Gummistövlar

Både jag och Frank är i behov av gummistövlar. Det är viktigt att de sitter bra på foten eftersom vi promenerar mycket. Här om dagen gjorde vi ett försök till stövel-köp men kom tomhänta hem då vi inte hittade några passande. Eller tomhänta kom vi inte. Jag hittade en vattentät jacka med tillhörande byxor från Didriksons som kommer användas flitigt under höstpromenaderna.
Helst skulle jag vilja ha ett par Hunter stövlar, gärna orginal modell, om de är bekväma (har inte provat). Riktigt snygga är de. Men betala 120€, minst, för ett par gummistövlar!? Skulle inte tro det.

slow food

Idag blir Agnes 8 månader. Jag tycker att det är lite av en magisk tid just nu. Det händer så otroligt mycket och jag tycker att hon förändras för varje dag. Hon blir gladare och gladare hela tiden. Hon är en liten finurlig flicka som älskar att åla omkring och upptäcka världen. Fart på ska det vara mest hela tiden men hon uppskattar samtidigt också att läsa böcker mer och mer.
Dagen började till föräldrarnas förtjusning med sovmorgon. Det innebär i praktiken att Agnes åt sitt tredje nattmål kl 6.00 och sov vidare till kl 7.30! Vi har nästan varit utvilade idag. Hah.

Sen drog vi iväg till Ingå för att kolla in Slow food västnyland. Mycket trevligt! Vi besökte Slow food marknaden förra hösten i Fiskars också och tyckte att detta helt klart kan bli en en ny tradition. Vi inhandlade lite smått och gott; bröd, chiliplanta, basilika... Åt fisksoppa, smakade på pumpakaka, olika bröd, marmelad. Drack kaffe, hade det allmänt trevligt och gick runt och tittade på allt intressant i matväg. Agnes var ett otroligt roligt sällskap! Hon var glad, tittade och babblade. Arg blev hon då hon inte fick smaka på surkålen som jag åt precis framför näsan på henne men protesterna gick upp i rök och solstrålen kom fram igen då hon fick smaka på lantbröd vilket hon älskade. Vi köpte självfallet hem ett av de, enligt Agnes, fantastiska bröden.

 

 

 

På hemvägen blev det kisskalas. Agens lyckades kissa ner alla sina kläder. Som tur hade vi, som vanligt, en extra outfit i skötväskan och hon fick vara invirad i sin fleecefilt i bilen på vägen hem. Hon tyckte väl att dagen hade gått lite väl smidigt, dags att ordna lite dramatik.

Efter vår utflykt hann vi med en skön familjepromenad och jag tog mig i nackskinnet och drog mig till gymet för ett välbehövligt styrkepass. Och så var det nästan sovdags igen. En mycket bra 8 månaders dag har det varit.

Kvällsrutiner

Agnes nya kvällsrutin är att träna att stå på alla fyra i krypställning i sängen före hon ska sova. Detta gör hon ännu inte på golvet så det ska bli intressant att se hur länge det tar före hon börjar träna komma upp i krypställning annat än vid läggdags.

Själv har jag målat varje kväll denna vecka. Eftersom Agnes rum är ett enda kaos efter att vi äntligen kastat ut soffa, skrivbord, dator och stor hylla. En hel del saker som ska omorganiseras- ja, en stor del av skåpen i hela lägenheten måste faktiskt organiseras om nu då arbetsrummet blir barnrum. En hel del har jag redan fixat men en hel del återstår. Nå, nu då det ändå råder kaos passade jag alltså på att strö ut en massa tidningar över hela golvet och måla nåt jag tänkt måla ett bra tag nu. En del uppmärksamma typer kanske redan kan ana vad det är frågan om, resten ska få se så fort det har torkat och står på sin egna plats igen.

8 månaders koll

Idag hade vi 8 månaders läkarkoll vid rådgivningen. Agnes hade varit vaken i över 3 timmar då vi anlände till rådgivningen och jag anade ett mycket gnälligt besök - men där hade jag fel. Agnes tyckte det var roligt att få titta och smaka på intressanta leksaker och dessutom betedde sig läkaren lustigt som skulle ha henne att göra en massa saker, plingade med klocka och gav henne ännu mera leksaker.

Dagens nästan 8-månaders Agnes

Allt var bra med Agnes. Hon är 73cm lång och väger 8340gram. Fortsättningsvis lång och slank alltså, men det har hon varit hela tiden. Så det är bara att fortsätta på samma sätt, förutom att vi nu byter ut måltidsdrycken vatten mot ersättning då hälsovårdaren tyckte att allt som hon får i sig gärna får innehålla energi då hon ändå är rätt smal. Jag fick i samma veva veta att man tydligen inte behöver koka bebisens dricksvatten alls enligt rekommendationerna i Helsingfors. Jaha, det har vi gjort hela tiden.

