Språklös del 2

Idag blev jag språklös igen. Totalt språklös och hittade inte rätta ordet på något språk överhuvudtaget.
Vi, jag och kollegorna, var på möte på ett motsvarande sjukhus som vi jobbar på och hade en kort presentationsruna. Då jag skulle säga att jag jobbar på infektionsavdelningen kom jag inte för mitt liv på ordet "infektio osasto". Fick total blackout. Var dessutom tvungen att säga precis det: att nu har jag blackout. Jag skämdes som en tok och ville bara sjunka genom golvet.

Dessa blackouts har blivit oftare förekommande den senaste tiden. Att jag inte hittar ord på finska är ju inget nytt men att jag inte hittar på svenska heller gör mig tokig. Min hjärna verkar gå på lågvarv. Alternativt dör mina hjärnceller i snabb takt.

Språklös

Idag träffade jag fina Jenny över en kopp kakao och mycket prat. Tiden rusade iväg som den gör då man har trevligt.

Det som inte var trevligt var att märka hur dåligt mitt språk blivit. Mitt modersmål brukar vara något av mina mycket starka sidor men plötsligt satt jag och märkte att jag inte hittade svenska ord utan till och med kastade in finska ord nu som då! Inte acceptabelt. I och för sig talade jag då om jobbet och använde mig av ord som jag dagligen använder på finska men mer sällan på svenska. Men fortfarande inte acceptabelt.
Det löjliga är ju att min finska dessutom är löjligt dålig. Så om det fortsätter på detta vis så kan jag plötsligt inget språk alls.

Att ha en terapipudel

Tänk att en glad pudel kan göra så mycket. Mitt humör var i botten och stressnivån alltför hög då jag kom hem från jobbet idag som kort sagt beror på en tung jobbvecka (+ hormoner som gör att mitt tålamod är mycket kortare än normalt?).
Dock sjönk stressnivån med många grader då Cafu kom rusande mot mig och var utom sig av glädje. Älskade lilla pudel.
Jag hittade ork att ta itu med fredagsstädningen som nu är fixad. Ska nu byta lakan och ta en dusch så länge Frank och hunden är ute och busar. Sen ska vi handla smått och gott till en delikatesstallrik. Temat för resten av kvällen är att ta det lugnt, koppla bort all stress och ha kvalitetstid med favoritgrabbarna.

Äkta talang

Jag kollade in Sverige TV3:s nya satsning True talent. Jag fastnade genast. Som tur kan man se avsnitten via nätet så kan man sätta sig ner och njuta precis då det passar in i den egna tidtabellen.

Mitt i veckan

Nu drar jag iväg på middagsbjudning mitt i veckan.



Hela mitt huvud ville inte med och min klänning ser lite ut som ett nattlinne. Småsaker.

Höstens träning

Hur blev det med den där träningen då? Ja, jag kom igång rätt bra under min sista dryga semestervecka med sen kom ju illamåendet och tröttheten tillbaka då jag började jobba igen. Förra veckan gick jag dock till jobbet två dagar, vilket tar 45-50min, och gymade en gång. Annars var det ganska fattigt med träningen. Jag liksom bara orkade inte. Yogan fick jag inte in alls vilket jag är lite besviken över. Det ska jag göra mitt bästa för att åtgärda framöver eftersom jag ju mår så bra av det bara jag lyckas planera in det.
Ja, och så började jag med vattengymnastik vilket verkligen är en skön träningsform just nu.

Jag har dock planerat in en rätt bra träningshöst. Inbokade träningspass varje vecka är: tisdag: vattenjumppa, onsdag: pilates + astangayoga, söndag: gym (före bastuturen). De resterande fyra dagarna planerar jag in långpromenader, yoga och gym (minst 2 ggr/vecka, helst 3) och enligt vad som funkar med tidtabellen.
Jag tror det blir ett passligt mångsidigt och flexibelt program som känns mycket realistiskt att genomföra.

Bra planering är för övrigt ett av mina bästa träningstips. Jag hör ofta att man inte hinner med träningen eller att det helt enkelt inte blir av. Planera in det i kalendern! då finns det liksom ingen risk att det "bara inte blir av" dessutom är det enkelt att se till att träningen blir mångsidig
Normalt brukar jag sitta och planera in träning några veckor framåt men de senaste månaderna har jag inte planerat in nån träning alls utan har försökt göra nåt då mitt mående tillåtit det. Då knyttet kommit till världen ska jag fundera på att bli medlem i nåt av de närliggande gymen igen och börja planera in lite mera timmar.

