) efter sista mjölken.

Vi ska fortsätta den sköna dagen med gårdagens avsnitt av Solsidan. Sen är jag nog laddad för att orka med ytterligare en natt. Fast vi hoppas förstås på att det blir en bra en denna gång.

Grattis Agnes 9 månader!

Galet att hon är 9 månader redan. Vår lilla bebis som snart inte alls är någon bebis mera.

 

Sov älskling, sov.

Vi hade äntligen rätt bra nätter före vi åkte till vasa. Agnes åt oftast en gång eller inte alls före ca klockan 6 då hon åt oftast sov en dryg timme till- ibland nästan två. Dock vaknade hon flera gånger under natten men somnade fort om då man gav nappen, vyssjade lite med handen på huvudet.
I vasa vaknade hon många gånger om nätterna och lugnade sig inte före hon fick mat. Det slutade med att jag gav mat nästan direkt eftersom jag tyckte det var jobbigt att hålla alla andra vakna. Under resan var hon dessutom sjuk och extra ynklig.
Nu har vi haft riktigt dåliga nätter i ett par veckor igen. Agnes vaknar ofta och är ledsen och det tar ofta rätt länge före hon lugnar ner sig igen- och det går i regel aldrig att lugna ner henne utan att ta upp henne ur sängen.
I natt var hon vaken mellan ca kl 00:30 och 2. Eventuellt lite längre, jag vet inte för jag tog henne bredvid mig i nåt skede eftersom jag inte orkade hoppa upp och ner ur sängen.
Nu är vi bara trötta hela familjen. Jättetrötta. Jag undrar när vi ska få börja sova lite mera. Om några månader? Om ett år? Två? Kanske bäst att man inte vet.

Lås och bom

Jag har funderat på om jag borde göra bloggen privat. Orsaken är att det känns som att Agnes nu har blivit en helt egen individ på ett alldeles nytt sätt och jag är inte längre hundra på om det känns okej att skriva så mycket om henne. Alternativt kunde jag ju ändra hur jag skriver om henne.Knepigt.

I och för sig blir det inte så mycket skrivet överhuvudtaget just nu. Jag ska fortsätta fundera på saken lite till.

Ångrar

Oj vad jag ångrar att vi inte tog några fina proffs-foton på Agnes som nyfödd. På Agnes och oss.  Jag kom inte att tänka på det. Jag tänkte tydligen på så mycket annat just då.
Visst har vi en del bilder men inga sådana riktigt vackra som man vill göra förstoringar av och hänga på väggen. Det känns synd. Det ska vi absolut göra om det blir syskon någon gång i framtiden.

Hemma i Helsingfors

Det blev en flunssig vecka i Vasa och jag och Agnes satt mest inomhus på Brändö och snörvlade ikapp. Ett par besök hann och orkade vi dock med mot slutet av veckan före flunsan slog till igen för Agnes del.

Dagens lite trötta men mycket söta resenär i Ikalis. 

Nu ska vi alla, förhoppningsvis, sova gott i egna sängar och hoppas att vi sover oss i skick för morgondagens program.