Vi diskuterade också Agnes sovande; att hon i regel äter 3 gånger varje natt och därtill vaknar ett flertal gånger och är orolig. Vi fick en dvd vi ska titta på och förhoppningsvis få lite råd och hjälp av. I helgen lär vi väl äntligen ta tag i saken, flytta ut mig ur sovrummet och sätta Agnes i sömnskola. Håll tummarna!


 

Tystnaden

Just nu njuter jag av tystnaden, och lite kaffe och mörk choklad, efter att dottern högljutt har sovstrejkat i över en timme.
Nu håller jag tummarna hon inte får för sig att sova 30minuters eftermiddagslur vilket hon gjorde igår.

Jag tror hon är fem före att lära sig någonting nytt igen eftersom hon plötsligt börjat rulla över till mage som en galning i sin säng. Det var samma sak före hon började åla. Kanske kryp på gång? Blir spännande att se. Annat som är spännande är att se hur hon har vuxit- imorgon är det nämligen 8 månaders koll på agendan.

Sjukstuga

Jag hade tänkt fixa en massa i helgen. Istället blev jag sjuk. Hur trist som helst.

Istället för att jag delar med mig av helgens sjukberättelse så tycker jag att ni ska läsa Malins  Recept på lycka.

Trötta gänget

Efter ytterligare en natt med lite sömn, en förmiddag fylld med lek och babyrytmik var vi så här trötta då Frank kom hem från jobbet.

Dagens outfits

Jag gick förbi spegeln med bebis i famnen och märkte att jag tydligen tänkt i samma färgskala idag då jag klädde oss båda.

Hurra för vr!

Nä, jag är faktiskt inte ironisk.

Vi kommer att befinna oss i Vasa en vecka i oktober. Frank jobbar och jag och Agnes ska umgås så mycket som möjligt med pappa/morfar samt träffa vänner.
Vi tänkte först att hela familjen skulle åka upp med bil men då Frank kommer att jobba eftermiddag lördagen vi tänkt åka kändes det som en dålig tid att sätta sig i bilen med Agnes. Funderade på tåg men tyckte att det känns onödigt dyrt då vi ju egentligen har möjlighet att åka bil. Kollade ändå VR:s nätsida och fick en positiv överraskning; de har en kampanj som gör att jag betalar 10€ istället för kring 50€ för biljetten.

Hjärtljud

Då jag väntade Agnes såg jag på serien Hjärtljud där man får följa med många olika förlossningar, och även tiden före och efter förlossningen. Jag tyckte att det var intressant att se hur olika människor är, hur man förbereder sig och hur otroligt mycket olika förlossningar kan skilja sig från varandra. Jag tyckte inte alls att det var obehagligt att titta på före, även om vissa var väldigt tuffa, utan kände snarare mig lugnare och tänkte att "visst kommer även jag att klara det". Jag hann väl ungefär se drygt hälften av programmen före det var dags för den egna förlossningen och efter det kändes det liksom inte riktigt aktuellt att fortsätta se. Men igår såg jag vidare på de avsnitt som är tillgängliga på nätet. Och vilken skillnad det var att se på det nu! Känslosamt på ett helt annat vis än då jag såg på det före.

Och sen kom jag till avsnitt 14. I det avsnittet får man följa med tragedin då familjen förlorar sin 3,5månader gamla dotter i plötslig spädbarnsdöd. Så fasansfullt och hjärtskärande. Hur går man vidare efter en sådan sak? Jag grät floder då jag såg avsnittet och egentligen, så här i efterhand, så önskar jag nästan att jag inte sett det. Inte ännu i alla fall. Och jag skulle inte rekommendera att andra som väntar barn eller har riktigt små barn ser just det avsnittet heller. Fast det gör man förstås som man tycker. Resten av avsnitten tycker jag dock att man gott kan se om man är intresserad. De sista avsnitten finns tillgängliga HÄR .

Hopp om bättre nätter!

Agens åt bara en gång inatt istället för tre! Hon somnade vid 20 tiden, åt vid midnatt och sov sedan till kl 7. Hur typiskt är det inte att hunden får ett epileptiskt anfall vid 3-tiden just inatt.

Nå, det var nu ändå en del spring till Agnes eftersom hon i några repriser gnällde på grund av flunssan och nästäppan som började igår. Vi hoppas på snabbt tillfrisknande och gärna många repriser av nattens icke-ätande.