Kvällsbit

Igår kväll var vi på bio och jag tänkte att jag skulle passa på att använda ett par snygga jeans. Den senaste tiden har jag mest bara använt klänningar och tunikor med tights eftersom vädret ju varit varmt och skönt.
Jag fick dock fort planera om. Byxorna, jag provade några par, gick precis över låren och baken men ska de ju knäppas över höftena och det var värre. De gick fast med nöd och näppe men det såg inte riktigt klokt ut. Frank satt och såg på mig med ansträngd min och sa försiktigt att -`"nä, du kan nog inte ha på dig dedär ". Då han insåg att jag tog det hela med lugn och att inget utbrott var att vänta vågade han även säga att man liksom inte riktigt såg att jag är gravid med jeansen på utan att det mest såg ut som att jag ätit lite väl mycket kvällsbit.
Summa summarum så får mina jeans alltså nu vila i ett år framöver eller så. Nu börjar en ny era- försöka hitta vettiga, snygga kläder för en billig peng då man är två som ska rymmas in.
Tips på fina kläder tas emot med öppna armar. Nu om någonsin skulle jag behöva en egen stylist. Jag som annars också tycker det är knepigt att veta vad som funkar för min kroppstyp är nu helt lost då inte bara magen utan även baken, och boobsen växer med fart. Man vill ju se fin ut, inte som en stoppad korv liksom.

dendär som knakar

Jag som ju funderade på att inte lägga upp några bilder alls på magen bombaderar nu er med gravid-mag bilder. Nu är det bara såhär att jag är alldeles ifrån mig av förvåning över hur mycket som har hänt den senaste veckan! Nån verkar ha växtspurt så det förslår. Och växtspurten lär från dessa veckor sparka igång riktigt ordentligt. Jag är lite nervös över hur detta riktigt ska sluta för ännu är det nästan exakt 5 månader kvar till beräknad ankomst. Inleder med andra ord vecka 19 från och med idag.

magen knakar

Det är nån som har en växtspurt för tillfället. Min mage har fördubblats under den senaste veckan! det är faktiskt sant. Jag vet inte riktigt hur detta ska sluta....

Dendär förbannade cykeln

Jag tänkte jag skulle få nåt bra gjort bortsett från jobbet idag så jag tog mig an min cykel igen. Jag köpte ny innerring till bakhjulet redan i måndags med har inte lyckats hitta ork att byta ringen före nu. Oj så skönt det kommer kännas sen då det är gjort och jag äntligen kan vörja cykla till jobbet igen, tänkte jag.
Trodde jag.
Då däcket var bytt fungerade inga växlar mera. Nånting har helt klart gått sönder och några växlar kan jag banne mig inte fixa. Dags att inse att jag misslyckats med att fixa cykeln själv och dra iväg till en cykelaaffär imorgon då. Där tänkte jag fel igen. Cykelaffärerna i närheten (jag kan ju inte precis cykla så långt med en söndrig cykel) har tydligen inte öppet på helgerna.
Dessutom är jag trött, illamående, preggo-kvinna vars tålamod är icke existerande för tillfället. Jagvilintevaramedlängre. Hjälp.

zombiens återkomst

Ursäkta frånvaron. Den första veckan efter semestern tar musten ur mig. Illamåendet har även gjort comeback. Jag återkommer då jag är lite mindre av en zombie. Förhoppningsvis inom kort.

Bola

Idag var jag tillbaka på jobbet igen efter 3 veckor av skön semester. Det kändes helt okej att vara tillbaka och komma in i vardagsrutinerna. Ännu lite roligare kändes det då kollegorna köpt mig en välkommen- tillbaka present. Nämligen en Mexikansk musik bola. Bolan ska hänga ganska långt ner över magen och avger ett plingande, lugnande ljud när man rör sig. Barnet hör ljudet inne i magen och efter födseln är det tänkt att barnet ska känna igen ljudet och känna trygghet.



