Liv och död

Det har varit ett intensivt drygt dygn. Jag var en sväng till Helsingfors för att vara med på min Momis begravning.
Jag är glad att jag kunde delta men märkte samtidigt att jag var lite nervös för att typen i magen skulle få för sig att komma ut för tidigt vilket gjorde det svårt att vara riktigt närvarande. Men, som sagt, jag är glad att jag kunde vara på plats.

Stora kontraster just nu. Död och liv blandas. Och det hör ju livet till att det ska vara så men det är inte alldeles lätt att hänga med i svängarna när allt liksom blandas ihop på en och samma gång.

Nu känns det som att det är dags att packa BB väskan och faktiskt fokusera på vad som hända ska inom de närmaste veckorna. För nu närmar det sig ju faktiskt på riktigt. Idag går vi in i vecka 38, alltså 37+0. Har inte riktigt fattat att vi faktiskt kommit så här långt redan.

Allhelgona

Vi har firat en lugn allhelgona helg. Frank ha för ovanlighetens skull varit ledig hela helgen och vi har mest bara varit tillsammans. Igår fick vi besök av grannar och efter det även spontanbesök av vänner. Roligt då folk bara ringer och frågar om vi är hemma och har tid med besök. Mera sånt!

På kvällskvisten gick vi till gravgården för att tända ljus. Klockan var nästan 19 så gravgården var full av ljus. Det var vackert, riktigt vackert. Samtidigt tungt. För det är tungt att verkligen stanna upp och ta sig tid att minnas och att sakna de som fattas en; vännerna som dog alldeles för tidigt,  far- och morföräldrar, livet som bara blev några veckor. Tufft att se dottern tända ljus på sin farfars grav. Ja, vackert men tungt. Vi gick in i kyrkan en liten stund för att lyssna på musiken de spelade och precis då det kändes som att alla tunga känslor tog över så slutade en låt och Agnes klappade i sina händer och utbrast "mera musik!" . Då går det inte annat än att landa i nuet igen och bara älska och uppskatta det liv som finns precis här och nu. Att minnas, att sörja och att sakna är nödvändigt tror jag. Men man får inte bli så uppslukad av sorgen att man tappar nuet.

Idag fortsatte vi med temat att ta det lugnt och vara tillsammans genom att under förmiddagen besöka simhallen, eftermiddagen en skön familjepromenad och på kvällen blev det barnjumppa för Frank och Agnes. Nu sover Agnes och jag tror den vuxna delen av familjen bara ska koppla bort våra hjärnor, se på Solsidan och somna tidigt.

Tagen av tröttheten

Jag har drabbats av en otrolig trötthet. Skulle helst sova mest hela tiden. Lyckas inte precis så bra i kombination med en aktiv liten flicka. Men den dryga timmen hon sover om dagarna brukar jag också sova. På nätterna sover jag själv ganska hackigt och dåligt eftersom det är näst intill omöjligt att hitta en bekväm ställning.
Annars händer det inte så mycket. Har lite smått att fixa hemma ännu före bebbens ankomst. Eller, egentligen är det bara arbetsrummet som ännu ska fixas till en del. Där kommer skötbordet att stå eftersom det är närmast badrummet.
Och så har jag en ny kamera. Mera om den då vi har hunnit lära känna varandra.

Efter fredagsmys i form av tortillas och bastubad funderar jag seriöst på att lägga mig. Klockan 20.10. Alternativt ser jag det nyaste Grey´s anatomy avsnittet först.  Om jag orkar hålla mig vaken.

Blingo party

Igår var jag på blingo fest hos en granne. Roligt att träffa flera grannar och dessutom få bekanta mig med nya Blingo kollektionen. Jag älskade verkligen många av färgerna, speciellt det mörk vinröda och flera av de grå nyanserna. Även den småblommiga mönstret är charmigt tycker jag. En kofta till mig och tunika till Agnes beställde jag igår men hade gärna beställt många plagg till om plånboken tillåtit. 
Eftersom jag själv blev förtjust i många av plaggen tipsar jag gärna om tävlingen på Dannis blogg där ni har möjlighet att vinna en scarf och fluga/rosett från Blingo. Till tävlingen kommer ni om ni klickar HÄR