Hunden mår för övrigt bra, men är trött idag förstås. Epilepsi har den haft sedan den var ca 1,5år (den är nu drygt 6år) så det är inget nytt men förstås mycket otrevligt för alla.

Sovmorgon

 I helgen har vi infört sovmorgon-systemet. Det är inte mera komplicerat än att jag får sovmorgon ena morgonen och Frank den andra. Sovmorgon innebär för oss att man får sova till kring 8.30 istället för kring kl 6. Det är en enorm skillnad. Efter första försökshelgen tror vi att detta kommer att bli ett system att hålla fast vid. Vi är mycket piggare, trots många dåliga nätter bakom oss (Agnes har vaknat flera nätter med ont i magen pga det jäkla viruset som inte vill ge med sig samt en natt då hon kissat ner sig och bar efter klädbyte pigg som en mört ett bra tag) har vi orkat fixa och greja en hel del här hemma, träffat folk och båda har dessutom tränat.
En sovmorgon i veckan gör en enorm skillnad i jämförelse med ingen sovmorgon alls.

Första läkarbesöket

Igår blev jag såpass orolig över Agnes mage att jag bokade tid till barnläkare. Två timmar senare fick vi tid. Han konstaterade att hon fått ett virus men att det bara är att fortsätta som tidigare; se till att hon får vätska och mat i sig, pröva ge floridral (vilket jag gjort men det är lättare sagt än gjort att få i henne det), rela droppar (vilket jag också redan börjat ge henne), och sköta huden på samma sätt som vi gjort. Vi ska med andra ord fortsätta som tidigare och hoppas att skräpet börjar gå över snart. Skönt var det att han kunde konstatera att det inte handlar om nåt allvarligare och att hon inte är uttorkad.
Patienten i fråga är på gott humör och hon tyckte att det var spännande att besöka läkaren. Att bli tittad i öronen var dock inte skoj.
Men som sagt verkar hon inte störas avsevärt av eländet utan är en liten energisk solstråle. Hon har börjat pussas och kramas mycket och idag lärde hon sig att vinka.

After work

Igår på eftermiddagen träffade jag en god vän över ett glas. Det kändes minst sagt konstigt att inte ha en bebis att hålla koll på och dessutom gå omkring i centrum utan vagn. Som tur kom jag ihåg att stiga på bussen genom framdörren-jag var nästan på väg i riktning mot mitten av bussen då den stannade vid hållplatsen.

Ovant men definitivt skönt att som omväxling att kunna föra en konversation och vara helt koncentrerad på personen jag talade med.

Gung-premiär

Idag testade Agnes gungan på gården för första gången. Jag behöver knappast berätta vad hon tyckte, bilden säger allt.

Bobba

Eftersom Agnes har nån sorts magbobba i några dagar nu har jag börjat fundera över det här med sterilisering av alla nappar, nappfalskor och andra mat-atiraljer. Efter att hon började äta fast föda så har jag inte längre steriliserat allt efter varje användningsgång. Dock med jämna mellanrum förstås. Jag läste nämligen att man inte behöver sterilisera allt efter VARJE gång mera. Men nu läste jag att man visst borde det. Fram till ett år. Man blir ju tokig. Nu tänker jag förstås att jag lyckats ge henne en farlig magbakterie. Fast så farlig verkar den inte eftersom hon dricker och äter bra samt är precis som vanligt...det är bara den där magen då som inte är som vanligt.
Förhoppningsvis ger det med sig snart så kanske mitt dåliga mamma-samvete också lättar.

Matfest

Agnes har som bekant en period då hon äter bra. Lite för bra inatt dock då hon åt hela 6 gånger (istället för de blygsamma 3 gångerna då, höhö). Det är hennes goda nattliga aptit som är det största orsaken till att denna blogg är så trög.
Jag fick rådet att sluta amma henne på natten. No shit. Klart jag borde sluta med det. Jag ska bara samla lite ork till x-antal skriknätter först.

Agnes just nu

Dags att uppdatera lite gällande Agnes utveckling och liv tycker jag. Inte minst för att själv kunna titta tillbaka och se vad som hände när. Den senaste månaden har det  nämligen hänt massor!

Agnes har redan länge övat på att dra sig framåt men nu har det börjat gå med fart och hon lyfter också rumpan såpass att hon klarar av att åla framåt sig på mjukare underlag. Hon har även så smått börjat rikta blicken uppåt och börjat ta tag i tex tv-bordets handtag men har ännu inte börjat dra sig uppåt. Dock dragit ut lådorna och blivit förvånad med urnöjd.