Jag fick en svart bola men funderar nu även på att köpa en helt i silver. Jag tyckte att det var en underbart fin och omtänksam gåva.

preggo-raivari

Före semestern fick min cykel punktering på bakhjulet. Först idag, dagen före jobbet börjar och jag behöver cykeln igen, har jag tagit tag i saken.
Jag har fixat många punkteringar i mina dagar och det brukar inte vara nåt större problem, det tar bara lite tid.
Det började dåligt, jag fick nämligen inte bort bakhjulet. Det var totalt stuck och jag kämpade en stund. Till slut, efter att ha använt lite väl mycket våld, fick jag lös hjulet. Hålet hittade jag fort men då jag skulle lappa det märkte jag att limet i fix-kitet saknades. Då var det dags för det första utbrottet. Efter att ha gått bärsärk en stund prövade jag med lim vi hade hemma vilket inte funkade. Gick till närmaste butik och köpte superlim vilket verkade fungera.
Men, jag fick inte tillbaka hjulet utan en liten bit hade kommit lös då jag tog bort cyklen. Jag kämpade ett bra tag utan att lyckas. Dags för raivari nummer 2. Nu tog det en lång stund innan jag lugnade ner mig tillräkligt för att fortsätta. Men jag fortsatte och på nåt vis fick jag tillbaka hjulet igen. I det här skedet tog jag ut segern i förskott vilket jag inte skulle ha gjort. Det gick nämligen inte att pumpa luft i däcket! jag antar att ventilen är sönder och jag kommer vara tvungen att byta ut hela innerrringen.
Efter 5h var mitt kämpande och mina utbrott till ingen nytta. Visst hade jag blivit upprörd, arg och irriterad i vanliga fall också men blivit så upprörd att jag lagt mig ner och gråtit hade jag knappast utan mina nya vänner preggo-hormonerna. Nu är jag alldeles mörbultad.

Har nån föresten en cykel de vill bli av med?

LCHF?

För några månader skrev jag en kort fundering gällande LCHF. Eftersom jag oftast blir nyfiken och intresserad av olika mat trender så är jag det även gällande denna diet (livsstil?) speciellt då den nu hållit i sig ett tag. Man vill ju göra de val som är mest fördelaktiga för en själv och som får en att må så bra som möjligt.
Frank blev inspirerad av ett recept som han råkade se på nätet och gjorde idag falsk lasagne. Det innehåller köttfärs, morot, creme fraiche, ost, grädde och kryddor.


Ja, vad ska man säga. Det smakade helt okej dock kändes det ganska ofräscht att äta något som bokstavligen dryper av fett. Och mättnaden efteråt kändes inte direkt gemytlig, trots att man bara kunde äta rätt lite, utan lite som en klump i magen.
Ni LCHF-are, blir man van med att äta stora mängder fett? blir mättnaden liksom annorlunda om man äter det ett tag? Hur har ert mående ändrats efter att ha börjat med LCHF? jag är nyfiken!

På grund av de stora mägderna fett tror jag nog inte det skulle funka för mig. Low carb low fat låter däremot mycket trevligare tycker jag. Men kanske det bara är en vanesak och kanske de positiva sidorna överväger de negativa..?

Dagens filmtips

Det var meningen att vi skulle gå på bio idag och kanske sitta på terass en stund. Men vi blev akut slöa på kvällskvisten och bestämde oss för att ta en promenad, dessvärre via Maccen, jag åt en grillad kycklinsallad. Lär inte äta den igen. Usch och blä för seg och smaklös kyckling.
Nåja, till saken. Vi bänkade oss därefter i soffan och såg The King´s Speech. Jag hade mycket höga förväntingar vilket ofta slutar i magplask. Men inte denna gång. Det är en mycket bra film! alla som inte sett den ser den inom kort, hephep!

Choklad

På mitt jobb hör det till att man tar med sig nåt gott då man kommer tillbaka från en ledighet. Helst också sista dagen man är på jobb före ledigheten börjar.
Jag känner att jag ju inte kan vara sämre utan har idag bakat den godaste chokladkakan jag kan.






