Sova sittande

Inatt sov gullungen ca 5h i ett kör! jag trodde inte det var riktigt sant. MEN hon sov i min famn(!) efter x-antal försök, som alla slutade med att hon vaknade och skrek ett tag till igen, att lägga ner henne gav jag upp. Jag fixade med kuddar för att kunna sitta i halvliggande ställning och slumrade sedan med en bebis i famnen fram till första matstunden. Och, ja jag vet att detta var en dålig idé. Vänjer hon sig vid att få sova i famnen även på natten så har vi riktigt knepiga tider framöver.

Trots en nästintill sömnlös natt för min del (tack och lov för de fantastiska hormonerna som ger en superpowers!) tog jag, efter rådgivningen, babyn och hunden på en timmes promenad i tövädret och snöhögarna. Konstaterade att det nog kunde vara fiffigt med en redig, stabil vagn i det här föret i alla fall. Vår nuvarande är lätt, smidig, lätt att ta med i bilen, rymms bra i bussen och kommer att vara underbar då snön smälter. Men som det ser ut nu lär det ta ett tag före dessa snömassor är väck.
Jag funderar på en vagn typ i stil med emmaljungas city cross...(?) Har ni tips på en stabil vagn som fixar oplogade snövägar och ordentligt ojämnt underlag?

Nu ska jag försöka lägga ner en sovande liten tös som snusar sött på armen...

Den där sömnen

Efter nästan 6 timmar av hysteriskt skrikande gick natten som tur helt bra. Agnes somnade fort om efter sina matpauser.

Trots att jag känner mig grymt sliten idag lyckades jag få ut migsjälv babyn och hunden ut i solen fär lite frisk luft. Jag som längtat efter mildare väder har ju fått min önskan uppfylld men det jag inte tänkt på är att det är nästintill omöjligt att ta sig fram med vagn i dessa snömassor. Vi fick helt enkelt gå fram och tillbaka längs med samma väg ett par gånger eftersom de flesta cykelvägar inte är plogade utan består av en nertrampad stig. Nåväl, även om själva promenaden var lite enformig och trist så var det skönt att vara ute. Agnes somnade ganska fort i vagnen och jag hoppades på att hon skulle forsätta sova ett tag då vi kom in men nej så fel jag trodde. Vi umgicks ett tag men sen blev hon helt tydligt supertrött och man kunde riktigt se hur hon kämpade för att hålla sig vaken. Men sova skulle hon inte. Det tog nästan ett par timmar och mycket gnäll före hon tills slut somnade- i bärsjalen. Hennes lilla säng används mindre och mindre eftersom det är super svårt att lägga ner henne utan att hon vaknar och lyckas man så sover hon oftast bara en liten stund. Bäst sover hon i famnen eller riktigt nära kroppen och tydligen även i bärsjalen. Jag har försökt att få henne att somna i vagnen även inomhus, tänkte att det borde väl funka rätt bra eftersom hon somnar rätt fort då vi går ut, men det fungerar inte alls.

skräp

Jahapp. Det bästa dagen hittills (nästintill noll skrik) följdes då av en kinkig dag och skrikfest 2000 från ca kl 17 och fortgår fortfarande nu, klockan 21.40. Frank har pass nu och jag andas lite före det blir skiftesbyte igen.

Det är nästan ännu jobbigare att se och höra henne skrika hysteriskt i flera timmar nu efter att ha sett hur det kan vara då hon inte har ont utan är nöjd och tillfreds. Det var ju så härligt att kunna umgås med henne på ett alldeles annorlunda sätt än då nästan all vakentid går till att skrika.

Förhoppningsvis går det över om några månader. Jag nämligen börjar tappa hoppet att nåt av alla tusen saker vi försöker med ska fungera...

Å andra sidan sa zonterapeuten att det kan bli mera skrik ikväll och natt, en reaktion av behandlingen. Skrik är det alright. Vi lär ju se om det är en reaktion eller om det bara är så här vi ska ha det ett bra tag fram över. Just nu vågar jag inte riktigt tänka positivt.

Zonterapi

Igår var vi på den första zonterapi-behandlingen. Agnes var nöjd och verkade njuta under själva terapin. Och hör och häpna, vi har haft vårt första dygn utan skrikfest! Jag var lite nervös då Agnes var så lugn och nöjd hela kvällen igår, tänkte att nu blir det säkert magont och skrik på natten igen istället. Det blev det inte utan hon sov gott hela natten, åt som vanligt med 2 timmars mellanrum, men inget magont eller skrik. Man tror knappt att det kan vara sant att få ha det så här.
Idag mitt på dagen har hon igen varit lite gnällig och haft en aning magknip men har inte skrikit hysteriskt som hon gör då det är som värst.

