Vad vi gör.

För en vecka sedan flyttade vi in i vårt nya hem. Under den gångna veckan har vi packat upp, packat upp och packat upp. Sen blev två tredjedelar, den äldsta och den yngsta, förkylda och det blev en liten paus i vår grymma fart vi fått upp. De två sjuklingarna tillfrisknade fortsatte vi att ordna i huset, åkte på många små uppköp, funderat på kommande renoveringar, tittat på utemöbler och grill. Köpt cykelsits och hjälm åt Agne och cykel åt Frank och invigt dessa. Lärt oss om vad som växer på vårt gård (tyvärr minns jag namnen på några fåtal men tror jag minns rätt ok hur de borde skötas). Funderat på tapeter, på kakel på luftvärmepumpar och gräsklippare.
Mellan varven har vi besökt lekparken, som finns på 2min gångavstånd otaliga gånger. Matat grannens kaniner med klöver, sprungit på altanen (Agens sköter om den biten), lekt på bakgården, ätit ute i kvällssolen, storhandlat mat och konstaterat att vi måste storhandla x3 för att få vårt stora kylskåp att se fullt ut. Ätit vietnamesiskt flera gånger. Haft tumislunch på stan med Frank. Ätit glass på torget (och tappat en glass boll i famnen). Haft en hel del besök (och mera vill vi ha! :)), plötsligt fått sova längre än till kl 6 om morgnarna, badat bastu, handlat bakverk och färskt bröd från bageriet som ligger knappt 500m från vårt hus. Varit på rådgivningsbesök och ultraljud. Bland andra saker.

Landar

Igår körde vi upp till Jakobstad och idag har vi officiellt bytt boendekommun. Känns dock som att vi bara hälsar på eftersom vi inte fått flytta in i vårt hus ännu. Det får vi göra senast om en vecka, förhoppningsvis tidigare. Som tur fick våra saker flytta in så de väntar nu på oss i två rum.

Avskedet av lägenheten och Helsingfors var hjärtskärande. Men det lär väl lätta med tiden. Jag tror det känns bättre bara vi får börja fixa i vårt krypin och börja landa i den nya verkligheten på riktigt.

Inte ens halvvägs

Läser på fb om en till liten människa som kommit till världen. Jag önskar att vi redan kommit oss så långt. Känns lite oroväckande att redan känna så här. Har ju inte ens kommit halvvägs. Har säkerligen att göra med att jag redan, nu i v 17+1, är ungefär lika stor som jag var med Agnes i vecka 30 (!!!) Ja, inte bara min åsikt utan det var även Franks konstaterande då vi igår såg på lite gamla magbilder. Denna, redan extrema, klumpighet i kombination med foglossningen gör sitt.
Samtidigt är jag ju så oerhört glad och tacksam över att vi kommit så här långt och allt verkar bra. Det är ju det som är huvudsaken. Vi får bara tro och hoppas det går bra ännu drygt 20 veckor till så vi får träffa typen där inne. För vi är ju så nyfikna!

Resan

Det är så mycket på gång nu att jag glömt att berätta att vi bokade en resa för ett tag sedan. Närmare bestämt till Kroatien. I början av september bär det av till Split några dagar och därifrån ut till ön Brac där vi stannar resten av veckan. På Brac har vi hyrt en lägenhet tillsammans med en del av mina syskon och några hundra meter ifrån hyr en del av släkten ett hus. Riktig släktfest med andra ord. Lite stad, lite sol, härligt folk (och många som springer efter Agnes), god mat..Det blir super!

 

Bilden är hittade jag på http://www.scandorama.se

Favorit i repris

Jag hade tänkt bjuda på en bildkavalkad från dagen. Vi har hunnit njuta på stranden, haft picknick, dansat till live band, ätit korv och våfflor, blåst såpbubblor, lekt i lekparker och dessutom packat en del. Bildbevis finns från många av stunderna men nu hittar jag inte datasladden. Förhoppningsvis finns den hos min bror.
Istället för bilder från idag blir det en favorit i repris från förra midsommaren

Det har minsann hänt en hel del under det senaste året. Det går tex inte att ha en lugn picknick i det här skedet. Jag vet inte hur många gånger Frank sprang efter Agnes (Frank eftersom det tar mig en halv evighet att ta mig upp då jag suttit på hårt en stund) under tiden vi försökte oss på att sitta och äta. Så länge hon är inom synhåll får hon greja på för sig själv men hon är en lite väl modig en vår tös och drar utan tvekan iväg på äventyr på egen hand. Mamma eller pappa behöver inte vara i närheten om man frågar henne.

Midsommar

Så här såg det ut hos oss idag på morgonen. Nu finns det ännu flera färdiga lådor i staplarna och jag kan konstatera att största delen redan är packat. På en dryg dag. Skönt!Nu kan vi utan stress njuta av en eftermiddag utomhus. Planen är att ha picknick och gå på koloniträdgårdens midsommarfest med levande musik, våfflor och grillat. En lite annorlunda variant av midsommar men bra ändå.
Ha en fin midsommar! Ta hand om varandra.

 

Agnes hjälper till med packandet förstås. Vi kommer nog hitta en och annan överraskning i lådorna då vi packar upp.

Packa, packa

Idag inledde Frank sin semester och började med att hämta flyttlådor. Nu har det packats effektivt under förmiddagen och extremt effektivt då Agnes sovit. Har helt klart hittat en dold talang- jag är sjukt organiserad och snabb då det kommer till att flyttpacka. Det jobbigaste är att hitta vettiga sätt att packa kläder. Tips? Nästan alla mina kläder, Agnes kläder och alla lakan och handdukar har jag packat i Ikeas dimpa kassar. I dem hålls de vikta då man packar riktigt fullt. Vi skulle dock behöva rätt många till men orkar knappast iväg ett varv till Ikea bara för det.

Problemet som nu dykt upp är att min högra SI-led protesterar som aldrig förr. Går omkring och haltar, är ofta rädd för att lita helt på högra benet och att komma upp ur sängen (för att inte tala om vända mig i sängen- höftlyft orsakar ofta blixtrande smärta) är riktigt knepigt. Packa måste jag (vi) göra själv men nu överväger jag nog allvarligt att anlita en firma som fixar slutstädningen för att bespara mig själv lite smärta. Det ska ju dessutom packas upp sen  och städas en del sen också....