Den innehåller ingen kakao utan 350gram choklad. Ja och så lite annat nyttigt också förstås. Denna gång hackade jag nougatpraliner och strödde ovanpå. Främst för att vi inte riktigt är så duktiga på att äta nougat i detta hushåll och även för att det ser ganska snyggt ut och för att det är roligt att pröva på nya varianter. Tidigare har jag tex dekorerat med vitchoklad alternativt ingenting alls ovanpå utan låtit det vara en slät chokladyta.
Denna kaka funkar för det mesta. Om man nu inte råkar ogilla choklad förstås.

Adele - set fire to the rain

Knappast har någon missat denna fantastiska röst. Men om nån nu mod för modan råkat göra det så ska ni se till att lyssna. Hon är grym.

150 slag

Idag var jag uppe med tuppen. Jag var inte ens trött då klockan ringde klockan 7 för jag visste ju att snart ska jag få höra ett litet hjärta. Och det fick vi. Vi hörde ett starkt litet hjärta som slog 150 slag i minuten och mitt eget hjärta började nog slå lite fortare det också.

För övrigt hade jag inte gått upp 10kg utan närmare bestämt 2,8kg. Det är ju bra att man har en god kroppsuppfattning.

Dagens aktivitet

Förutom besöket vid skatteverket följt av lite strosande på stan så har jag idag till största del legat på soffan och läst preggo-bok. Ganska skönt må jag säga.

semesterdödare

Idag började jag dagen med att besöka skatteverket. Det var en mycket effektiv semester-feelis dödare.

Vagndjungeln

Vi satt och kollade igenom ekonomin under kvällskvisten, betalade räkningar och konstaterade att hösten kommer innebära spartider. Inte minst eftersom vi nog får räkna med en del utgifter mot årsskiftet. Jag har hittills inte funderat så mycket på vilka prylar och grejer en liten människa behöver men en av de större utgifterna lär väl bli vagnen. Så, för intressets och nyfikenheten skull surfade jag runt lite för att ta reda på vilka märken och modeller som kunde vara aktuella. Samt pris förstås. Och du milde tid vilken djungel! man vet ju inte i vilken ända man ska börja. Efter att ha läst några test och kollat upp några vagnar bestämde jag för att låta saken vila några månader till. Men då lär jag behöva hjälp och råd så ni kan börja ladda upp med era bästa tips redan nu.

Vem vet, har man tur så vill plötsligt nån bekant eller bekants bekant bli av med sin använda vagn för en billigare penning.

Det lata livet

Ja, jag kan ju konstatera att magen nertill inte ser så elefantiskt stor ut som den ofta känns. Jag ska nog dokumentera den lite mera, mest i min egna lilla mapp, men nu som då även här eftersom det ju nog sist och slutligen är roligt att ha bilderna som minne.

Jag njuter som bäst av mina sista semesterdagar. Jag som ofta brukar bli rastlös fort har de senaste dagarna varit mycket förnöjd med att mest bara vara hemma. Sova (lite för) länge, läsa tidningen i sängen, ta långa promenader med hunden, ligga och läsa i soffan och slötitta lite på tv om kvällarna. Ja, och så har jag kommit igång med yogandet igen vilket är fantastiskt skönt. Inga 2h yoga pass utan de senaste dagarna har jag gjort solhälsningarna som tar sisådär 20min + lite stärkande övningar för armar och ryggen. Jag ska öka lite så småningon så att jag i september är redo för onsdagstimmarna a´90min.

Jag njuter så mycket jag orkar och hinner. Nästa gång jag är "ledig" lär ju bli i slutet av december..

Here it goes..

..magen och jag vecka 17.

Fantastico

Så skönt det kan vara med en alldeles vanlig söndag. En 2h söndagspromenad på drumsö följd av en powernap på soffan, lite yoga och bastu har dagen i det stora hela bestått av. Ja, och lite mat också förstås. Vi var lata efter promenaden och körde via Maccen. Men vetni, jag tycker faktiskt att deras grekiska salaad är riktigt god. Men man måste äta den med deras balsamico-dressing.
Nu ska jag ta min kvällssnack, vattenmelonen, krypa upp i soffan nära Frank och kanske läsa lite i min bok eller eventuellt se en film.
Och vet ni vad, jag är ledig ännu en hel vecka!