Humöret och lamporna

Jag får nog ta tillbaka det jag skrev om gällande stabilare humör. Idag har jag varit sinnessjukt irriterad och frustrerad över de tre kvarvarande lamporna som ännu inte är uppe och som vägrar att samarbeta. Då stickkontakten äntligen är kopplad rätt så är den för stor och det går inte att hänga upp den med kontakten jag slitit mitt hår för att få att fungera. Bara att koppla ur och koppla om hela skiten igen. Jag lyckas inte skruva de förbannade skruvarna tillbaka i taket eftersom en blivit för sliten. Lampan kom inte upp idag.
Fick låna en passlig stege för de andra två men inte heller de lyckades vi koppla så att de fungerar. Hur svårt kan det vara!!?? De lamporna kom inte heller upp idag.
Snart betalar vi banne mig nån att fixa upp lamporna. Det lär väl bli dyrare än själva lamporna.  Härefter ska jag aldrig köpa lampor efter hur de ser ut utan först kolla hur de ska kopplas i och hängas upp.
Lite stolt är jag ändå över att jag inte slängt nån av lamporna i golvet. Det skulle inte alls vara nån omöjlighet att jag skulle ha gjort det vid det här laget. På den nivån är det.

Normalt att bli så oerhört upprörd över lampproblem? Skulle inte tro det. Jag skyller helt och hållet på hormoner.

Önskemagen vecka 34

Det önskades visst en magbild. Voilá! här kommer en. Tagen igår vecka 32+6 direkt efter en timmes gubbvila.

Går alltså in i vecka 34 idag och mår faktiskt rätt bra. Foglossningen hänger ju med men den är fortfarande lindrigare vilket den har varit de senaste veckorna. Humöret känns stabilare. Visst känner jag mig otroligt klumpig och det är rätt svårt att hitta bekväma sovställningar men det känns ändå som småsaker. Får jag må så här lite till så orkar jag nog ännu några veckor utan problem.

Toaletten

Kommer ni ihåg vårt lilla projekt att måla kaklet i toaletten?För en månad sedan ungefär så gjorde vi slag i saken. 

Så här såg den alltså ut före.

Vi grundmålade golvet, kaklet på väggen, laminatbänken och skåpen med ett lager Otex för att få färgen att fastna så bra som möjligt. Sen målade vi ett lager grått kakelmål på golvet och ett lager vill kakelmål på väggen. Laminatskivan, dörrarna och ramen kring spegeln målades med en vit möbelfärg.

På grund av knepig arbetsställning och framförallt giftiga målångor så var det förstås främst Frank som målade.

Efter målande, lite nya korgar och krokar på väggen ser resultatet ut så här:

 

 Det vita kaklet blev riktigt bra bortsett från att jag klåpat och använt för mycket färg kring eluttagen vilket har gjort att färgen runnit lite på ett par ställen. För att inte ha så mycket lösa prylar på hyllorna köpte vi förvaringskorgar. Är nöjd över att få bort blöjförpackningarna som sett fula och skräpiga ut i hörnet. Istället ligger de praktiskt till hands i en snygg korg.

Golvet blev lite glansigare än jag tänkt men det fanns inga valmöjligheter gällande glansighet på målet utan det fanns bara en variant av varje färg. Helt nöjd är jag ändå. Mycket, mycket bättre än den ursprungliga färgen. Storleken på mattan missade vi lite med. De skulle gärna få vara större men vi lever med denna ett tag framöver. Den är i allafall  mjuk och skön under fötterna och framför allt skyddar den golvet från det värsta slitaget.

I det stora hela är vi mycket nöjda men tanke på att vi satt några hundralappar på denna make over istället för att riva ut hela toaletten. Några små hörn och kanter ska vi ännu snygga till med lite mål men efter det känner jag att jag gott kan leva med den här toaletten ett bra tag fram över. Sen ska det förstås bli intressant att se hur målet, speciellt på golvet och bordsytorna, klarar slitaget. Vid behov är det ju dock enkelt att måla ett lager till då det behövs. Eventuellt målar vi ännu fogarna med fogpenna men vi har ännu inte kommit fram till om vi gör det eller inte. Ibland känns det inte som att det behövs, ibland tänker jag att det nog skulle bli snäppet snyggare. Vi får se.

                                  FÖRE                                                      EFTER