Nu hoppas, hoppas, hoppas jag att det inte är en tillfällighet utan att zonterapin verkligen hjälper! Idag ska vi på andra behandlingen..

vida världen

I helgen har vi vågat oss ut lite bland folk. På lördagen var vi på en liten shoppingrunda i Sello och igår började vi dagen med brunch. Agnes sov sig exemplariskt igenom båda aktiviteterna- bortsett från hemfärden från Sello eftersom hungern blev stor.

Jag, med en mindre bra hairday, och tomten Agnes på brunch.

Förmiddagrna har alltså varit ganska gemytliga här men eftermiddagarna och kvällarna har vi haft seriös skrikfest. Jag tänkte att jag kanske gett för många D-vitamin droppar för fort och hade en pausdag med dropparna igår. Agnes var lugn och glad hela dagen och kvällen-fram till kl 22 då skrikfesten började och höll på till 04 ungefär. Svärmor/farmor har vaggat som en tok och vi har varit extremt glada över den extra famnen. Det har varit en enorm hjälp.

Idag har vi börjat dagen med den första sessionen zonterapi. Agnes njöt åtminstone under behandlingen. Imorgon ska vi på andra behandlingen och en tredje om en vecka. Det ska bli intressant att se om det alls hjälper. Hoppas, hoppas!

Dagens bedrift

Igår hade vi skrikfest i endast en timme. En timme för mycket i och för sig eftersom målet ju är att det normala ska vara att inte alls ha ont i magen varje kväll. Dock är en timme mycket mindre än föregående dagens 4 timmar. Så även om natten som vanligt innebar mat nästan exakt med 2 timmars mellanrum så känner jag mig som en helt annan människa idag än dagar då det har varit seriös skrikfest föregående kväll och natt.
Agnes har nu två mornar tyckt att det är dags för ett vakenpass då pappa stiger upp och far till jobbet vilket hon ju gott kunde fortsätta med eftersom det ger en bra grund för en vettig dygnsrytm och rutiner. Dessutom har hon ett fantastiskt morgonhumör så man kan inte bli annat än glad av att börja dagen med en glad, gosig bebis.

Eftersom jag idag har varit förvånansvärt pigg tänkte jag försöka mig på att fredagsstäda lite. Inte det enklaste dock med en liten tös som numera mest bara trivs i famnen. Jag bestämde att pröva bärsjalen igen, vilken hon hittills inte varit speciellt förtjust i och bara trivts några minuter åt gången, och hör och häpna- hon trivdes riktigt bra! Hon somnade i sjalen efter ca 10minuter av nöjt tittande och sov sig igenom dammsugning, golvtvätt, wc-städning och städning av Agnes städskåp. Jag hoppas verkligen att hon fortsätter gilla sjalen för det skulle minsann göra det enklare att få gjort lite mera här hemma om dagarna.

Det att Agnes mest bara vill vara i famnen är även orsaken till de få bilderna på bloggen nuförtiden. Det går ju inte att fotografera en bebis, eller nåt annat heller för den delen, med en bebis i famnen. Men jag har bestämt att hon ska få vara i famnen så mycket som möjligt eftersom hon verkar njuta av det. Jag vet att det är viktigt att inte bara var i famnen, med tanke på den motoriska utvecklingen, men hon är ju bara knappa tre veckor och jag tror inte att en bebis kan få för mycket närhet. Dessutom ser jag nog till att hon ligger och jumppar lite på golvet varje dag.

Snart kommer farmor/svärmor hit och stannar några dagar. Det ser vi fram emot! en extra famn är ju inte heller helt fel.

Dagens höjdpunkt

Dagens höjdpunkter hittills var definitivt vagnpromenaden på 40minuter. Härligt att äntligen kunna vara ute lite mera även om det minsann är en utmaning att ta sig fram med vagn på vissa ställen. Bra träning för mig som var alldeles svettig efter promenaden.
Just nu njuter jag av att lyssna på Frank och Agnes som har sång- och min- business på gång. Agnes har varit nöjd mest hela dagen och jag tycker att hon plötsligt har börjat fokusera blicken på våra ansikten på ett nytt sätt.
Plötsligt känns sömnbristen lite mindre påtaglig och dessa härliga stunder med vår lilla dotter gör att batterierna laddas igen för en eventuell tuff kväll och natt igen.