Sneaky poodle

Att vår hund ofta sover i sängen tycker många ofta att är lite äckligt. Jag tycker mest att det är mysigt. Man får helt enkelt se till att byta lakan ofta.
Cafu brukar hålla sig vid fotändan men idag hade han obemärkt lyckats smita ända upp till Franks kudde.



(och nej, jag hann inte riktigt få in vitbalansen före Cafu blev förnärmad, hoppade ner och fortsatte sova under sängen istället)

Edit: Ja, och på tal om lakansbyte så var det precis det jag gjorde igår. Dock var endast ful-lakanen var rena och därför ser vår fägkombination ut som den gör nån vecka framöver. Jag tycker helst att lakanen ska matcha. Men jag prioriterar rena, fula lakan framöver sunkiga matchande.
Jag tror jag ska gå på lakansuppköp idag. Eller imorgon.

Sånt man blir lite uppmuntrad av

Då jag klagar lite ibland. Över att det är tungt. Ibland fysiskt. Ibland psykiskt. Ofta både och samtidigt. Så beror det inte på att jag inte skulle vara lycklig. Jag är jätte-lycklig över vårt lilla hjärta.
Att hänga med i svängarna är dock inte alltid helt lätt. Att vara någons fru skriver lite som jag känner här.

Tränings junkie

De flesta har nog vid det här laget förstått att jag älskar att träna. Jag har tränat mycket så länge jag kan komma ihåg och det är nåt som hör till min livsstil, nånting som får mig att må bra. Jag tog nästan för givet att jag skulle träna under hela graviditeten. Tänkte att, min kropp är ju van vid mycket träning så det är ju bara naturligt att fortsätta. Men tji fick jag. Från och med vecka 5 då illamåendet kom med besked så har jag kunnat träna ytterst lite. Min "träning" har de senaste 11 veckorna bestått i att cykla till och från jobbet (8km/dag), yogat några enstaka gånger och gått korta promenader med hunden. That´s it. Jag har prövat träna lite hårdare några gånger men det har inte funkat eftersom illamåendet inte alls blivit bättre av träningen utan nästan snarare tvärtom.
Under semestern har jag dock börjat må mycket bättre. Igår var jag ute på en relativt rask 1,5h promenad vilken kändes mycket bra. Idag tog jag en dryg timmes promenad och vågade mig därefter till gymet för lite styrketräning. Några övningar blev till slut en timme då jag tvingade mig att sluta för att inte ta i för mycket. Det kändes himelskt! Åh så jag har saknat att så träna ordentligt. Min kropp har de senaste timmarna varit fylld av endorfiner vilka jag har tagit vara på genom att städa lägenheten och tvättat kläder. Jag hade nästan hunnit förtränga vilken kick och vilken energi man får efter ett träningspass.
Nu hoppas jag på att kunna fortsätta att träna regelbundet fram till slutet (eller iallafall nästan till slutet av graviditeten.). Jag har spanat in preggo-vattengymnastik på tisdagar och i september börjar mina vanliga pilates och astangayoga timmar. Lite hemma-yoga och styrketräning samt promenader på detta kommer göra susen.
Nu håller vi alla tummarna att min plan håller!

Mera cravings

Jag blir ofta tillfrågad om jag har speciella cravings. Svaret är ja och nej. Jag får ofta starka cravings efter framförallt olika sorter av mat, tex. lasagne, pasta, falafel. Men jag får min fix efter att ha ätiti den craving jag har för tillfället och då byts den fort ut mot en ny. Helt klart är att jag har ett helt annat sug efter kolhydrater än jag haft tidigare.
Ryvita knäckebröd är dock en craving som hållit i sig rätt länge. Samma sak är det salmiak, men det försöker jag undvika då preggon ju inte ska äta så mycket salmiak.
Justnu äter jag en skål med härlig vattenmelon nästan varje kväll som kvällssnack. Jag försökte mig på vindruvor som omväxling också, men det funkade inte riktigt lika bra.

Preggot växer

Jag vet att det är meningen att man ska växa som gravid. Det hör liksom till att gå upp i vikt då en liten människa växer inne i magen på en.
Fram till för några dagar sedan har det gått helt okej att känna hur kläderna spänner lite mera för varje dag. Men plötsligt, de sista dagarna av österbottensemestern satt en akut angst in. Jag känner mig nu enorm och är säker på att jag gått upp 10kg. Minst. Jag har dock bestämt att inte ställa mig på vågen hemma utan kommer endast att väga mig på rådgivningen, vilken nästa gång blir inkommande fredag. Förhoppningsvis säger hälsovårdaren att jag inte alls förvandlats till en fettboll utan har några lugnande råd att ge mig.
Jag är plötsligt livrädd för att gå upp 30kg.