Hon "babblar" mera. Säger mamma och pappa. Ofta babblar hon "mamamama" eller "papapapa" och jar har trott att hon ännu inte alls förstår vad det betyder. Men är jag inte längre så säker efter att hon igår sa "MAMMA"" och avfyrade ett stort leende genast hon såg mig på morgonen.  Underbart!

Hon har börjat visa känslor på ett nytt sätt. Hon kramas, gosar och ger härliga våta bebispussar. Sitt heta temperament har hon förstås fortsättningsvis och hon kan minsann också gorma och visa missnöje men jag tycker att hon nu uttrycker sitt missnöje mera nyanserat än bara gallskrik som det ofta var tidigare. Att det är större skillnader och nyanser i skriket/gnället/gråten gör att det är lite lättare att tyda henne och luska ut vad hon försöker säga.

Sittandet har utvecklats något helt otroligt! Från att inte för så många veckor sedan knappt orkade sitta med en någotsånär ok hållning i matstolen sitter hon nu nästan utan stöd på golvet. Utan nära uppsikt sitter hon  inte ännu eftersom man inte kan lita på att hon alltid klarar av att hålla balansen då hon sträcker sig efter leksaker och att "krypa" bort behärskar hon inte ännu utan behöver lite hjälp för att inte falla framåt på ansiktet.

Att leka tittut är en hit just nu. Ofta drar hon sin filt eller sitt gosedjur över ansiktet då hon sitter i vagnen och vill att man ska "söka" henne. Det är lika fantastiskt roligt varje gång hon kikar fram tycker hon. Att läsa böcker, sjunga, dansa och sparka fotboll är också favoritsysselsättningar. Dessutom har hon blivit duktig på att sysselsätta sig själv och kan länge sitta och leka och tala med nån leksak eller pilla på kvisthålen i golvet.

Hon äter nu fyra fasta mål om dagen, gröt, lunch, middag och kvällsgröt. Hon äter i princip alltid en ordentlig portion vid varje måltid och verkar tycka om allt man bjuder henne. Amningen har för ca en vecka sedan börjat krångla igen efter en rätt lång jättebra period. Nu vill hon knappt ha någonting alls på dagarna. Dricker bara riktigt lite alternativt blir arg och skriker då jag försöker ge. Så nu funderar jag om hon själv månne försöker säga att hon är färdig med att amma... jag vet inte. På nätterna vill hon dock äta tre gånger trots att jag försöker få henne att sluta äta om nätterna. Man borde väl vara stenhård och inte ge efter men det är svårt och tungt på natten och det slutar alltid med att jag ger henne mat efter några misslyckade om-insomningsförsök mha nappen.

Hon sover oftare och oftare 2 gånger om dagen, oftast är ett av passen dessutom 1,5-2h långt, vilket är skönt. Relativt ofta måste vi fortfarande försöka få in ett tredje sovpass eftersom hon börjat vakna tidigt om mornarna, senaste dagarna före klockan 6, så då fixar hon inte hela dagen med två sovstunder. Ibland orkar hon vara vaken hela 4 timmar men ofta så blir hon fortfarande trött efter ca 2,5h vakenhet.
Om kvällarna somnar hon själv eller med lite hjälp i sin egen säng kring kl 20.00. Fortsättningsvis ska det ofta gymnastiseras en hel del före hon somnar, men i regel jumppar och pratar hon nöjt för sig själv. Nätterna är tyvärr, som sagt, mycket hackiga då hon oftast äter hela tre gånger varje natt. Dessutom vaknar hon ofta ett par gånger till och gnäller men då brukar nappen funka för att hon fort ska somna in igen.

Det är jätteroligt och spännande att leva med Agnes just nu. Hon är en riktig liten upptäckare som är nyfiken på allt! Det enda som känns jobbigt just nu är sovandet om nätterna eftersom det rätt ofta känns som att jag inte kan njuta fullt ut och vara så energisk som jag skulle önska. Men nog ska vi väl få fason på det så småningom...

Dagens bästa

Vi är lite trötta här efter flera veckor av matande x3 om nätterna, den smidiga amningen är inte längre så smidig utan Agnes äter oftast lite om dagarna = jag har idag vaknat upp med mjölkstockning igen. Dessutom var det tydligen morgon kl 5.45 idag. Så som sagt, vi går lite på sparlåga.

MEN dagens positiva energikick fick vi av att besöka Marika och Elliot. Marika har lagt upp en rolig bildserie på barnen som lekte tillsammans. Gott sällskap och god mat- det lever jag på i många dagar.

Detta är dagen...

...då Agnes hittade hundens matskål.

 

Cafu tittade chockat på då hon tömde skålen och undersökte maten. Dessutom liggande på hans leksak! Han åt fort upp sitt torrfoder så fort bebisen fortsatt upptäcktsfäden.