Doften har anlänt

Över en månad tog det men nu är parfymen jag beställde för över en månad sedan äntligen här. Och i grevens tid som ni kan se på det lilla som finns kvar i den gamla flaskan. Nu lär jag klara mig ett tag. Men jag ångrade nästan genast att jag inte beställde mera då jag ju inte vet om dessa två kommer vara de sista jag ser av min favortitparfym.

Hello Helsinki!

Idag kom vi tillbaka hem till Helsingfors. Borta bra men hemma bäst stämmer åter igen. Ja, det är faktiskt riktigt äckligt skönt att vara hemma igen. Vi njuter!

..forts på förbuden

Jaha, då läste jag precis att man inte ska äta gös överhuvudtaget som gravid. Detta har helt och hållet gått mig förbi. Gissa om jag inte gick till strampen och åt gös till lunch idag.

Förbud

Det här med att vara gravid medför en hel del nya restriktioner och förbud gällande vad man får äta och göra. Till en början slutade jag konsekvent med alkohol- och koffeinintag och slutade i princip äta alla ostar. Efter att ha läst på en hel del så började jag igen nu som då ta mig en kopp kaffe samt äta "säkra ostar". Jag har även ätit upphettad chévre då upphettning ska ta kål på eventuella listeriabakterier. Dock funderar jag på att sätta tillbaka chévren på no-no listan efter att ha läst ytterligare lite till. Ta det säkra före det osäkra. Jag hinner nog äta getost i mina dagar ännu.
God alkoholfri cider har jag hittat och jag saknar knappt alkoholen överhuvudtaget. Alkoholfria viner har jag ännu inte hunnit testa.
Idag klippte jag håret och konstaterade att det skulle må bra av lite ny färg. Men då blev jag osäker igen. Ska man färga håret eller låta bli? Jag valde att låta bli- igen för säkerhets skull.

Jag blir lätt osäker och tycker att det är svårt att veta vilka råd man ska följa. Ett nytt råd är ju tex att man helst inte ska använda smink. Det har jag valt att inte följa då jag har svårt att tro att det har någon betydelse.
Jag försöker att lära mig att inte oroa mig för mycket och ta råd på allvar men med sunt förnuft. Man kan lätt stressa upp sig över dessa saker och stress i sig är ju inte heller bra för fostret ;P

semester och mag-update

Än så länge har jag bara haft en dryg veckan semester med det känns som en mindre evighet. Jag har hunnit med massor. Raittat runt i österbotten, träffat en massa härliga människor, varit ute på 3 villor, plockat många liter blåbär, badat bastu så många gånger att jag inte minns hur många, ätit god mat, simmat, besökt bostadsmässan ..ja överlag haft det skönt. Och det tänkte jag fortsätta med ett tag till. Dock beger vi oss så småningom ner mot Vasa och därifrån hem till Helsingfors mot slutet av veckan. Min sista semestervecka tänkte jag njuta av hemma.

Mindre trevligt under semestern är mina höft som redan börjat bråka. Dagen efter att plockade blåbär kunde jag knappt stiga ur sängen. Det oroar minsann att redan få problem med foglossning inte minst med tanke på mitt jobb som är fysiskt krävande och kräver att jag lyfter och förflyttar vuxna människor. Inte alls bra. Dock har illamåendet blivit bättre även om det fortsättningsvis är kvar. Magen växer och redan nu, i vecka 16, syns det tydligt att jag har en liten inneboende i magen. Det var t o m en som för en vecka sedan gissade att jag är i vecka 24!
Jag är tudelad över hur jag ska göra med magbilder på bloggen dock. Får se, kanske det dyker upp i nåt skede. Ännu har jag dock inte tagit några bilder överhuvudtaget (! jag vet, många säger att det borde dokumenteras men det känns fortfarande ganska konstig för mig att fokusera på magen).

Nu fortsätter jag semestra. So long!